Satsningar på teknik ger god avkastning

av Bjarne Nyman Forum 1993-04, sida 10, 25.03.1993

Bjarne Nyman

Teknologiska Utvecklingscentralen TEKES har har under de senaste 10 åren innehaft huvudansvaret för statsmaktens strävanden att stöda produktutvecklingen inom finländska företag. Att det varit fråga om välinvesterade pengar kan konstateras på basen av en utredning som nyligen färdigställts av staten revisionsverk.

— Satsningarna på FoU syns också i exporten där andelen högteknologiprodukter ökat, säger TEKES generaldirektör Juhani Kuusi.

eneraldirektör Juhani Kuusi vid TEKES är tillfredsställd över att en utomstående instans nu genom att gå igenom över 800 finansierade utvecklingsprojekt har slagit fast att satsningarna för statens del har varit direkt lönsamma. Av de utvecklingsprojekt som granskats i utredningen har över hälften kunnat kommersialiseras, d.v.s. de har lett till önskat resultat. Projekten har mellan åren 1983 och 1988 genererat ny omsättning i företagen på uppskattningsvis 30—50 mrd mark.

Jobb, exportpengar

Revisionsverket konstaterar i sin rapport att det totala stödet på 1,5 mrd mark, som TEKES beviljat under perioden, lett till exportintäkter motsvarande 13—23 mrd mark och till 3 100—5 300 nya arbetsplatser. Endast en sjättedel av alla projekt kan betraktas som misslyckade.

För statsmakten som stått för stödet är det alltså fråga om välinvesterade pengar, eftersom enbart skatteintäkterna från de nya arbetsplatserna är större än de utbetalade pengarna.

Enligt generaldirektör Kuusi är den höga procenten lyckades projekt mer än tillfredsställande, Få instanser utomlands kan visa på lika hyggliga siffror.

Hårda villkor för medverkan

Huvudorsaken till det goda utfallet är de principer som ligger till grund för att stöd skall beviljas. Av den totala summan som står till buds går två tredjedelar till industrin, men inte på det sättet att de företag som erhåller stödet skulle kunna ”leva på statliga pengar.”

TEKES stöder inte godkända projekt med mer än 40 procent i medeltal (max 50 20) av utvecklingskostnaderna. När stödet är i form av lån är motsvarande siffra 60 procent (max 75 26). Resten måste finansieras på annat håll och då duger inga andra statliga instanser, t ex Kera, som lånegivare.

— Villkoren för vår medverkan är alltså rätt hårda. De företag som vill att vi skall medverka måste själva ha resurser att ställa upp med. Vi vill vara övertygade om att företaget har förutsättningar att genomföra projektet och utnyttja dess resultat. I annat fall blir det inget stöd, säger Juhani Kuusi.

TEKES har ibland fått kritik för att stödet i många fall går till väletablerade företag, som kanske själva har resurser att genomföra sin produktutveckling. TEKE fortsättning på sid 35

Foto: CERN

Finland är medlem i CERN sedan 1991.

Finland euroforskar

Det egentliga tekniska och vetenskapliga forskningssamarbetet mellan de europeiska länderna inleddes för 22 år sedan, när dåvarande EG sammankallade ministrarna från 19 länder till ett möte om hur man bättre skulle kunna utnyttja varandras forskningsresultat och undvika överlappningar. Konferensen ledde till en lös organisation med namnet COST (European Co-operation in the field of Scientific and Technological Research).

Samarbetet inom olika COST-projekt sker främst mellan forskningsinstitut i de deltagande länderna. Projekten finansieras nationellt -— vart och ett land betalar för sin del av forskningen — och resultaten delas av de deltagande parterna. Vilket land som helst kan komma med projektförslag.

Hittills har ett 70-tal COST-projekt startats och Finland har deltagit omkring 50 stycken.

EG:s ramprogram för FoU har som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska basen för europeisk industri och öka dess konkurrenskraft. Finland har deltagit i samarbetet på projektbasis sedan 1986, då ett avtal om saken ingicks mellan Finland och EG.

Inom det nu pågående tredje ramprogrammet finns delprogram som Esprit (informationsteknik), Race (telekommunikation), Brite-EuRam (industriteknologi och nya material), Telmatics (telematik,. med underprogram inom undervisning, trafik, hälsovård, datanät, osv), Joule (energiteknik) och Step (miljö).

EG-forskningsprogrammen är till sin natur s.k. Top-Down-forskning, d.v.s. EGkommissionen delar ut rubrikerna och pengarna. Eftersom Finland inte är mediem av EG har vi själva fått stå för den egna forskningsinsatsen i de projekt där Finland deltagit (totalt cirka 150 st).

Evreka-programmet startades på franskt initiativ år 1986. Finland har deltagit från första början. Jämfört med EG-programmen är Eureka-samarbetet mer marknadsinriktat och forskningen Bottom-Up, d.v.s. initiativet utgår från enskilda företag, institut och länder. Av totalt över 500 enskilda projekt har ett 80-tal haft finländskt deltagande. Eureka-projekten finansieras i huvudsak av företagen, men oftast också av statsmakten i de deltagande länderna.

Finland deltar dessutom inom europeisk rymdforskning (ESA) som associerad medlem sedan 1987. Fullt medlemskap blir det eventuellt fråga om år 1995.

Betydande europeiskt forskningssamarbete sker också inom CERN (kärn- och partikelfysik). Finland beviljades fullt medlemskap år 1991. EN 9

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."