Räntepapper och guld – vågar vi investera?

av Johan Knif Forum 2011-11, sida 38, 24.11.2011

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2011

Johan Knif är professor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Räntepapper och guld — vågar vi investera?

Det är många händelser som inträffat under den pågående finansiella krisen som får envar att reflektera över hur våra finansiella marknader egentligen fungerar. Vi traditionella finansiella teoretiker utgår vanligen från att priser bestäms på basen av utbud och efterfrågan. Vi jämför våra finansiella marknadsplatser med såväl fullständiga som informationseffektiva marknadsideal. Detta är ju ideal som ofta utgör grunden för tillämpningen av prissättningsmodellerna.

Hur var det förr och hur är det nu? Det är många som förvånat sig över hur investerarna förr i tiden kunnat drivas av en sådan girighet, ja kanske dårskap, i likhet med det som skedde under tulpanmanin på 1630-talet, under “South Sea’-boomen på 1720-talet och under järnvägsboomen på 1850-talet. Men dessa så kallade marknadsbubblor sprack som prisbubblor förr eller senare brukar göra. I själva verket var investerarnainte dummare förr än nu, kanske inte lika högt utbildade men samma drivkrafter drev prisutvecklingen då som nu, längtan efter en hög avkastning på investeringen med liten eller obefintlig risk. Vi minns IT-boomen på slutet av 1990-talet. Vi minns dessutom väl de många amerikanska fastighetsinvesterare som inte såg någon risk i att investera med lån till 100 procent och som kanske dessutom lånat litet till för konsumtion, Den köpta fastigheten utgjorde säkerheten. De kunde göra detta eftersom fastigheternas värde ändå bara kunde utvecklas i en riktning: uppåt. Lånen var dessutom uppbackade av politiskt konstruerade halvstatliga finansieringsbolag. Även dessa bubblor sprack.

Det fanns säkert många som spekulerade med investeringar i grekiska räntepapper. Ju mer den grekiska finanskrisen öppnade sig, desto större blev intresset att investera i ett nära på riskfritt statligt

ECB och IMF kommer att ingripa och ta sig an risken, kan investeringen vara lockande. Så gick det inte helt denna gång, utan skulderna skrivs ned. ECB och IMF är stora aktörer och kan med sina interventioner styra avkastning och risk. Var det så att de grekiska räntepappren också blev en boom, som drevs av önskan om hög riskfri avkastning i politiskt skydd avECB och IMF? Iskrivande stundåterstår det att se hur det slut ligen går.

Hur är det sedan med priset på guld? Många som är oroliga för hur de finansiella värdepappersmarknaderna skall utvecklas sneglar snålt på ‘säkrare” investeringsalternativ som till exempel guld. Priset på guld har skjutit i höjden de senaste tio åren. Är detta en bubbla som kan spricka? Det finns många som argumenterar för och emot. Men marknaden för guld kan tyvärr även den vara bedräglig. På guldmarknaden finns många aktörer som innehar stora guldreserver. Ifall dessa aktörer vill avyttra, vilket de kan känna sig frestade att göra om priset är högt eller om de är ekonomiskt tvingade, då kanske också guldbubblan spricker. Det fanns en prisbubbla i guld på 1980-talet som sprack. Själva metallen är ju intressant men dess bruksvärde är ändå begränsat — liksom tulpanens.

På finansmarknaderna har små aktörer ingen chans att med sin “trading? - aktivitet påverka pris och risk på enskilda tillgångar. Vanliga ”små” investerare får finna sig i de priser och risker som marknaden erbjuder. Så skall det ju också vara på en effektiv marknad —- ingen prismanipulation. Vi bör minnas att interventioner i regleringssyfte av större aktörer alltid leder till vinster för någon och förluster för andra. Det blir alltid besvärligt om reglerna ändras under spelets gång. Ett gammalt råd om diversifiering som instrument för riskhantering kan vara på sin plats.

Spekulationer kring eventuella inter me 2 ventioner är mycket riskfyllda. Likaräntepapper. Statliga obligatio- Var det sa att så kan uteblivna eller för sena interner används ju ibland som proxy de grekiska ränte- ventioner, som en försenad devalvefören Fisken investering. Menien pappren också blev ng M yalatan, pr ret kostsam situation där räntepappret ligger ör ekonomin. Det har vi bitter erpå närmare 30 procent diskonto en boom, som drevs farenhet av i Finland från 1990-taborde vi kanske inse att det inte AV önskan om hög let. En sak är i alla fall bra, Priset på är riskfritt utan att ett påtagligt riskfri avkastning tulpanlökarna i dag motsvarar unge riskpremium finns inbakat i räntan. Bara i det fallet att vi litar på att marknaden inte är effektiv, at i politiskt skydd av ECB och IMF? fär det bruksvärde jag upplever att de har i min trädgård och jag köper dem gärna m