Utgiven i Forum nr 1988-12

Sibirien i fokus på exportseminarium

av Tauno Tiusanen Forum 1988-12, sida 64-65, 25.08.1988

Taggar: Orter: Sibirien Teman: ekonomi

SIBIRIEN

Den sovjetiska perestrojkan innebär, som känt decentralisering av de ekonomiska besluten. Därmed strävar man — på basen av en ny företagslag, som trädde i kraft vid årsskiftet — till att betona de enskilda produktionsanläggningarnas ansvar Samtidigt har man också decentraliserat i geografisk mening.

Finland har Finska Exportinstitutet, so länge tillfredsställt exportföretagens in formationsbehov, försökt hålla sig ajour med perestrojkans nya vindar.

Då man i vintras kartlade de finska föreagens behov, visade det sig att det fanns intresse för att bekanta sig med Sibirien. Man ansåg att Novosibirsk och Irkutsk var de städer som först borde besökas. Denna spelöppning skedde i mitten av juni, drygt 10 000 km från Finland. Över 30 intresserade hade anmält sig till den finska gruppen. Den höga deltagarsiffran är en lar fingervisning om att de finländska företagen har ett levande intresse för att kartlägga nya möjligheter för handeln med Sovjet, trots att de välkända svårigheterna med cleraringkontot inte ger anledning till eufori.

Seminariet i Sibirinen förverkligades med bistånd av Sovjetunionens handels- och industrikammare och Finsk-sovjetiska hangelskammaren. Det var Exportinstitutets femtionde skolningstillfälle i Sovjetunionen, och det var på flera sätt synnerligen intressant. Både i Novosibirsk och Irkutsk deltog ett betydande antal lokala beslutsfattare i evenemangen.

64

Perestrojkan söker sin väg

Under det veckolånga seminariet märkte man tydligt hur perestrojkan på det praktiska planet fortfarande söker den väg den skall gå i framtiden. På lokal nivå finns en klar vilja att ta på sig mera ansvar för ekonomin, men kompetensen tycks fortfarande vara höljd i dunkel.

De ekonomiska områdena Novosibirsk och Irkutsk hör båda till den sovjetiska delstat vars utrikeshandel sköts av Moskvabaserade utrikeshandelsorganisationen Rosvnesjtorg. De traditionella sovjetiska gränshandelsenheterna Lenfintorg i Leningrad och Dalintorg som opererar i Fjärran östern red staden Nahodka som bas, sorterar under Rosvnesjtorg.

I praktiken betyder detta att produktionsanläggningarna i Sibirien kan bjuda ut sitt överskott till byteshandeln. Då fungerar Rosvnesjtorg i Moskva dock som koordinator. En sibirisk producent, som lärt känna en finländsk potentiell levernatör, kan alltså föreslå att han betalar sitt inköp med egna produkter, som levereras till Lenfintorg.

Därmed konkurrerar Lenfintorg och Da Text och foto: Tauno Tiusanen (Sibirien)

Novosibirsk med över en miljon invånare var en av de städer de finska seminariedeltagarna besökte.

Iintorg, som bedriver gränshandel med länder som Japan | Fjärran östern, sinsemellan. Producenterna i Novosibirsk och Irkutsk är alltså tvungna att bedöma vilken av dessa enheter — Lenfiniorg eller Dalintorg — som ger större fördelar med tanke på producentens behov. I båda fallen är Rosvnesjtorg helt klart ett slags övervakningsorgan.

Kaotiskt nuläge Rosvnesjtorg har inte ännu någon lokal rep . resentant i Novosibirsk eller Irkutsk, men e permanent representant skall installeras på båda orterna. Under den pågående övergångsperioden verkar läget en aning kaotiskt.

Under diskussionerna framgick det att de sibiriska producenterna också kan sälja sitt överskott via Sojuzkoopvnesjtorg i Moskva. Det är en enhet som hör till Sovjetunionens traditionella system för utrikeshandel. Enheten är Tsentrosojud — de sovjetiska andelslagens centralförbund — sammanslutning för utrikeshandel. Den har redan länge bedrivit småskalig barterhandel med utländska företag.

Novosibirsk Mebel satsar på kvalitetskontrotl.

Novosibirsk sedd över Hoden Ob.

12/1988 FeRUN

Då man utreder lokala möjligheter till utrikeshandel på basen av exemplen från Novosibirsk och Irkutsk, måste man beakta det synnerligen viktiga faktum att de lokala företagen kan idka spontan byteshandel med den produktion som överskrider statens (goszaka2) order. I praktiken är de här beställningarna ändå ingenting annat än en ny variant av planeringsorder.

I diskussionen om den sovjetiska ekonomin har man upprepade gånger föreslagit att statens beställningar borde begränsas till ca 80 procent av industrins kapacitetsutnyttjande. Då kunde den återstående femtedelen av produktionen användas i den fria handeln mellan företagen.

Den här uppläggningen förverkligas emellertid inte nödvändigtvis alldeles i rappet. Påfallande ofta konstaterade de sibiriska företagen att de är tvungna att leverera 100 procent av produktionen till förut bestämda adresser. Samtidigt var man dock snabb att påpeka att det nog går att trolla fram ledig kapacitet om lockande affärer uppenbarar sig.

I det här sammanhanget lät man den finländska gruppen klart och tydligt förstå att ledig kapacitet går att uppbåda då producenten själv får bestämma mot vad han byter sina varor. På samma sätt var listan på det man ville köpa lång.

Stora skogstillgångar Både i Novosibirsk och Irkutsk baserar si den lokala produktionen på trä till följd av nästan omätliga skogstillgångar. Att leverera trävaror från andra sidan Ural till Finland känns dock ekonomiskt besvärligt. Trots det offentliggjordes vissa affärer, och man diskuterade tilläggserbjudanden.

Exkursioner till sovjetiska företag är alltid synnerligen intressanta. Den finländska gruppen hade berätts tillfälle att besöka en möbelfabrik där man gjorde monteringsfärdiga skåp av spånskiva. Av fabrikens maskinpark var en betydande del köpt i väst.

Slutprodukterna, som presenterades fårdigt hopsatta för gästerna, var synnerligen tilltalande. Kvaliteten kontrollerades på ort och ställe av det statliga inspektionsverket, gosprijomka, som blivit en del av den sovjetiska ekonomin I och med perestrojkan.

Företagsledaren ansåg att gosprijomka är en kvarleva från gångna tider då man ”inte kunde lita på individen som en initiativrik och ansvarskännande faktor”. Enligt honom var det endast råvaran, d v s spånskivan, som hans enhet inte tillverkade, som förorsakade kvalitetsproblem. Det är tydligt att en finsk produktionslinje för spånskiva fanns på företagsledarens önskelista. Det är också tydligt at: reservdelsförsörjningen för de västerländska maskinerna var ett problem för honom. För att ordna den krävs nämligen utländska betalningsmedel,

Viljan att sköta om det egna företaget va fortsättning på sid 76

Hotell Kostinitsja i Irkutsk. Nedan bosättning i närheten av Bajkal-sjön.

OPTIMERA!

Dagens kurs är Otnäshallen.

Tre optimala mässdagar, som var och en intresserad av placering oc investering bör notera.

FINANS 88 mässan är ett sommandrag av ett intressant börsår. I Otnäshallen får du veta om bl.a. börsens verksamhet, alternativa placeringsobjekt, värdepappershandel och skatterådgivning. I Dipoli anordnas samtidigt fö inbjudna en bankteknologiutställning.

Branschen är nu mångsidigare och mer internationell än någonsin.

Optimera FINANS 88 Öppet: to-lö kl. 10-18. Biljetter: 40 mk/30 mk. Gratis busstransport: kl. 10-16 en gång i timmen från Fabiansgatan mellan Norra och Södra esplanaden.

PLACERINGS- OCH FINANSIERINGSMÄSSAN I OTNÄSHALLEN BANKTEKNOLOGIUTSTÄLLNINGEN I DIPOLI 29.9.-1.10.1988 ESBO

HELSINGFORS äl MÄSS - j Tel, 90-148 1055

FINANS 88

Utgiven i Forum nr 1988-12

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."