Rymdsatsningar under luppen
av Leif Bergström Forum 1993-03, sida 29, 11.03.1993
Taggar: Orter: USA Teman: rymden
OVER HERE
Leif Bergström/New York
Rymdsatsningar under luppen
Yrkesvägledare i USA har ett tungt råd till tonåringar: försök inte bli astronaut eller rymdtekniker. Efterfrågan på kvalificerad personal inom rymdområdet väntas minska under överskådlig tid.
n anledning är det budgetunderskott som tvingar myndigheterna att pruta på alla utgifter som kan anses umbärliga. En annan är att det kalla krigets slut bidragit till att överföra flera av rymdprojekten till denna kategori.
För människor som uppnått mogen ålder är det lätt att minnas de stora landvinningarna i rymden: den första satelliten Sputnik (Sovjet:), den första mannen i rymden Jurij Gagarin (Sovjet), de första väder- och kommunikationssatelliterna (USA), den första månlandningen (USA), den första rymdstationen (Sovjet), den första rymdfärjan (USA).
Teknisk kraftmätning
Men experter påpekar att det inte enbart var bedrifternas spektakulära sida som skapade entusiasm. Alla de stora rymdprojekten ingick i supermakternas kapplöpning om teknisk överlägsenhet och världsherravälde. Rymdteknikens militära potential var ingen hemlighet.
Redan 1989, när George Bush ma nade landet att mleda en ny storsatsning för att åter sända människor till Månen och vidare till Mars hade vinden vänt. Kongressen avslog 400 miljardersprojektet.
USA blir efter
Men bedömare påpekar att den amerikanska rymdbudgeten legat förvånansvärt stilla kring 30 miljarder USD årligen. Det innebär att USA släpar efter i den globala trenden.
Ryssland sköt förra året upp 54 raketer jämfört med 110 under det sovjetiska rekordåret 1982. Den europeiska rymdflygstyrelsen ESA har skrinlagt planerna att bygga sin egen rymdfärja och bemannade rymdstation. I stället har Europa valt att samarbeta med Ryssland och betala för att under de kommande tre åren låta européer besöka den ryska rymdstationen Mir.
Clinton-klipp?
Helt nyligen tycktes Vita huset vara på väg mot samma linje. Enligt läckor till pressen övervägde Clinton-administrationen att spara miljarder genom
Ett amerikanskt fotspår på Månen — men USA:s rymdprofil kanske blir modestare åtminstone om rymdstationen Freedom (t.h.) ”bantas”, såsom många kritiker önskar. (Bilder: NASA att slopa säväl den amerikanska rymdstationen som den gigantiska partikelacceleratorn i Texas. Bedömare ser läckorna som försöksballonger, för att testa opinionen. Men president Bill Clintons talesman tvingades nästa dag dementera att de två tekniska projekten skulle falla för budgetkniven.
Clinton hade under kampanjen försäkrat att han ämnade låta de flesta av rymdprojekten ligga fast. Och han talade ständigt om behovet av forskning och utveckling för att förbättra landets ekonomiska konkurrenskraft. En del observatörer tror att det mot den bakgrunden var svårt att i sin första budget göra hårda prutningar som kunde ge motsatt intryck.
NASA på diet
Rymdflygstyrelsen NASA förbereder sig ändå att leva med åtdragen svångrem. Budgeten, som presenteras inom mars, väntas innehålla nedskärningar i anslagen för den sedan länge planerade rymdstationen Freedom. AnsvaTiga säger att det inte blott blir fråga om att krympa befintliga ritningar för rymdstationen, utan om nytänkande vad gäller hela projektet.
Till och med förre vicepresidenten Dan Quayles nationella rymdråd sade i en rapport i januari att det var nödvändigt att spara pengar på rymdområdet. Quayle föreslog en rad relativt smärtfria besparingar genom att samordna planering och upphandling mellan de myndigheter som hittills opererat självständigt — rymdflygstyrelsen NASA samt försvars-, energi-, handels- och transportdepartementen.
Quayle noterade att olika civila och militära instanser agerat självständigt och utan möjlighet att dra nytta av varandras kunnande. Han konstaterade att denna byråkrati motiverats av risken för spioneri under det kalla kriget men tillade — Detta hemlighetsmakari har visat sig dyrköpt.
En oberoende utredning kom i december till liknande slutsatser och manade till ökat samarbete, inom landet lika väl som internationellt.
Stort är dyrt
Inte alla vetenskapsmän beklagar de nya strömningarna. Experter väntar sig betydligt större återhållsamhet vad gäller storskaliga projekt och bemannade rymdfärder. Men många också inom branschen har redan ifrågasatt det vetenskapliga värdet av sådana program.
I stället väntar sig observatörer ökad satsning på obemannade rymdsonder för utforskning av planeter och stjärnor samt satelliter som kan ge bättre information om jordens väder och miljöförändringar. L 29