Renässans för Vasa?
av Janne Salonen Forum 1994-11, sida 06-07, 15.09.1994
RENÄSSANS FÖR VASA?
Janne Salone ödra Österbottens gamla resi densstad Vasa. som seda gammalt har varit regionen centralort, har i likhet med landskapetlidit av en långvarig stagnation jämfört med landet som helhet. Ännu i början av 1800-talet utgjorde Österbotten landets ekonomiska tyngdpunktsområde, till vilken landets exportverksamhet, huvudsakligen omlattande tjära, sågvaror och smör, var koncentrerad.
Österbotten hade också en livlig redarverksamhet inom segelsjöfarten: fartygen kunde ju byggas inom regionen. Genom dessa verksamheter sysselsattes tusentals människor i en tid då de flesta arbetsföra människorna i Finland var sysselsatta inom lantbruket.
Till Amerikat
Men under senare delen av 1800-talet satte stagnationen in: industrialiseringen ägde rum huvudsakligen i landets forsrika sydöstra del (södra Österbotten saknade nästan helt vattenkraft). Och då ångfarten slog igenom i världssjöfarten under 1870- och 1880talen, kunde inte de österbottniska redarna anpassa sig till denna förändring.
Den österbottniska exportverksamheten och redarnäringen förtvinade, och delvis till följd av detta tog emigrationen till USA ordentligt fart: denna var större från Vasa län än från någon annan region. Därigenom åderläts landskapet på en del av sin vitalitet.
Under hela detta århundrade har Vasa stagnerat: från att ha intagit sjätte plats bland Finlands städer mätt efter folkmängden, till att nu ligga på 13:de plats. För att ha kunnat bibehålla sin relativa position borde folkmängden nu uppgå till närmare 150 000, men uppgår 1 själva verket endast till ca 55 000. Vasa är centralort för ett ekonomiområde som endast omfattar närmare 100 000 människor (av vilka nästan hälften är svenskspråkiga).
Seinäjokimomentum?
Vasa är nämligen inte längre ekonomisk centralort för hela södra Österbotten: numera har ärkerivalen Seinäjoki blivit odiskutabel ekonomisk centralort för större delen av det finskspråkiga södra Österbotten. Endast Taihia och Lillkyro är klart oriente [5 rade mot Vasa, från den övriga landsbygden åker man främst till Seinäjoki för att handla. Seinäjokis uppsving har pågått under hela efterkrigstiden (med en paus under de senaste årens svåra depression), och t.ex. partiaffärerna har så gott som helt flyttat över sina regionkontor från Vasa till Seinäjoki — i den mån sådana överhuvudtaget längre upprätthålls i regionen.
Och det är klart att Seinäjoki är långt bältre placerat än Vasa i förhållande till den inhemska marknaden, t.ex. i förhållande till städer som Tammerfors och Jyväskylä, för att inte tala om södra Finland och huvudstadsregionen. Beträffande hemmamrnarknaden är Vasa helt enkelt i offside. Detta grundläggande faktum har gynnat Seinäjoki och missgynnat Vasa under hela efterkrigstiden ända tills 1990-talets svåra depression, då det uttryckligen är hemmamarknaden som har drabbats av den.
Exportmotor
Vasa har klarat sig dåligt på hemmamarknaden, men bra då staden har varit bas för exportverksamheter. Under den tidigare blomstringsperioden handlade staden direkt på Stockholm (som under svenska tiden var Finlands egentliga centralort). men också på de gamla huvudmarknaderna kring Östersjön (Nordtyskland) och Nordsjön (Holland och England).
Under de senaste åren har Vasa klaratsig bättre än landet i genomsnitt tack vare stadens exportföretag, vilka har varit orienterade mot världsmarknaden inom sina speciella nischer: Wärtsilä Diesel. ABB Strömberg, KWH och Kemira. De hemmamarknadsorienterade livsmedels- och tekoindustrierna, vilka tidigare var så betydande i staden, har nästan helt tynat bort eller flyttat ut.
Det har hjälpt att Vasa under senare id har stärkt sin position inom utbildningens område, i synnerhet beträffande högskoleutbildningen. Det som började som Vaasan Kauppakorkeakoulu är numera Vasa Universitet med flera utbildningslinjer. Dessutom har Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan inrättat utbildningsenheter i staden.
Genom EES-avtalet och det sannoika EU-medlemskapet har Vasa chansen att förstärka det begynnande uppsvinget, eftersom regionen återi — För att stöda business har vi också från stadens sida orienterat oss internationellt, säger Vasa stadsdirektör Juhani Turunen.
gen börjar vara i position att direkt orientera sig mot de gamla huvudmarknaderna och mot världsmarknaden, utan att behöva gå via huvudstadsregionen. Denna orientering bort rån huvudstadsregionen och mot omvärlden kan förstärkas av EU-medemskapet, eftersom förbindelserna över Kvarken då kan börja erhålla EU-stöd i olika former, liksom regionens kontakter till t.ex. Nordtyskland. Och staden, som tack vare den kringiggande skärgården är naturskönt beägen, har därigenom förutsättningar att attrahera moderna högleknologiskt inriktade företag som trivs bättre 1 små och medelstora städer med naurliga behag än i stora metropoler.
Business-Vasa
Och för kanske första gången sedan Joachim Kurténs dagar för ett sekel sedan (bl.a. mannen bakom Wasa AktieBanks framgångsrika tid under slutet av 1800-talet) återfinns en person med framåtanda och nytänkande i stadens ledning. Stadsdirektören sedan 1990, Juhani Turunen, tidigare verksam bla. i Nordiska Ministerrådet, är mycket näringslivs- och företagarorienterad, och ger nedan några synpunkter på Vasas utvecklingsmöjligheter — Ekonomiskt har Vasa klarat sig rätt hyfsat genom krisen, och det har funnits utrymme för investeringar och andra åtgärder som övriga städer kanske inte haft råd med under de senaste åren. Trovärdigheten fås genom en stabil ekonomi — och vi har t.ex. en god soliditet. Vi har inte behövt låna mycket under de senaste åren för att klara stadens ekonomi.
Vasa har, säger Turunen, också flera starka företag som är verksamm i staden, vilket utgör den egentliga basen för stadens utveckling — För att stöda näringslivets utveckling har vi också från stadens sida orienterat oss internationellt: redan tvåspråkigheten ger en utåtriktad prägel, och därtill har vi Kvarkensamarbetet mellan Österbotten och Västerbotten. Vi har också velat stärka våra kontakter till norra Tyskland, och i synnerhet till den gamla vänskapsregionen Schleswig-Holstein.
— Vi har också satsat på ett slags frihandelsprojekt inom Kvarkenregionen, och åstadkommit att det kan handlas fritt med vissa lantbruksprodukter mellan Finland och Sverige. EU-medlemskapet ger förstås mycket större möjligheter till detta.
Vasa salsar också på kultursamarbete över Kvarken, t.ex. beträffande musikfestspel. I fjol installerades Botnia Kabel, en bredbandskabel för telekommunikationer, och t.ex. privatägda Radiolinjas utrikestrafik går nu över denna kabel.
— Botniaprojektet är en satsning på längre sikt, där kvarkenregionen, inklusive Vasa, Umeå och Örnsköldsvik, söker bilda en europeisk ekonomisk region — även näringslivet är aktivt med i detta projekt. Från Örnsköldsvik ärt.ex. MoDo och Hägglunds med och finansierar projektet vars budget uppgår till 7,5 miljoner SEK under två års tid. En tyngdpunkt inom projektet är att stöda de små och medelstora företag som är underleverantör till de större exportindustrierna.
Idén är att Botnia-regionen blir en europeisk region i likhet med t.ex. Syd sam i södra Sverige.
— I samarbete med skolmyndigheterna har vi startat ett projekt för företagarinriktad fostran och utbildning i Vasa, där det är meningen att företagsamhetstänkandet skall komma in redan i förskolan. Också ortens högskolor är med i detta projekt. I samarbete med företagen har vi också utvecklat IB-utbildningen, som är ett internationellt gymnasium inom ramen för Övningsskolan (stadens svenska gymnasium), där eleverna skall kunna avlägga internationell studentexamen och där ungdomarna utbildas på engelska men kommer från båda språkgrupperna. Detta projekt syftar också till att underlätta utländsk personal verksam inom våra exportindustrier, vilka behöver utbildningsmöjligheter för sina barn.
EU ett måste
Ett avslag av EU-medlemskapet vore ett svårt bakslag för staden och regionen, understryker = stadsdirektör Turunen. — Om vi blir utanför EU betraktas vi ohjälpligt som utomstående av våra samarbetspartners i Norden och i Europa. Också de internationellt inriktade företag som finns i staden skulle säkert uppfatta detta som en starkt negativ signal. Nu har t.ex. ABB förlagt sitt globala forskningscentrum för produktionsautomation i Vasa, och satsningar av detta slag hotar att utebli genom de negativa signaler som ett avslag av EU-medlemskapet skulle ge.
Inom EU har den utåtriktade österbottniska kustregionen förutsättningar att klara sig mycket väl. Under senare år har kustregionent.ex.iKera utlåningsstatistik vuxil mest av alla, vilket visar att det nu finns en utåtriktad dynamik. Inte minst regionens tvåspråkighet är en fördel med tanke på EU, och i synnerhet med tanke på näringslivets utveckling, både beträ[fande förståelsen av andra språk men kanske mest av allt när det gäller förståelse av andra kulturer.
Interreg i sikt — Vår samarbetsregion SchleswigHolstein vill göra hela Östersjön till ett Interreg-område inom EU. Interreg är utvecklingsprojekt för gränsregioner, t.ex. Schleswig-Holstein eller Sönderjylland i Danmark, och de har hittills erhållit ca 60 miljoner DEM för sina interregionala samarbetsprojekt. Också vi skulle ha möjligheter att få ett sådant stöd från EU för Kvarkensamarbetet ifall vi blir medlemmar. Det är förresten intressant all notera all Schleswig-Holstein har varit minst lika intresserade av samarbete i vår riktning som vi i deras riktning — och initiativen har i stor utsträckning kommit från deras sida. En konkret sak är att vi nu har en egen representant i Hanse Office i Bryssel som är ett samarbetsorgan för Schleswig-Holstein och Hamburg.
Elektrifieringen av bandelen SeinäJoki-Vasa vore, menar Turunen, en viktig sak, och även av nationell betydelse för Finlands internationella förbindelser. T.ex. i Schleswig-Holstein har EU-stöd erhållits för liknande proJekt. Det bör också vara möjligt att erhålla EU-stöd för utbildningssamarbetet över Kvarken. 9
LANDMOBILA
INFORMATIONSSYSTEM
Konferens och utställning
PROGRAM
Onsdagen den 12 oktobe 9.00— 9.30 Registrering och kaffe
NAVIGERINGS- OCH 9.30 — 10.00 Översikt över RTI-område 10.00 —- 10.45 Navigationss [1.00 —- 11.30 Standardise 11.30 stem för landmobila transporter ch nomenkultu 13.00 Lunch och utställningsbesö [3.00 — 13.45 System för korthållskommunikation i wafiken 14.00 —- 14.45 Digitala vägnät och kartbilde [4.45 -1515 Kaff [5.15-15.45 Kollektivirafi i Stockholm 12 — 13.10.1994 15.45 — 16.30 Operativ styrning av godstransporter nNEsbhes
TI konferensen medverkar experter från Finland, Norge och Sverige
Konferensavgift: SEK 5.400 + moms. Anmälan och förfrågningar: Tel. 9290-46-8-753 2142, 753 2182
Fax 990-46-8-753 2112
Konferensinstitutet
S:t Erik A 16.30 —
Torsdagen den 13 oktober 9.00 - 11.00 Tillämpningsexempe » Geografiskt inlosystem för utryckningsfordo » Digitalt trafikinfosyste » Polisens övervakningssystem i Lillehamme « Kundservice och säkerhet med digitala kartor och GP « Finnish fleet managment applic. in Russia and the Balties » Differentiell GPS via RDS-kanale 11.15 —-12.00 Sikerhetsaspekter av RTI-system i fordon 12.00 — 13.30 Lunch och utställningsbesö 13.30 —- 14.00 Elstörningsproblematiken 14.00 — 14.45 Utvecklingsprojekt DRIVE och TANG 14.45 —- 15.15 Kaffe
Friggavägen 22, S-18263 Djursholm 15.15 —- 16.00 Hur ser framtiden ut