Skattehöjningar efter krisen
av Janne Salonen Forum 2009-06, sida 10-11, 16.06.2009
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2089
SPEKTRU “Det finns en stor oro bland bankerna i Baltikum för om de inte kommer at kunna kräva tillbaka säkerheter för lån. Eftersom konkurslagarna är s oprövade vet ingen var det kommer att landa” En bankanalytiker kommenterar konkurslagstiftningen i Baltikum, i Dagens Industri, 8.6.2009.
Skattehöjningar efter krisen
JANNE SALONEN å Finansministeriet har siktet redan börjat ställas in på tiden efter den pågående lågkonjunkturen, och de åtgärder som krävs för att de offentliga fi nanserna ska fås på en mer hållbar nivå.
“Vår uppskattning är att det strukturella underskottet i de offentliga finanserna efter lågkonjunkturen är i storleksordningen 5 procent av BNP. Det är en ohållbar nivå och skulle innebära en nettoökning i den offentliga skulden med ungefär 10 miljarder euro varje år”. säger ministeriets tjänstemannachef, statssekreterare RAIMO SAILAS i en intervju för FORUM.
“Från och med nu och fram till valet kommer vi att analysera hur de offentliga finanserna ska stabiliseras. Senast isamband med bildandet av nästa regering, efter riksdagsvalet 207, blir detta en av kärnprogramfrågorna. Den nuvarande regeringen måste ännu betona stimulansen och låta statsskulden växa?
Sailas säger att ett nytt läge har uppstått i den nationella ekonomin. Det var redan tidigare känt att pensioneringen av de stora årsklasserna under nästa decennium kommer att belasta de offentliga finanserna.
“Till följd av krisen stärks denna negativa utveckling då många arbetstagare som annars hade haft flera år kvar i arbetslivet nu har förtidspensionerats”
Om krisen blir långvarig, blir också de unga årsklasserna lidande “Från förra krisen är det dokumenterat att betydande delar av de unga årsklasserna inte lyckades komma med i arbetslivet överhuvudtaget”
Skattebördan stiger. “Utmaningen blir att för oss själva, för ratinginstituten och för Finlands belånare utomlands kunna visa vad vi ämnar göra för att stabilisera den offentliga skuldsättningen efter den pågående krisen” säger Sailas.
För detta måste olika tillvägagångssätt tillgripas. Skattebördan ser oundvikligen ut att stiga. Dessutom kommer det att fordras inbesparingar i de offentliga utgifterna.
“En tredje metod, som är den överlägset skonsammaste, är om vi lyckas förlänga den tid då människorna är i arbetslivet. Sannolikt bli det nödvändigt med en kombination av alla tre åtgärder”
Enligt Sailas blir skärpningar nödvändiga på skattesidan.
“Detta underlättas av att många av våra konkurrentländer i Europa också måste göra detta. I offentligheten har redan sagts att momsskatteprocenten kan komma att höjas, och då blir det även nödvändigt med en översyn av de olika lägre momsskatteklasserna som nu finns. Mot dettastrider regeringens beslut att i höst sänka matmomsen (från 17 till 12 procentenheter)”
Sailas säger att det ser ut som om den sänkningstrend iinkomstbeskattningen som har ägt rum sedan 1995 kommer att svänga.
“Kommunerna kommer att stå inför en stor press att höja kommunalskatteprocenten. Tillsammans med de överenskomna höjningarna i löntagarnas pensionsavgifter betyder detta att staten inte kommer att kunna kompensera med sänkningar i den statliga inkomstbeskattningen?
Problemkomplex i hälsovården, Då man går över till besparingar i de offentliga utgifterna, blir det strax mera problematiskt.
“Till exempel hälsovårdskostnaderna är en stor del av de kommunala utgifterna. Internationella jämförelser visar att den finländska hälsovårdens kostnadsnivå är på en moderat nivå jämfört med många andra högt utvecklade länder. Likväl finns det även vetenskapliga studie som visar att det finns en ineffektivitet i systemet. Detta är ett svårt problemkomplex. De z| finns till exempel sextio enheter i Finland so håller på med ortopediska kirurgiska åtgärder, samtidigt som studier visar att det optimala antalet skulle vara tre-fem”
En motsvarande bristfällig specialisering finns inom hela specialsjukvården. En större specialisering mellan olika enheter skulle även ha medicinska fördelar.
“Frågan är om decentraliseringen av beslutsfattandet inom hälsovården redan har gått för långt. Nu hörs kommentarer även från kommunalt håll om att statens roll inom specialsjukvården borde bli större. I Norge förstatligades specialsjukvården helt, vilket visserligen inte medförde några besparingar. Detta är en svår fråga där jag själv inte har något entydigt svar. Men det finns också ett behov av att rationaliserna administrationen. I Finland finns ett behov av att sammanslå sjukvårdsdistrikt som har ett vikande befolkningsunderlag, till exempel i östra Finland?
Längre i arbetslivet. Två arbetsgrupper har som uppgift att komma med förslag på hur man ska kunna förlänga den tid människor stannar i arbetslivet. Sailas är med den i arbetsgrupp som leds av PENSIONSSKYDDSCENTRALENS Vd JUKKA RANTALA. Gruppens uppgift är att komma med förslag om hur lagstiftningen ska utvecklas så att tiden i arbetslivet förlängs. Den andra gruppen, som leds av direktör JUKKA AHTELA från FINLANDS NÄRINGSLIV EK, ska komma med förslag på hur arbetslivets villkor ska förbättras så att människor orka jobba längre.
“Fackcentralen FFC menar att det räcker med att förbättra villkoren i arbetslivet för att folk ska stanna längre kvar i arbetslivet. Själv tror jag att det också blir nödvändigt med förändringar ipensionslagstiftningen. Det som parterna nu kom överens om, att pensionsåldern ska stiga med tre år, är i själva verket en tuffare målsättning än statsministerns förslag att höja den officiella pensionsåldern till 65 år?
Sailas är skeptisk till att invandringen skulle vara en lösning på Finlands demografiska problem,
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 208 ”Om man ser till den nettoekonomiska effekten av invandringen, visar utländska studier att nettoeffekten för den första invandrargenerationens del är neutral eller negativ. En positiv ekonomisk effekt kommer först med senare generationer”
Skogen utmaning. Raimo Sailas är bekymrad över den neddragning inom exportindustrin som har ägt rum till följd av krisen, och särskilt över utsikterna för skogsindustrin. Anmärkningsvärt är även att andelen högteknologi i landets export har minskat under flera år.
Bytesbalansen är nu rätt väl i balans, efter att ha haft stora överskott i många år.
”Så länge den är i balans kan vi leva med situationen, men trenden är bekymmersam. Statsministern har tillsatt en utredning för att se vad vii Finland kan göra för att stärka den ekonomiska tillväxten. Men jag är illa rädd för att den nuvarande krisen kommer att försvaga Finlands relativa position jämfört med andra europeiskaländer”
För skogsindustrins del lyfter Sailas fram splittringen i skogsägandet. Skogen har delats mellan många arvtagare, och flera av dem bor på annan ort.
”Genomsnittsarealen för skogslägenheter är cirka 25 hektar, vilket är alldeles för litet. Vi måste fundera på utvägar hur skogsägare i städerna som inte är så intresserade av avkastningen på sina skogstillgångar ska kunna uppmuntras att sälja, och att oskiftade skogslägenheter ska förmås till en utskiftning ”Neddragningen i skogsindustrins produktion får även överraskande följder. Det blir allt svårare för Finland att uppnå den överenskomna målsättning inom EU att höja andelen förnybar energi till 38 procent av vår energiproduktion. Största delen av vår förnybara energiproduktion uppnås nämligen inom massaproduktionen och dess återanvändning av skogsindustrins avfallsprodukter”
Sailas anser avslutningsvis att det är viktigt att finansministeriets tjänstemän inför nästariksdagsval tydligt framträder i offentligheten och redogör för vad som krävs för att få Finlands offentliga finanser i balans under nästa valperiod, för att medborgarna ska ha ett gott underlag då de tar ställning till de olika valprogram som erbjuds, och till vad följande regering kommer att ha som en av sina huvuduppgifter. “Det som parterna nu kom överens om, att pensionsåldern ska stiga med tre år, är i själva verket en tuffare målsättning än statsministerns förslag att höja den officiella pensionsåldern till 65 år”
Annons Aktia