Rumänien i fokus
av P-E Paul Forum 1986-03, sida 17-18, 20.02.1986
Hög ambitioner låg levnadsstandard
Resten av utgifterna eller knappa 20 procent gick till andra ändamål; troligen främst till administrationen.
Lån i väst
För att snabbt bygga ut industrin, transportväsendet och infrastrukturen upptog Rumänien också stora lån i väst. De uppgick till 10,2 miljarder dollar i slutet av 1981. Rumänien är, liksom Ungern, medlem i Internationella Valutafonden och Världsbanken. Detta har underlättat Rumäniens finansiella ställning. Sålunda har Världsbanken finansierat 33 olika projekt för totalt 2 miljarder dollar. I detta sammanhang kan nämnas, att även Polen ansökt om medlemskap i dessa organisationer.
I slutet av 1985 uppgick Rumäniens västskulder till 6 miljarder dollar, och i år skall de enligt president Ceaucescu ytterligare pressas ned till 4 miljarder dollar. Räntorna till väst blir i år ca 600 miljoner dollar. Avsikten med detta hårda bortbetalningsprogram är också framför allt att minska räntebördan. Tydligen är man orolig för att kom € beräknad avskrivningsdifferens med utgångspunkt i planenliga avskrivningar som beräknats så att man tagit 1,72 Yo av brandförsäkringsvärdena resp år.
Vi låter företagen här förbli anonyma.
”Borttappade” miljoner I Valkonens anlys ser vi att skillnaden mel FÖRUN 3/198 ma i samma läge som Polen, som måste betala räntor och amorteringar med nya lån.
Industrisatsning
Rumänien har alltså satsat mycket starkt på industrin, särskilt olja och metall. På så sätt har man också uppnått en självständig ekonomisk ställning och kan bedriva en självständig handelspolitik. Exporten uppgår till ca 12 miljarder dollar per år.
De största varugrupperna på exportsidan är maskiner, apparater och transportmedel, ca 30 procent; oljeprodukter och metaller, ca 25 procent; konsumtionsvaror, likaså ca 25 procent; och kemikalier, ca 10 procent. Omkring 50 procent av exporten går till de andra SEV-länderna, men endast 20 pro cent till Sovjetunionen. Tyska Demokratiska Republiken och Tjeckoslovakien är andra viktiga SEV-länder på exportsidan. Den andra hälften av exporten går huvudsakligen till Förbundsrepubliken Tyskland, Itaien, Frankrike och Österrike. Senaste år ökade Rumänien också sin export till USA betydligt.
lan de vinster företagen uppvisat före skatt och reserveringar, 872 och 839 miljoner mark, är 167 miljoner mark till företag B:s fördel, vilket i och för sig inte är så märk värdigt. Man är van vid att företags vinster av olika skäl något avviker inom samma bransch. Det som däremot är anmärkningsvärt och ytterst beklagligt är, att de
Importen ligger regelbundet under exporten, då exportöverskott måste uppnås för bortbetalning av skulderna till väst. Under de senaste åren har exportöverskottet varit något under 2 miljarder dollar per år.
Västvaluta för olja Rumänien har inte några skulder till de andra SEV-länderna och betalar betydande delar av sin import från dem i västvaluta. Sålunda måste Rumänien i motsats till de andra socialistiska staterna betala sin oljeimport från Sovjetunionen i västvaluta. Som en följd av det svåra valutaläget eftersträvar Rumänien nu i större utsträckning kompensationsaffärer med de västliga länderna. Detta underströk Ceausescu klart i sitt tal inför Centralkommittén i november senaste år då han behandlade det atillfredsställande utfallet av femårsplanen 1981—1985. Rumänien eftersträvar också joint ventures med västliga företag, varvid 51 procent av kapitalet måste vara i rumänska händer. Några sådana har också bildats. Landet ha verkliga vinsttalen uppvisar en skillnad på hela 3.033 miljoner mark till B:s fördel, och att man måste gå såpass långt tillbaka I tiden för att helt uppdaga detta dystra faktum! :
Tydligen återstår en hel del normeringsarbete förrän alla börsnoterade finländska företag med avseende på informationen i årsredovisningen uppfyller en fullt acceptabel standard. Det finns givetvis redan ett betydande antal börsföretag som har en fullgod informationsnivå på sina bokslut, men en internationellt gångbar kvalitet hör ännu till undantagen bland våra publika aktiebolag.
Genom den förändring av bokföringsförordningen som trätt i kraft vid årsskiftet kan man nu i betydande utsträckning luckra upp det motstånd inom företagen som hittills utgjort ett hinder för kravet på utförligare information i bokslutet.
Erkki Olin 1 också ett avtal med EG gällande allmänna preferenser.
För Finland är Rumänien som handelspartner endast av marginell betydelse. Som en följd av den hårda nedskärningen av importen under åtminstone 1986 och 1987 kan någon ökning I handeln knappast heller väntas — snarare tvärtom.
Däremot finns det givetvis möjligheter till kompensationsaffärer, Hela vår export till Rumänien uppgick 1985 till 39,5 miljoner mark och vår import till 76,2 miljoner. Det totala handelsutbytet motsvarar alltså endast ett medelstort företags omsättning.
Prestigeprojekt
Rumänien har inte endast investerat enorma belopp i industri och infrastruktur utan också i olika väldiga prestigeprojekt. Till dem kan främst räknas Republikens palats och de väldiga bulevarderna, Socialismens Seger och Ungdomens bulevard i Bukarest (bulevarden Socialismens Seger är en kilometer lång och 60 m bred), ett enormt byggnadsverk för Centralkommitteen, Nationalrådet och regeringen. Nationalrådet är ett konsultativt organ för regeringen och består av representanter för arbetar- och bondekollektiv, etniska minoriteter och det kommunistiska partiet.
Framför Republiken palats har man byggt en enorm paradplats för 500 000 människor. Dessa väldiga byggnadsarbeten har rivits för att bereda plats för altt detta, många har också flyttats på rullar och skenor till andra platser. Bland dessa bevarade byggnader finns enligt NZZ bl a ett nunnekloster och en kyrka från 1600-talet.
Ett annat väldigt bygge i Bukarest som också pågår dag och natt är stadens metro. Dessutom har man byggt en kanal, Svartahavs-Donaukanalen för 2 miljarder dollar som blev färdig i maj 1984. Det ekonomiska utbytet av kanalen är enligt NZZ tillsvidare klent, men kan bli bättre när Rhen-MainDonau-kanalen blir färdig. Denna kanal förbinder Svarta havet med Nordsjön. Längs den rumänska Svartahavs-Donaukanalen beräknas 11 miljoner ton transporteras i år, vilket i så fall betyder att kanalens halva kapacitet utnyttjas.
Sänkt levnadsstandard Nödvändigheten att minska skulden till väst, och de stora investeringarna av olika slag, har som konsekvenser en fortsatt låg och sjunkande levnadsstandard för befolkningen. Konsumtionen hålls tillbaka med hård hand.
Brödransonering infördes i oktober 1981 och matpriserna höjdes med 35 procent i februari 1982. Samma år övergick man till ett ransoneringssystem enligt kaloriintag per person.
Nyligen fick Rumänien ett nytt ministerium för livsmedelsindustri och jordbruksproduktion. Den nya ministen heter Gheorghe Pana och det anses sannolikt att han kommer att genomföra ett system me 18
Ceausescu är landets president, ordförande för Nationalrådet och Försvarsrådet, överbefälhavare, generalsekreterare för partiets exekutivkommitté…
storkantiner i städerna för befolkningens utspisning, varvid samtidigt den individuella matlagningen i familjerna avskaffas eller åtminstone kraftigt minskas. Systemet är hämtat från Nord-Korea och innebär inbesparing av såväl energi som matvaror.
Jordbruket har under många är åsidosatts på industrins och byggnadsverksamhetens bekostnad. Skördarna har minskat. Senaste års skörd blev 15 procent mindre än skörden 1984. Köerna framför livsmedelsaffärerna är långa. Brist råder också på bensin, och elektricitetsförsörjningen är svag.
Elransonering
För att spara energi för industrin har stränga direktiv utfärdats om elektricitetens användning. Gatubelysningen tänds först när mörkret fallit på. Restauranterna stänger kl 21.
TV-programmen har förkortats till två timmar om dagen. Alla kylskåp bör vara frånkopplade och varje rum får endast upplysas av en 40 watts lampa,
För närvarande går 85 procent av elenergin till industrin, och 15 procent till andra ändamål, främst till hushållen.
Tack vare de stora investeringarna ökade nationalinkomsten med tvåsiffriga procentsatser under 1970-talet. Enligt den sjätte femårsplanen 1981—1985 skulle nationatinkomsten öka med 10 procent, industriproduktionen med likaså 10 procent och lantbruksproduktionen med 24,5—27,5 procent i genomsnitt per år. Dessa siffror uppnåddes icke — särskilt lantbrukets produktionsutfall blev betydligt sämre och gick alltså t om starkt tillbaka 1985.
Målet: ”medelhög nivå”
Den sjunde femårsplanen 1986—1990 har som mål att förvandla Rumänien från ett socialistiskt utvecklingsland till ett socialistiskt land på medelhög utvecklingsnivå. Fram till år 2000 skall Rumänien vara ett fullt utvecklat socialistiskt land. Dessa målsättningar måste betecknas som mycket ambitiösa.
För att nå dessa mål kommer dock inga som helst ekonomiska reformer, decentralisering eller enskilda initiativ att tillåtas. Ceausescu underströk tydligt och eftertryckligt i sitt stora tal i november att centralisering, ökad kontroll och kollektiva insatser är de medel med vilka produktiviteten och effektiviteten skall höjas.
Enskilt hantverk eller enskilda serviceformer kommer inte att tillåtas. Tvärtom kommer också innehavarna av de små privata jordlotterna numera att få produktionsmål och — normer från staten. Arbetsplikt har också införts för alla 18 år fyllda personer. Arbetsplikten omfattar 6 dagar per år och gäller bl a gatu- och vägunderhåll.
Nicolae Ceausescu är sitt lands mäktiga ledare, landets president, ordförande för Nationalrådet, överbefälhavare, ordförande för Försvarsrådet och för Rådet för ekonomisk och social utveckling samt generalsekreterare för partiets exekutivkommitté.
Hans maka Elena är första viceregeringschef och deras son Nicu minister för ungdomsärenden. Dessa två är också medlemmar i executivkommittén som ytterligare består av sex personer.
Nicolae Ceausescu anknyter numera till äldre historiska traditioner i Rumänien, och har sålunda infört en ståtlig spira som presidentämbetets insignium… P-E Paul 3/1986 PORUN,
