Skogsindustrins utmaningar

av Mikael Ingberg Forum 2009-03, sida 34-35, 26.03.2009

Taggar: Personer: Harri Holkeri Teman: skogsindustrin

Den finländska skogsindustrin står inför motsvarande problem som vid krisen under början av 1990-talet. Dessutom möter bolagen konkurrens från nya skogsindustriländer.

Skogsindustrin utmaningar

MIKAEL INGBERG På den gamla (goda?) tiden KOMMENTAR var skogsindustrin oerhört viktig för Finlands ekonomi; en stor del av landets exportintäkter genererades direkt eller indirekt av skogs industrin. Branschen var så viktig att omtanken om densamma påverkade den ekonomiska politiken. I en kroniskt inflatorisk efterkrigsekonomi återställdes skogsindustrins internationella priskonkurrenskraft med hjäl av regelbundet återkommande devalveringar.

I slutet av 1980-talet beslöt HARRI HOLKERIS regering att denna onda inflation-devalveringscirkel skulle brytas. Landets ekonomi skulle genomgå e ”behärskad strukturomvandling! Devalveringscykeln skulle förpassas till historien. Landets ekonomi skulle göras mindre beroende av den hårt priskonkurrensutsatta skogsindustrin.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 208 ”Detta imnebär att dessa nya skogsindustriländer kommer att vara ytterst tuffa konkurrenter för vår skogsimdustri.”

En mångsidigare näringsstruktur skulle tvingas fram. Detta var kärnan i den starka markens politik! som trots allt slutade i ytterligare en devalvering men desstom i recession, bankkris och massarbetslöshet i början av 1990-talet.

Hög kostnadsnivå. I många avseenden upplever vi i dag en liknande situation som i början av 1990-talet. Den internationella lågkonjunkturen har minskat efterfrågan på skogsindustrins produkter. Den finländska skogsindustrins kostnadsnivå är för hög, dels på grund av traditionella kostnadsinflatoriska orsaker (löneinflation, skenande rotpriser) och dels på grund av att konkurrenternas valutor har minskat i värde (svenska kronan och ryska rubeln).

Vår egen valuta är nu emellertid orubbligt fast i form av euron. Detta innebär förstås att den för den inhemska efterfrågan ödesdigra ränteuppgång, som vi hade i början av 1990-talet, inte materialiseras denna gång. Men problemen för skogsindustrin är liknande som de var på 1990-talet innan de löstes genom vår sista devalvering. Och konsekvenserna är hårda.

Cellulosatillverkaren och börsbolaget STROMSDAL har gått i konkurs. STORA ENSO, UPM och METSÄLNTTO lägger ned fabriker och tusentals jobb försvinner. Samma bolag permitterar ytterligare personal och drar tillfälligt ned produktionskapaciteten på övriga anläggningar. Exporten rasar. Skogsbolagens börskurser faller till rekordlåga nivåer.

Hela produktionskedjan börjar så småningom lida. Ingen köper längre skogsägarna stock och massaved, som ännu för ett knappt år sedan an sågs bli en bristvara. Ännu för ett drygt halvår sedan i samband med diskussionen om de ryska trävarutullarna krävdes att skogsägarna av fosterländska skäl borde sälja timmer för att hålla skogsindustrins hjul i rullning. Nu hotas hundratals skogsmaskinsföretagares uppehälle när ingen massaved längre behövs och leasingföretagens gårdsplaner börjar så småningom fyllas av beslagtagna skogsmaskiner.

Det är alltså klart att konjunkturnedgången och den förändrade valutakurspolitiska regim som vårt land nu har anammat håller på att fullfölja den behärskade strukturomvandling; som redan Holkeris regering visionerade om. Med tiden har emellertid också nya strukturella förändringstryck uppommit.

Utmanare i Latinamerika, Den anske viktigaste nya utmaningen för vår skogsindustr ommer från skogsodling, pappersmassa- och timmerproduktion från sydligare breddgrader. Denna nya utmaning hade jag personligen möjlighet att studera på nära håll under en resa till Uruguay och Chile nyligen.

Både i Uruguay och Chi le odlar skogsbolagen australiensisk eucalyptus för cellulosatillverkning. Eucalyptusen drivs upp under genetiskt kontrollerade förhållanden på egna plantskolor, planteras på egna plantager oftast på mindre än 200 kilometers avstånd från fabriken (optimering av transporter) och ”mognar” för skörd (kalhygge) på 8-10 år.

I mellersta och södra Chile odlar bolagen med liknande effektivitet kaliforniska tallar, som mognar till stock på 25-30 år.

Arbetskraftskostnadernaidessa länder är låga. Råvarupriserna måste i denna effektiva produktionskedja bli låga. Detta innebär att dessa nya skogsindustriländer kommer att vara ytterst tuffa konkurrenter för vår skogsindustri. Det enda problemet som dessa nya länder kan komma att stöta på är ekologiska; de importerade och snabbt växande trädarterna (speciellt eucalyptusen) behöver oerhörda mängder vatten och redan nu beskyller miljöfolke den nya skogspolitiken för tilltagande torka och erosion.

Viktig geografi. Produktionslogiken inom pappersindustrin bygger på att producera cellulosan så nära träråvaran som möjligt, skeppa cellulosan till pappersfabriken, som igen av logistiska skäl ska vara placerad så nära slutanvändaren som möjligt.

Cellulosafabriker i Sydamerika, Sydostasien och Afrika, alltså. Och pappersfabriker i Tyskland, Storbritannien, USA, Japan och Kina.

Hur och speciellt var ska den finländska skogsindustrin leva och utvecklas i denna nya värld?

Annons Amos

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."