Skatteparadiset tvingas öppna sig

av Stellan Björk Forum 2010-01, sida 32-35, 28.01.2010

Taggar: Teman: skatteparadis

El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 20618 EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 20618 FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2818 EH oM: - , sov: , o - Kommentera artikeln på adressen: ”Det dåliga ryktet är priset vii Liechtenstein fått betala för en mycket feedbackQforum.fi

Skatteparadiset tvingas öppna sig

H Liechtenstein. EU och OECD sätter hård press på Liechtenstein att öka insynen i landets finanssektor. Miljarder euro av obeskattat kapital finns gömda i ett stort antal stiftelser och skalbolag. Även Finland förhandlar med landet för att kunna utreda vem som ligger bakom anonyma truster.

STELLAN BJÖRK TEXT

X Liechtenstein, det lilla landet inklämt mellan Österrike och Schweiz, är sedan länge välkänt för sina låga skatter och hemliga bankkonton. Och, kanske framför allt, för sina truster och stiftelser av olika schatteringar. Känt, för att inte säga ökänt, som gömställe för stora förmögenheter av varierande ursprung. Alltifrån hederligt intjänat kapital till, åtminstone tidigare, enligt ryktet, maffiapengar från Sydeuropa och Ryssland och knarkpengar från Colombia.

Liechtenstein har varit attraktivt för före tagare, och över huvud taget förmögna personer, frånhelavärlden. Legendersommediekungen ROBERT MAXWELL och redarkungen med mera ARISTOTELES ONASSIS valde att förlägga en stor del av sina förmögenheter och imperieäganden till alplandet. Även förmögna amerikanare har placerat pengar i Liechtenstein. Enligt vissa beräkningar kan det finnas obeskattat kapital motsvarande 115 miljarder euro placerat i furstendömet.

I flera år har Liechtenstein kritiserats av bland annat OECD och av den stora grannen Tyskland för den långtgående banksekretessen, för bristande vilja till samarbete med skattemyndigheter i andra länder och för att släppa in svarta pengar. Och Liechtenstein har tvingats slå in på en ny väg.

Man har accepterat att följa OECD:s riktlinjer när det gäller samarbete med andra länder vid misstanke om skatteflykt. Man har slutit ett flertal bilaterala samarbetsavtal med andra länder, och förhandlar om fler.

LIECHTENSTEIN

Och man införde för några år sedan ett regelverk för att förhindra att svarta pengar kommer in i landet.

Åtgärderna vidtas under galgen. Skatteparadisen i världen är utsatta för hård press från bland annat OECD, EU och USA. Pressen har hårdnat i finanskrisens spår, och en rad av de kända skatteparadisen har vidtagit åtgärder liknande Liechtensteins. Alternativet är sanktioner och utfrysning.

Mindre inkomster. Men när Liechtenstein nu “tvättar sin byk” och inför hårdare regler för att motverka inflöde av skatteflyktpengar riskerar man att förlora inkomster till finansbranschen, inkomster som gjort landet till ett av världens rikaste per invånare. Mer än en investerare som placerat odeklarerade pengar i landet har drabbats av panik. Media har rapporterat om att investerare flytt Liechtenstein, tagit hem sitt kapital eller flyttat över det till andra skatteparadis som bedöms komma att ha liberalare regler.

Därför gäller det nu för Liechtenstein och dess finansbransch att utveckla nya och konkurrenskraftiga tjänster för att kunna behålla inkomster och välstånd (fast industrin utgör faktiskt en större del av den liechtensteinska ekonomin än finansbranschen, bland annat finns här världens största företag för tillverkning av löständer!).

Enligt uppgift flyttar nu många över truster och stiftelser till andra länder, som Panama och British Virgin Islands, båda med ytterst liberala regler.

Enligt liechtensteinska bankföreningens statistik minskade Liechtensteinbankernas förvaltade kapital med 30 procent 2008. Men bankföreningens chef MICHAEL LAUBER menar att det till största delen beror på finanskrisen.

”Vi förlorar inte kunder, men det är mycket svårt att få nya”.

Skarpt läge alltså, för Liechtenstein och för dess ekonomi!

Märklig stat. Forum har besökt Vaduz, huvudstad i lilleputtlandet. Mörkret har fallit när jag kör in i staden och det första jag slås av är åsynen av den regerande furstefamiljens slott högt uppe i bergen — den fasadbelysta byggnaden ser ut som ett sagoslott taget ur sagan om Törnrosa.

Liechtenstein är en märklig statsbildning. Det är ett av Europas minsta länder med 34 000 invånare. Regeringen består av fem personer och parlamentet har 25 medlemmar. Statsöverhuvud är fursten HANS-ADAM II VON UND ZU LIECHTENSTEIN och statsskicket beskrivs som ”konstitutionell monarki på demokratisk och parlamentarisk basis” Det en gång så fattiga jordbrukarlandet har alltså tack vare satsningen på liberala regler för förmögna blivit ett av världens rikaste länder. Det handlar om något av ett ekonomiskt mirakel.

Den lilla huvudstaden Vaduz med 5 000 invånare ger ett ytterst rent och välskött intryck. Men det finns få gamla byggnader, det mesta är mycket modernt. Landet var i gamlatider för fattigt för mer påkostad bebyggelse. Kyrkan som kallas för katedralen färdigställdes 1873.

Stadskärnan består i princip av en huvud gata som ett tag delar sig i två gator, Aeulestrasse och Städtle.

Statsledning och affärer går hand i hand iLiechtenstein — furstefamiljen äger landets största bank LGT, LIECHTENSTEIN GLOBAL TRUST (sonen MAx är vd), driver betydande vinodling och restaurangrörelse med mera, med mera.

Lönsam verksamhet. Banker, advokatfirmor och finans- och konsultbolag av olika slag dominerar i Vaduz. Det var på 1990-talet som Liechtensteins expansion som finanscentrum tog fart — på kort tid ökade antalet banker från några få till i dag femton. Det lilla landet med 34 000 invånare har cirka 80 000 bolag, stiftelser och truster av olika slag! De flesta är brevlådeföretag som inte bedriver någon operativ verksamhet i landet utan fungerar som skal för ägande och förmögenhetsförvaltning.

Att bilda och administrera truster och stiftelser för klienters räkning är en mycket lönsam verksamhet, och arvodet för att fungera som så kallad trustee, ungefär lika med förvaltare, kan vara betydande.

Nämnas kan att en svensk, CHRISTIAN NORGREN, var chef för furstens bank några år på 1980-talet. Norgren var stjärna på uppåtgående i WALLENBERGGRUPPEN men antog erbjudandet att bli chef för Liechtensteinbanken för att modernisera och internationalisera den. Han nådde snabbt utmärkta resultat, men 1989 sprack det hela. Det uppdagades att Christian Norgren, styrelsemedlem i Wallenbergkontrollerade industrikoncernen ABB, privat gjort stora insideraffärer i ABB via brevlådeföretag hemma i Liechtenstein. Han fick sparken både från ABB och från banken ochjagas fortfarande av amerikanska finanspolisen.

Var han finnsi dag är okänt. Kvar finns det stora huset han bodde i under Liechtenstein FURSTESLOTT.

Liechtenstein, med 34.000 invånare, styrs av furstesläkten med samma namn. Familjen äger bland annat den största banken ilandet.

tiden, beläget på bergssluttningarna uppemot fursteborgen.

Reparerar ryktet. Liechtenstein, ett klassiskt skatteparadis, men med ett solkigt rykte. Vilket inte hindrat betydande svenska entreprenörfamiljer som STENBECKS (telekom, till exempel TELE 2, och media med mera), RAUSINGS (TETRA PAK) OCh SPENDRUPS (bryggerier) att välja landet som bas för sitt företagsägande.

Flera andra svenska företagare och finanspersoner har placerat stora kapitalsummor i Liechtenstein. Nämnas kan att THOMAS JISANDER och PETER MATTSSON, två av hjärnorna bakom plundringen av det svenska företaget TRUSTOR, förde över många miljoner till ett antal stiftelser i Liechtenstein.

Däremot har det inte skrivits om att någon finländsk familj placerat kapital i det lilla alplandet.

”Men det vore förvånande om inte så skulle vara fallet, att Finland skulle vara ett undantag”, säger finansrådet ANTERO TOIVAINEN på Finansministeriet. Han ingår i styrgruppen för förhandlingar mellan de nordiska länderna och Liechtenstein om avtal om information i skattefrågor (länderna förhandlar gemensamt, men av författningsmässiga skäl ska varje land sluta eget avtal).

I Vaduz träffar jag regeringens talesperSON GERLINDE MANZ-CHRIST på hennes kontor i en byggnad alldeles intill katedralen. Hon medger att Liechtenstein begått miss- E inkomstbringande verksamhet. tag och nu kämpar för att återupprätta sitt anseende.

”Det är svårt och tar mycket lång tid att ändra ett sedanlång tid inpräntat rykte”, konstaterar hon.

Gerlinde Manz-Christ och andra personer i Vaduz kan berätta om hur vanliga liechtensteinare formligen mobbats när de till exempelbesökt Tyskland och kallats penningtvättare och kriminella. Det har hänt att man kastat ägg på bilar från Liechtenstein.

”Det dåliga ryktet är priset vi i Liechtenstein fått betala för en mycket inkomstbringande verksamhet”, konstaterar Thomas Nigg, som driver ERNST NIGG TRUST MANAGEMENT, ett så kallat “trust company” som bildar och administrerar bolag, truster och stiftelser åt kunder.

Gerlinde Manz-Christ understryker att Liechtenstein vidtagit en rad åtgärder de senaste åren. Landet har på senare år till och med fått beröm av INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN för sitt regelverk för att identifiera och avvisa svarta pengar, och man hjälper nu andra länder som Indien och Ryssland att införa sådana regler.

Men bedömare menar att det tar tid innan alla nya regler tränger igenom i praktiken. Sekretesstänkandet sitter djupt i Liechtenstein.

”Och en del kommer nog att hitta vägar att kringgå de nya reglerna och bestämmelserna”, säger en anonym röst.

Fortfarande gör Liechtenstein skäl för beteckningen skatteparadis. I många stycken är sekretessen fortfarande stor, särskilt vad gäller stiftelser och truster, och skattenivån är låg.

EILATERALA AVTAL

Hårda förhandlinga iechtenstein har hittills slutit avtal med L:s länder om samarbete i skattefrå Igor, bland annat USA, Storbritannien och Frankrike, och förhandlingar pågår med fler. Landet har accepterat OECD:s globala standard för samarbete i sådana frågor, men för att OECD-standarden ska gälla krävs också bilaterala avtal. Förhandlingar pågår även med de nordiska staterna.

Många nya avtal, År 2000 upprättade OECD en “svart lista” med namn på de länder som inte ansågs ‘samarbetsvilliga” — det blev ett trettiotal, varav Liechtenstein var ett. Listan har successivt krympts och i dag finns ingen svart lista. I stället upprättades en “grå lista” över länder som ”åtagit sig att följa den internationellt överenskomna skattestandarden men ännu inte i väsentlig omfattning genomfört den” Liechtenstein hamnade på den listan tillsammans med bland andra Andorra, Panama, Nederländska Antillerna och Cayman Islands.

Menislutet av november 2009 fick Liechtenstein lämna listan. Då hade landet nämligen uppfyllt kravet att ha träffat avtal med minst tolv länder. I dag har Liechtenstein avtal om informationssamarbete i skattefrågor med fjorton länder (ungefär hälften av dem är själva så kallade skatteparadis!).

Vad var det då som gjorde att Liechtenstein under åren fick så dåligt rykte?

Kritiken har bland annat skjutit in sig på den tidigare benhårda banksekretessen. Länge tillät Liechtenstein så kallade nummerkonton, det vill säga att investeraren inte ens behövde uppge sin identitet för banken. Det räckte med att vederbörandes representant i landet kände till den. Detta var tillåtet fram till år 2001.

En annan ”anklagelsepunkt” har varit att Liechtenstein stenhårt vägrat lämna ut uppgifter till ett annat lands skattemyndighet om denna misstänkt skatteflykt.

Den hårda sekretessen kring truster och stiftelser har också kritiserats. Den stora sekretessen gör ju att det inte finns någon in Den här typen av avtal ger skattemyndigheterna ide länder som Liechtenstein sluter avtal med möjlighet att vid misstanke om skatteflykt få information från Liechtenstein om banktillgodohavanden etc. Avtalen ger också möjlighet att efterforska vilka som ligger bakom anonyma stiftelser och truster.

Förhandlingarna med olika länder sägs stundtals vara tuffa. En källa i Vaduz säger att Liechtenstein ibland möts av misstänksamhet och överlägsenhet från en del motparters sida, grundat i Liechtensteins rykte som mottagare av svarta pengar.

syn i trusternas och stiftelsernas affärer — i skydd av denna sekretess kan personer med rymliga samveten göra skumma transaktioner utan större risk för upptäckt, till exempelinsideraffärer.

På senare år har en del av kritiken gått ut påatt även om det skapats en hel delbraregler har det brustit i tillämpningen. Man sägs ha agerat för formellt och långsamt, bland annat på grund av för litet personal. Kanske också bristande vilja.

Den tyska tidskriften ocr sPieGeL publicerade 1999 en artikel med svidande kritik mot Liechtenstein, man talade om ”ett nätverk av relationer mellan högt uppsatta tjänstemän, domare, politiker, bankdirektörer och kapitalförvaltare som hjälper varandra med olagliga finansiella transaktioner för internationella kriminella”.

En utredning tillsattes som kom till slut satsen att det mesta av Der Spiegels anklagelser var felaktiga eller starkt överdrivna. Men givetvis bidrog artikeln till den negativa bilden. Som Liechtenstein nu alltså kämpar hårt för att förändra.

Trustparadis. Fortfarande erbjuder landet betydande fördelar för investerare.

”Vihar en mycket flexibel och effektiv bolags-, trust- och stiftelselagstiftning”, konstaterar Thomas Nigg på Nigg Trust Management.

Liechtenstein förefaller fortfarande vara något av ett paradis för många som vill satsa på ett ägande via stiftelse eller trust. Sekretessen är fortfarande stor. Det är oftast mycket svårt att få reda på om en person har

Liechtensteins ståndpunkt är att om de ska öka samarbetet och öppenheten vill de ha något istället, framför allt dubbelbeskattningsavtal. Kort uttryckt avtal som garanterar att utländska investerare inte behöver betala skatt två gånger. Man menar att det till exempel skulle öka intresset för utländska bolag att starta dotterbolag i Liechtenstein eftersom det skulle bli mer intressant att ta hem utdelningar därifrån.

Men Finland är inte särskilt intresserat.

“Skatten i Liechtenstein är så låg så det behövs knappast något sådant avtal’, menar finansrådet ANTERO TOIVAINEN på Finansministeriet.

en trust eller stiftelse i ett skatteparadis. Det gäller inte minst Liechtenstein —- för att hitta en sådan i bolagsregistret måste man veta ungefär vad den heter. Och lyckas man finna trusten eller stiftelsen får man ändå inte särskilt mycket information.

Det mani bästa fall kan få veta om en trust eller stiftelse i Liechtenstein är vilket företag som är representant och administrerar den, vidare när den startades samt vilka som är förvaltare, trustees. Vanligen kommer åtminstone någon av förvaltarna från representanten/agenten.

Vem som bildat trusten/stiftelsen och vem/vilka som är förmånstagare vet man inte ens på registret, det vet bara företaget som administrerar.

Är det en rent privat trust eller stiftelse är ingenting offentligt.

”Att man vill dölja sin förmögenhet beror inte alltid bara på skatteskäl. Många vill helt enkelt hålla den hemlig för utomstående, bland annat av säkerhetsskäl”, säger ANDREA BRÖLLMANN På FIDUCO, ett så kallat trust company som bildar och administrerar truster och stiftelser.

Bland annat sköter de Stenbeckfamiljens Sapere Aude Trust Reg (Fiduco hette tidigare LGT TREUHAND och ingick i furstens bank men såldes våren 2009 till konkurrenten FIRST ADVISORY GROUP).

Här några av de viktigaste fördelarna » En trust eller stiftelse är extremt lågt beskattad. Skatten är 0,1 procent av kapitalet, dock minimum 1 000 schweizerfranc per år (schweizerfrancs är valutan i Liechtenstein). Ipraktiken tar man ut en skatt/avgift på 1 000 schweizerfrancs, oavsett kapitalets storlek, och så är det bra med det, punkt slut.

Kapitalinkomster beskattas inte, så trusten/stiftelsen kan sälja aktier och motta utdelningar skattefritt. En drömsituation för den som ska förvalta och förmera ett kapital.

”We are alow tax regime”, konstaterar Andrea Brällmann.

Däremot, påpekas det, ska förmånstagare som får ut medel ur trusten/stiftelsen i princip betala skatt enligt bestämmelserna i det land där vederbörande är skattskyldig.

» Flexibiliteten är förbluffande stor. Det finns en rad olika varianter på trust/stiftelse, och mycket av villkoren kan ändras under resans gång. Reglerna för en trust kan ‘pro grammeras” redan vid bildandet. Grundaren, “the settlor; den som från början skjuter till kapital, kan till exempel bestämma att han i början ska vara förmånstagare (något som få andra länder tillåter), så småningom hans barn, och så vidare. Och man kani detalj ange på vilka villkor, när och hur förmånstagarna kan få ut kapital.

Underlättar generationsskiften. Det kan också från början bestämmas om stadgarna ska gälla för evigt eller om de kan ändras under resans gång.

» Skydd i händelse av obestånd eller stäm ning. Om den som är förmånstagare till en trust eller stiftelse går i konkurs eller stäms på pengar kommer fordringsägaren normalt inte åt det kapital som finns i trusten eller stiftelsen.

» Trust/stiftelse kan vara ett bra instrument för att underlätta ett generationsskifte. Grundaren kan i många fall bestämma hur tillgångarna i trusten/stiftelsen ska föras vidare efter hans eller hennes död, flera generationer framöver.

Men, det finns en hake. Trustrådgivarna i Liechtenstein tycks inte vara medvetna om att skattelagstiftningen i till exempel Finland, och i Sverige, i princip inte erkänner trustbegreppet.

71 Finland känner man ej truster”, säger skatteexperten sIMO VALTTI i Helsingfors.

”Normalt ”ser man igenom” trustkonstruktionen och beskattar förmånstagarna för trustens inkomster oavsett om dessa tagit ut några pengar eller ej. Sedan 2006 har Finland ingen förmögenhetsskatt”

Dock, det här är komplicerad materia. En trust iLiechtenstein kan under vissa omständigheter godkännas av nordiska skattemyndigheter.

”Men för att ha en chans att få den att hålla krävs mycket tid och framför allt kunskap från rådgivare”, säger STEFAN HELLSTRAND, skattekonsult på revisionsfirman GRANT THORNTON i Stockholm.

Den stora fördelen för den som vill fly skatten är nog sekretessen, både vad avser truster och stiftelser. Det skattemyndigheten inte vet om kan den inte beskatta. Det är nog så många resonerar.

Vilket kan stå den som blir upptäckt dyrt. Det framgår av artikel härintill.

ERTAPPADE

Skandale åren 2008 skakades LiechtenVy: isina grundvalar av en sen sationell affär. Det uppdagades att den tyska säkerhetstjänsten köpt en lista med cirka 1 400 namn på personer med konton i furstens bank uGT. Informationen köptes från en tidigare medarbetare i banken, och enligt uppgift betalade tyskarna runt fyra miljoner euro för upplysningarna. På den CD som överlämnades till tyskarna fanns även åtskil- p liga namn på LGT-kunder i andra länder.

Tysk skatteverket satte tänderna ilistan och upptäckte en rad fall av odeklarerade pengar från Tyskland investeradeiLiechtenstein, totalt motsvarande många miljarder kronor. På listan fanns tyska postverkets chef KLAUS ZUMWINKEL, som avgick på kuppen. Skandalen var ett faktum.

Skandal på flera sätt. Tyska myndigheters misstankar om omfattande skatteflykt via Liechtenstein besannades. Och finansbranschen var skakad - talet om den liechtensteinska banksekretessen klingade plötsligt ihåligt.

Sverige har via samarbete med andra OECD-länder fått uppgifter om svenskar med tillgångar i LGT Bank. Svenska skatteverket har uppgivit att de nu kräver ett 25-tal svenskar på över 50 miljoner kronor i skatt och skattetillägg. 24 svenskar har haft drygt 425 miljoner kronor placerade i Liechtensteinbanken. Bland personerna som fastnat i nätet finns flera kända svenskar.

De ertappade har reagerat på olika sätt. En del har över huvud taget inte svarat på förfrågningar. Andra har lagt korten på bordet. En del har helt vägrat att lämna information.