Realism under krisen

av Catherine Reilly Forum 2007-10, sida 37, 25.10.2007

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2087

Catherine Reilly är chief economist på Pohjola Kapitalförvaltning.

Ibland verkar det som om historien verkligen upprepar sig. När man jämför åren 1987, 1998 och 2007 är det lockande att dra slutsatsen att en internationell finanskris infaller vart tionde år. Denna gång fick krisen början från fastighetsmarknadeni USA,

En försvagad fastighetsmarknad var väl ingen överraskning, detta hade förväntats i flera år. Problemet var att långivare hade sålt lånen vidare till andra investerare. Investerarna hade i sin tur byggt upp nya värdepapper på basis av lånen. I låneportföljerna fanns också så kallade subprime-bostadslån, det vill säga lån som beviljats till hushåll med låg kreditvärdighet.

När betalningssvårigheterna på subprimemarknaden ökade började låneportföljernas värden falla på oväntat sätt. Ibland var det nästan omöjligt att räkna det rätta värdet på portföljerna. Det isin tur var extremt problematiskt för investerare, eftersom många hade använt låneportföljerna som säkerhet för andra kortsiktiga lån (så kallade ABCP — asset-backed commercial paper). Det ledde till att några hedgefonder som placerat i låneportföljerna tvingades sluta.

Hela finanssystemet drabbades av problem. Investerare ville inte ta risker och i synnerhet inte placera i produkter som var svåra att värdera, Räntan på statsobligationer föll, eftersom alla vill placera iinstrument med hög likviditet. Samtidigt steg euriborräntorna, Å ena sidan litade ban bank Fed, brukade sänka räntorna varje gång en finanskris hotade ekonomin, På detta sätt undvek han finanskriser, men å andra sidan betydde det att centralbanken också räddade investerare som hade tagit för stora risker. Nu är förväntningarna höga på att centralbanken under Ben Bernanke agerar på ett annat sätt.

I augusti tog både Fed och ECB till åtgärder för att hjälpa marknaden, Båda bjöd på praktiskt taget obegränsad likviditet till penningmarknaden. USA:s centralbank sänkte diskontoräntan (inte den viktigare styrräntan) för att underlätta likviditetssituationen och godkände ett bredare sortiment av instrument som lånegaranti.

Kritikerna påstår att detta har uppmuntrat investerare att ta för stora risker och på detta sätt delvis förorsakat krisen. Dessutom nekade den engelska centralbanken till att ge marknaden mer likviditet, och uppmuntrade därmed investerare att agera försiktigare i fortsättningen.

ECB höll som förväntat räntan oförändrad iseptember. Däremot sänkte USA:s centralbank styrräntan mer än förväntat, med 0,5 procentenheter. Annars fanns inga överraskningar i beslutet. Den engelska centralbanken var för sin del tvungen att också erbjuda likviditet till marknaden efter att bostadslånebanken Northern Rock drabbades av svåra likviditetsproblem.

Slutsatsen är att mitt i en kris är centralbankerna tvungna att agera. I sista hand är deras skyldighet att garantera att betalningssystemen fungerar, och p kerna inte på varandras kredit - När en finanskris kort sikt är det här viktigare än att värdighet, å andra sidan var de h otar, ko mmer bestraffa investerare för dåliga beslut. b inte säkra på hur stora förluster

Fed under

När en finanskris hotar, komme de själva hade. Fed under Bernanke att agera på lik | På många sätt liknade . B ern anke att ager a nande sätt som under Greenspan. Det situationen det som skedde år betyder inte att ingenting förändras. 1998, när hedgefonden LTCM SOM under Green- Tiden att göra förändringar är melStubdo att botela sina tland- span. Det betyder Sc är möjligt att Fed äntligen ska skulder. Då sänkte USA:s INte att inge nting kommer att ta hänsyn till förmöor inomen kort tid. Ekonomin ÖFÄNdFras. Tiden = 0 omräntenivån. Ombanken hade togigen sig snabbt och aktie- att gö Ta gjort det tidigare i den här ekonomispriserna steg. - fö Fr. än drin. gar är ka cykeln och inte hållit räntorna på

Alan Greenspan, den tidi- Ås enlåg nivå så länge, är det möjligt at gare chefen för USA:s central- mellan krise T. denna kris skulle ha undvikits. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."