Resultatet förbättras, personalen minskar

av Peter Ehrström Forum 1997-03, sida 43-45, 27.03.1997

Resultatet förbättras, personalen minskar

Text: Peter Ehrström Bilder: Jyrki Tervo

ABB OY SIKTAR PÅ MARKNADERNA UTANFÖR VÄSTEUROPA. ENLIGT KONCERNCHEF MATTI ILMARI ÄR EXPANSION DEN SÄKRASTE GARANTEN FÖR ARBETSPLATSERNA. UTAN ASEA OCH ABB VORE FORNA STRÖMBERG ENDAST EN BRÅKDEL AV VAD ABB OY ÄR I DAG.

”I detta skede minskar Istället för ökar personalen”. säger koncernchef Matti Hmari vid ABB Op Nedan poserar ban stolt framför en 1000 megawatts transformator, Nordens största, som för tillfället provkörs I ABB Transmits fabrik i Vasa.

FORUM NR 3/9 et går bra för ABB Oy.

Omsättningen ökad med nio procent 1996 til klart över 7,6 miljarde mark och resultatet för skatter närmade sig en miljard (965 miljoner). Ändå är det en bekymrad koncernchef Matti Ilmari som FORUM träffar vid bolagets centralstab i Vasa. Orderingången var endast två procent högre än 1995, jämfört med i medeltal 11 procents uppgång under de senaste åtta åren. Ilmari framhåller att kravet på ökad effektivitet innebär att antalet påbörjade anställningar blir färre än antalet avslutade i år. Ännu förra året var situationen den motsatta, Då ökade anställningarna med 200 genom att 1900 nya anställningar påbörjades medan 1 700 avslutades. Och uppsägningarna i år har redan väckt starka reaktioner. Vid ABB Industry lade 1 700 arbetstagare ner arbetet för en eftermiddag i protest mot uppsägningar i Sockenbacka.

”Tulos ja ulos’, står det på ett plakat. Protesten riktar sig också mot den nya trenden i samhället:bättre resultat med färre anställda, dvs. folk sparkas även när ett företag går bra.

Ironiskt nog är det just så det går i t.ex. Tyskland, det land som hamnat högst uppe på koncernchef Göran Lindahls topplista över ABB:s nationella bolag. Tyskland är ett av de länder där stora uppsägningar skett och fortsätter ske inom ABB. Finland ligger sjua på Lindahls lista och även här trimmas Organisationen.

43 4 ”I detta skede minskar istället för ökar personalen. I slutet av året kommer vi att ha områden där personalen minskat, men också områden där personalen inte minskat. Samtidigt behöver vi hela tiden nya människor med ny kunskap”, konstaterar Ilmari.

Enligt honom leder uppsägningar alltid till uppståndelse fastän det inte alls behöver innebära någonting dramatiskt. För dem som drabbas är dramatiken emellertid alldeles tillräcklig även om personalnedskärningar är otrevliga beslut för alla parter.

På sina huvudorter Vasa och Helsingfors är ABB den största industriella arbetsgivaren med en personal på 3 388 respektive 2 793 personer 1996. Sammanlagt sysselsatte ABB 9 175 personer på 51 orter i Finland 1996.

Gott resultat via exporten

Utmaningen inför de närmaste åren är att förbättra affärsverksamhetens produktivitet och upprätthålla tillväxten. Det skedde tack vare exporten 1996, som totalt ökade med fyra procent. Nu är bla. större penetration i Sydamerika och USA att vänta.

Det är investeringarna i träförädling som gör Sydamerika till en intressant marknad för ABB Oy liksom privatiseringsplanerna i fråga om el. Exporten till USA ökade med hela 22 procent 1996 och även där räknar Ilmari med goda framtidsutsikter.

”På stora marknader finns det möjligheter. Om teknologin håller måttet och marknadsandelen är liten kan man skapa stor tillväxt utan att själva marknaden ökar”, säger han.

Trots att Sydostasiens andel av exporten minskade 1996, konstaterar Ilmari att tillvixtmöjligheterna är i särklass bäst på den marknaden.

Och det är naturligtvis i expansionen den säkraste garanten för arbetsplatserna finns.

”Den nuvarande verksamheten klarar vi med mycket färre anställda i framtiden. Men hur mycket vi växer är en bra fråga”, konstaterar Ilmari och påpekar att en betydande del av framtidens arbetstillfällen kommer att vara projektbaserade. Han vill inte alls spekulera om hur stor personal ABB Oy har år 2000, men nämner sina målsättningar för omsättningen.

”En tillväxt i enlighet med koncer nens kunde vara helt bra fart för oss också” , säger han, vilket motsvarar en tillväxt på cirka 6 procent per år.

Till ABB Oy:s huvudprodukter hör bl.a. elmotorer, stora elapparater och transformatorer samt regulatorer och frekvensomvandlare för dessa.

Fortfarande går över hälften av den finländska ABB-koncernens export till EU-länderna (36 procent), medarn andelen för Asien är 15 procent och Amerika 10.ABB Oy har dessutom ett visst utvecklingsansvar i östra Europa och det ansvaret bär man med heder. Exporten till Östeuropa ligger på åtta procent av totalexporten, men ökningen under fjolåret var hela 42 procent jämfört med året innan. För Rysslands del var siffran 63 procent. I huvudsak är det ABB Installaatiots aktiviteter på byggnadssidan i Ryssland som har dragit upp exporten.

Nya vindar med Asea

Enligt Ilmari ändrades verksamhetssättet grundligt efter Aseas övertagande av Strömberg (eller Kymi-Strömberg som det då hette). Man satsade genast på att bolagisera Strömberg, helt enligt den modell Percy Barnevik fram-gångsrikt använt i Asea. Det gällde att först uppställa målsättningar och därefter fundera på vilka marknader och produkter det lönade sig att satsa på. Det delegerade ledarskapet (och an-svaret) har fungerat bra sedan dess, anser Ilmari. Övertagandet gjorde också att den snedvridna kostnadsstrukturen kunde åtgärdas.

”Vi hade inte mod eller förmåga att göra åtgärder för att lösa problemen dessförinnan. Vi var delvis med i sådant som vi inte borde ha varit”, säger Ilmari och påpekar att det fanns flera sådana verksamheter. Men han vill inte nämna någon vid namn.

Om Strömberg hade fortsatt som självständigt bolag eller som Kymi-Strömberg, hur hade bolaget sett ut i dag ”Jag tror Strömberg skulle finnas, men det skulle vara ett betydligt smalare och mindre företag. Det skulle sannolikt syssla med några nischprodukter på världsmarknaderna, men bara utgöra en bråkdel av det som är ABB Oy i dag. För oss var Aseas köp en mycket bra lösning.”

ABB-koncernen har ju växt via företagsköp förr, finns det företag som ABB Oy är

Koncernchef Matti Ilmari frambåtter att det var en bra lösning för Strömberg att bli en del av Asea och ABB.

intresserade av ”Om den här saken har jag ingenting att berätta eller att offentliggöra”, säger Ilmari efter en stunds tvekan som snarare väcker än släcker nyfikenheten.

Han betonar dock att verksamheten kan utökas även genom samarbetsmodeller, det behöver inte ske genom att ABB Oy växer. Ett sådant samarbetsexempel är ABB:s och Daimler-Benz gemensamt ägda och drivna Adtranz. Faktum kvarstår dock, det är enda gången under intervjun som Ilmari verkligen tvekar och överväger sitt svar Annars kommer svaren snabbt och direkt.

Hotbilderna för ABB Oy är enligt Ilmari två, dels den ökande konkurrensen på bolagets traditionella marknader, dels risken för att teknologiskt hamna på efterkälken.

”Konkurrensen är en utvecklingstrend, jag vet inte om den kan klassificeras som ett hot. Ett hot är det däremot om vi inte lika målmedvetet som nu tar emot marknadens signaler och därigenom lämnar efter i utvecklingen. Det har vi försökt gardera oss mot genom att låta FoU-medlen öka 2,5 gånger samtidigt som omsättningen bara fördubblats. På den vägen fortsätter vi”, fastslår Ilmari. Det är förmodligen också ett exempel på framåtanda att årsberättelsen för år 1996 inte utges i tryckt form utan offentliggörs via internet.

Satsningen på forskning och utveckling innebär att samarbetet fördjupas

FORUM NR 3/96

Med denna vagn gjorde Gottfrid Strömberg reklam för sina produkter i seklets början.

med universitet och högskolor. När Vasa universitet grundades var ABB starka pådrivare och Ilmari försökte dessutom få universitetet att slå rot i Strömberg Park, ABB:s bakgård i Vasa. Planen misslyckades, men engagemanget fortsätter även i dag.

”Jag är nöjd med samarbetet. ABB har donerat en professur i elteknik till Vasa universitet och till den sökes nu en innehavare. Vi har också donerat en professur i företagsredovisning”,säger Ilmari.

Ironiskt nog har det synliga svenska inslaget minskat efter att Asea blev ägare och i takt med att ABB Strömberg blivit ABB Oy. I dag är det inte mycket som påminner om bolagets svenskspråkiga rötter. När resultatsiffrorna presenteras sker det enbart på finska och materialet finns i huvudsak på finska. Bolagets 100-årshistorik, som utgavs 1989, fanns att tillgå på bägge språken, men i årets aktuella verk över grundaren Gottfrid Strömberg finns inte ens ett sammandrag på svenska, det är skrivet på engelska…

Matti Ilmari betonar dock att boken om Strömberg utges på ett kommersiellt förlag och inte av ABB och att företaget inte har blandat sig i författ > 5 3 EE 3 &ö 3 28 < = arens arbete. Och han tar helt avstånd från tanken att det skulle röra sig om en språkpolitisk markering. Själv talar Ilmari. liksom informationsdirektören Pentti Nuutinen. både bra och gärna svenska.

ABB:s centralstab i Finland finns i Vasa, trots att grundaren Gottfrid Strömberg huvudsakligen var verksam i Helsingfors. Orsaken är emellertid enkel, den största koncentrationen av ABB-bolag och personal finns i Vasa i dag. Men en eftergift har man gjort. koncernchefen har sitt kontor i Helsingfors där även Ilmaris familj bor. I stället reser han varje vecka mellan Vasa och Helsingfors. Han har nu lett bolaget i mer än ett decennium och är tämligen nöjd.

“Efter Aseas köp konstaterade jag att det kan bli rätt trevligt om ma kämpar och så har det varit. Det har varit mycket givande och även roligt, åtminstone ibland”.

Finländska ABB må vara ett storbolag i Finland, men inom ABB är det mycket litet, någonstans i storleksklassen 4-3 procent av koncernens totala volym. Litenheten skrämmer emellertid inte Ilmari, som konstatefar att det gäller att vara tillräckligt aktiv i förhållande till hela koncernen så att de finländska idéerna når så långt som möjligt och förverkligas.

”Vi har inte haft problem med att bli hörda, men processen är inte sådan att man hörs. Man måste vara aktiv, det är onödigt att vänta på instruktioner. Jag har inget att klaga på”, säger Ilmari innan han skyndar iväg för att utdela instruktioner och därefter åka till flygfältet i sin väntande bil. 9

ABB-ledningen kommenterar ABB Oy för Forum

GOTT BETYG FÖR ABB OY & ILMARI

Koncernchef Göran Lindahl ”Finland är en av ABB:s viktigaste ‘successtories’. Strömberg är ett av de mera lyckosamma köpen som Asea gjorde. ABB Finland har en stark ställning i gruppen och kommer att ha det i framtiden, År 1996 har ABB Finland gjort ett mycket gott jobb.”

ABB skär ner personalen i framgångsrika Tyskland. Hur blir det i Finland ”Om vi håller volymerna tror jag inte det blir som i Tyskland. Men man kan inte heller utesluta personal-minskningar. Det är marknaden som avgör”.

Göran Lindabl

VVD Alexis Fries, ansvarsområde Asien: ”ABB Finland har varit väldigt aktiva med att understöda utvecklingen i Asien. Matti Ilmari är den största Expansionisten i Finland”

Alexis Fries

Howard Pierce

VVD Howard Pierce, ansvarsområde Amerika: ”I USA ser det bra ut för ABB Finland i år, men man borde bli mera aggressiva i Sydamerika” (USA är ABB Finlands tredje största exportmarknad efter Sverige och Tyskland). PE 45