Ryska närområdet-översikt: Försiktiga investeringar, stor handel
av Fredrik Nars Forum 1998-06, sida 14-16, 16.06.1998
Taggar: Orter: Ryssland Teman: handel
Ryska närområdet-översikt:
Försiktiga investeringar,
STOR HANDEL
PÅ 30 PROCENT. FINLAND FÖDER DET RYSKA NÄROMRÅDET, FRÄMST S:T PETERSBURG, MED DAGLIGVAROR — MEN INVESTERINGARNA ÄR FÖRSIKTIGA.
et ryska närområdet - S:t
Petersburg, Leningra området, Karelska Repub liken, Murmansk och Ar changelsk - led hårt efter
Sovjetunionens sönderfall. Vägen uppåt är långsam och har innehållit många bakslag.
Innan man börjar bena i Ryssland och det ryska närområdet måste saker sättas i perspektiv. Trots att det finns närmare 150 miljoner människor i Ryssland så är dess BNP enbart ca fyra gånger större än Finlands. Den har krympt sedan 1991. Det ryska närområdets ekonomi utgör ca 5 procent av hela Rysslands. Då vi talar om det ryska närområdet har vi sålunda att göra med en ekonomi som är ungefär en femtedel av Finlands.
Man kan se på närområdet på två olika sätt. Optimisten ser ett område med tio miljoner invånare - av vilka nästan fem miljoner finns koncentrerade till S:t Petersburg - som en
EXPORTEN TILL RYSSLAND HAR VUXIT MED EN ÅRSTAK stor potentiell marknad. Pessimisten ser ett område med enorma struktur-, miljö- och andra problem.
Mata S:t Petersburg
Den finska exporten till Ryssland har vuxit med en årstakt på 30 procent under de senaste två åren. Det är främst konsumtionsvaror som går åt. ”I Ryssland finns 150 miljoner människor och eftersom de alla skall äta dagligen
RER 3
Två Rysslandskännare: professor Urpo Kivikari (t.v) från Åbo handelsbögskolas institut för Östbandel och Pekka Sutela, chef för Finlands Banks institur för transitionsekonomier.
är livsmedel en säker branch. Speciellt eftersom Rysslands jordbruk och livsmedelsindustri varit rätt nere”, säger professor Urpo Kivikari, chef för Institutet för Östhandel vid Åbo handelshögskola. Det är bara att gå till vilken matbutik som helst i S:t Petersburg för att se det breda finska sortimentet: där finns Fazer, Ingman, Valio, Saarionen, Ingman… S:t Petersburg har dessutom alltid matats - och kommer förmodligen alltid att matas - från områden utanför Leningradområdet.
Den starka exporttillväxten sätter krav på gränsens kapacitet. Sutela: ”I Finland har vi bilden att den ryska gränsen fungerar dåligt. Och visst finns det problem och rusning, men jag tror att vår gräns mot Ryssland fungerar mycket bättre än något annat lands gräns mot Ryssland”
Intressant nog har Finlands export ökat kraftigt till Ryssland trots att Rysslands ekonomi krympt. Av Finlands export till Ryssland riktar sig
FORUM NR 6/98
Det
MURMANS 20 av Ryssland Industri: gruvindustri ljakindustri Allmänt: Murmansk är erfjktig råvaruproducent för Ryssland, bl.a. koppar, nickBj, kobolt, aluminium. En stor del av produktionen förs gförädlad till resten av Ryssland. Så länge militärbasen upprätthålls är området-ett centralt militärområde. Den hadhinskats och risk finns för att den körs ned.
KARELSKA Befolknings
Archangelsk
ARCHANGELSK Befolkningsmängd: 1,5” milj. | ; Största stad: Archangelsk 419 invånag BNP: ca 14 mrd mk, 1,0 90 av Ryssland Industri: Skogsindustri.
Allmänt: Under senare tid har fan hitt lovande diamantfyndigheter i orgrådej
S:T PETERSBURG Befolkningsmängd: 4,7 milj. BNP: ca 45 mrd mk, 3,3 26 av Ryss)
LENINGRAD-ÖMRÅDET Befolkningsmängd: 1,7 milj. SNPsaremd mk, 0,9 26 av Ryssland
Industri: energi, metallproduktion.
Allmänt: Försöker attrahera utländska investeringar genom en investerarvänlig politik. I området finns stora kraftverk, t.ex. kärnkraftverket Sosnowvyi Bor.
dåligt skick, miljöprobjöm med utsläpp,
Källa för BNP-siffrorna: Goskomstat 199 ungeför en tredjedel till närområdet. De svagaste exportprodukterna har varit investeringsprodukter, eftersom investeringsnivån har varit så låg i Ryssland. ”Däremot har byggbranschen
Några stora finländska-investeringar i RYSKA NAROMRAÅDET |
Investering Vem Va klarat sig eftersom det finns relativt många människor som haft råd att renovera sina byggnader”, kommenterar Kivikari (se separat artikel om byggbranschen s. 20-22). Ironiskt nog är den finska exporten till närområdena idag den diametrala motsatsen till det som exporterades under Sovjettiden: då sålde stora bolag in Baltika (bryggeri) Baltic Beverages Holding S:t Petersburg
Vena (bryggeri) Sinebrychoff S:t Petersburg
Bensinmackar Neste S:t Petersburg (18'8ti), Viborg (2) Olje-/gasprospektering Neste (delägare) Barents hav / Nenets Containerterminal Container Ships S:t Petersburg
Komsomolets (kartongfabrik) — Metsä-Serla Leningrad-området
Vyborg varv Kverner Masa-Yards Viborg
Neva Cables [telefonkabelsfabrikt NK Cables S:t Petersburg
Kallskåpsfabrik Helkama Forste Vibor . - ? Higbnij Dom (bageri) Fazer (delägare) S:t Petersburg vesteringsvaror. Idag säljer små och Finneolor (målärgsfabrik) Tikkurila S:t Petersburg medelstora bolag konsumtionsvaror. Hopsättning av digitaléentraler — Nokia S:t Petersburg
FORUM NR 6/98
Om det går bra för den finska exporten så är det sämre ställt med de direkta investeringarna i närområdet, trots att Finland är bland de största direktinvesterarna i närområdena. Enligt Statistikcentralen är de flesta finländska investeringarna rätt små, under 10 miljoner mk och sysselsätter under 10 människor. Enligt Statistikcentralen är den totala finska investeringsstocken i Ryssland enbart 1,6 miljarder mk, av vilket uppskattningsvis lite under hälften har riktat sig till närområdet.
Kivikari rekommenderar att finfändska företag först skall etablera sig i Ryssland med en så lätt organisation som möjligt. ”Om man köper en fabrik eller en byggnad och det inte går så bra,så är det mycket svårt att få tillbaka sina investerade pengar”, säger KiviKari. Skräckexemplet är det svenska skogsbolaget AssiDomän, som köpte en pappersfabrik i Karelska Republiken, men fick dra sig tillbaka med svansen mellan benen efter att problemen med de lokala mydigheterna blivit oöverkomliga.Slutnota:ca 500 miljoner SE rr er
Den nordliga dimensio (350 miljoner FIM)!
Kivikari: ”Överlag har man inte investerat så mycket i Ryssland. De som har pengar i Ryssland handlar, de vill inte ta risken att bygga en fabrik som blir färdig om några år och då kanske du inte ens längre äger tomten den står på. Dessutom finns det ju massor med industriell kapacitet kvar i Ryssland, visserligen i rätt dåligt skick”.
Ödets år
Enligt S:t Petersburgs exportcentrals företagsregister finns det ca 250 finska företag i S:t Petersburg. Det exakta antalet närvarande finländska bolag vet ingen.
Konsul i S:t Petersburg Antti Vänskä ser dock som exportörernas största problemen de som har med myndigheterna att göra. Beskattningen är mycket kaotisk. ”De utländska företagen vet inte vilka skatter de borde betala”. Dessutom tycker han att tullformaliteterna är svåra.
Ekonomiskt befinner Ryssland sig i en mycket intressant situation i år.
en: Finlands slagträ i Bryssel 1997 var första året som Ryssland visade ekonomisk tillväxt, visserligen mycket svag, sedan Sovjetunionen föll 1991. I år väntade man sig en tillväxt på två procent. Men i och med att osäkerheten ökat, räntorna stigit, utländska investerare dragit sig tillbaka, och realinvesteringarna minskat har dock alla prognoser skalats ned och nu tror bedömare på en nolltillväxt. Kivikari: ”Detta år är avgörande. Om inte Ryssland i år får en starkare tillväxt än 1997 raseras framtidförväntningarna. Det blir då en mycket dålig situat ion: Åsikterna om S:t Petersburg vände
S:t Petersburg är knutpunkten i de ryska närområden och har med sina närmare fem miljoner invånare hälften av befolkningen i närområdet. Pekka Sutela: ”Sättet för finländare att tänka på S:t Petersburg har förändrats på ett
Je forts. på s. 2 pponen i Rovaniemi 1997 - skall ut cklas ti trategi för EU. resse ofr. ”EU- har strategier äd erstteck, en politik gent MiSSio « UStAL tiRyssländ Hålls i EU:s sr
Eösior | D 4 e utveckla handel och ekonomiskt samarbete « Den nordliga dimensionen skall inte leda till att nya institutioner grundats, ej heller till nya finansieringskällor.
, Pekka Sutela kommenterar den hördliga dimensionen: ”Det är naturligtvi viktigt för Finland att EU har en politik RR än av E a i den nordliga dimensionen exploatera naturresurse e utveckla energinäte e förbättra transportnät och kommunikatione e satsa på miljövår förbättra kärn- och strålsäkerhet
Dessa är de sektoriella målen / e förbättra rättsliga och inrikes frågo forskningssamarbet e bärkraftig utveckling av landsbygdsnäringar och vård av naturresurse e utvecklande av social trygghet, hälsovård, arbetarskydd och jämställdhe e förstärka samarbetet i arbetskraftspolitik och arbetslivsrelatione e utveckling av de mänskliga resursern v : = 2 i norr på samma sätt som man har ’ en politik mot Medelhavsområdet. Det är dockisvårt att fylla de nordliga dimensionen med konkre ta saker”
Ett konkret projekt är att säkerställa energitillgången. Ryssland är ett av de två håll som EU kan få mera gas från i framtiden, vilket kan behövas.Då den andra hålletär Algeriet så är den säkrare att utveckla den nordliga kontakten.
Professor Urpo Kivikari säger: “Den nordliga dimensionen är ett bra redskap i EU och den fungera säkert bra på EU- och statsnivå, men en fungerar inte på företagsnivå. ånga företag har t.ex. enÖstersjöstrategi, men få har en nord » europeisk strategi” h || ”Ulfstedt vidhåller dock att många företag han talat med, bl.a. Neste | och IVO, insett idén med den nord liga dimensionen och nu bygger in <= 1 en-’nordlig dimension’i sina strate + gier. OFN
FORUM NR 6/98