Robotar på byggnader — i Japan
av Ragnhild Artimo Forum 1987-07, sida 18, 16.04.1987
Robotar på byggnader många svårigheter. Produktivitete ligger på samma nivå som 1970. Arbetskraftbristen är skriande — låg lönenivå och farliga arbetsförhållanden är en orsak. Tekniskt har byggbranschen varit trög att ta i bruk nya innovationer, och är en av de konservativaste.
Byggmiljön erbjuder sina speciella problem: jordbävningar, tät, direkt trång bebyggelse, mjuk grund, rikliga regn och extremt höga tomtpriser ställer krav både tekniskt och ekonomiskt.
— Branschen sysselsätter nio procent av den arbetande befolkningen. Den offentliga sektorns byggprojekt utgör 40 procent av hela volymen. Bara två procent går på export — ändå är Japan världens tredje största byggexportör efter USA och Korea, berättar industrisekreterare Seppo Raevuori.
Nödvändigheten att höja branschens produktivitet har riktat blickarna mot automatiseringens och robotikens möjligheter. För fem år sedan började man utveckla
PIG sär i Japan kämpar me 1 i Japan
Tor robotar över de farligaste och tyngsta jobben på byggarbetsplatserna? Japanerna har utvecklat robotar för olika special uppgifter i branschen — men någon Mmassnvasion av robotar I byggbranschen är inte aktuell på länge, säger vår industrisekreterare Tokyo, Seppo Raevuorl.
halvautomatiska och helautomatiska arbetsmaskiner. Kriteriet för utvecklingsarbetet är automatisering eller fjärrstyrning av svåra arbetsfaser, samt ökad produktivitet. Längst har man nu nått inom submarina och underjordiska arbeten, i återkommande arbetsfaser inom hus- och brobyggnad samt i service- och kontrollarbeten. Nästa utmaning är robotar för byggande i rymde — Huvudparten av byggindustrins utvecklings- och forskningsarbete utför entreprenörerna själva, berättar Raevuori. — De samarbetar med företag som tillverkar maskiner för branschen, och med vissa universitet. Idag har ett tiotal företag i byggnadsbranschen robottillämpningar — bland dem kan nämnas Takenaka Komuten, Kajima Corporation, Shimizu Construction och Toyo Construction.
Av cirka tjugotalet robotprototyper som varit i användning på japanska byggarbetsplatser är några redan marknadsklara.
En betongutbredningsrobot kostar cirka 600 000 mark, och en betongutjämningsrobot ca 300 000 — som kommersiella exempel.
Andra exempel på existerande byggnadsrobotar är fjärrstyrda stålkonstruktions Exempel på robottillämpningar i byggnadsbranschen i Japan: (1) En robot som installerär armeringsjärn — sådana används bla på kärnkraftverksbyggen. (2) Prototyp för en betongutjämningsrobot, Den nyaste versionen är bara hälften av denna modell och väger under 200 kg. (3) Robot lör kontroll av tegelväggar: arbetsprincipen baserar sig på ”knackningar” och analys av ljudet, (4) Fönstertvättautomat för skyskrapor.
positionerare, robotar för talrika andra lyft, svetsrobotar för konstruktioner, programmerbara lyftkranar för gjutarbeten, ”klättrande” robotar som kontrollerar ytterväggarnas hållfasthet, rivningsrobotar för fariiga arbeten, rengöringsrobotar för bl a luftväxlingskanaler, brandbekämpningsrobotar, monteringsrobotar…
Även om tillämpningarnas mångfald kan synas imponerande, är verkligheten inte så glamorös — Fortfarande är det bara på ett fåtal byggnader som robotar används i praktiken, och utvecklingen de senaste par åren har inte nämnvärt avancerat, säger Seppo Raevuori. — Nu inriktas forskningsarbetet på att utveckla och förbättra existerande tilllämpningar på basen av erfarenheterna på byggena. I större skala torde den japanska byggbranschen vara automatiserad först mat slutet av 90-talet — då kan man tala om någon grad av integrering.
Ragnhild Artimo ”Finland undersöker”
Hur snart är det realistiskt att emotse robotar på finländska byggarbetsplatser? — Tills vidare har byggnadsrobotar inte varit i bruk här, och är det knappast inom en alldeles snart framtid, säger distriktsdirektör Heikki Lahti på Puolimatka-yhtymä. — En orsak är att finländskt byggande mycket långt är elementbyggande, vilket betyder att enheterna prefabriceras på fabriker, och arbetsfaserna på själva byggplatserna inte är av den typ att användningen av robotar skulle ge några egentliga fördelar. — Vi i branschen följer uppmärksamt med vad som händer på detta område i bla Japan. Puolimatka samt Haka, Perusyhtyrnä, Polar och Statens tekniska forskningscentral VTT har ett gemensamt organ, Neljä SV, med uppgift att kartlägga den internationella utvecklingen. Vi har bl a inbjudit experter från Japan att föreläsa här, och skickat en delegation dit för att studera hur långt man hunnit på området. På VTT är det professor Heikki Potjärvi som är gruppens representant. Neljä SV följer med hela det internationella fältet då det gäller ny byggnadsteknik, och strävan är naturligtvis att säkra att Finland kunskapsmässigt kan bibehålla sin konkurrenskraft och tillgodogöra sig nytt kunnande, säger direktör Lahti. R 71987 FORUN,