Skuldkrisen
av Christian Sundgren Forum 1985-14, sida 30-31, 25.09.1985
SKULDKRISEN
Den internationella skuldkrisen består. För tre år sedan var det Mexiko som hotade hela det internationella valutasystemet. I dag är det Brasilien. U-ländernas enorma skuldbörda på 865 miljarder dollar får helt naturligt bankvärlden att tänka på trettio talskrisen.
å 20-talet rörde sig kapitalet från iPine: till. u-länder. Så också p 70-talet. Nu upplever vi igen det som hände på 30-talet: kapitalet strömmar från u-länderna till itänderna. År 1983, för första gången efter andra världskriget, betalade uländerna mer i räntor och amorteringar än vad de lyckades lyfta i nya långfristiga och medellånga lån. Internationella investeringsbanken rapporterar att kapitallånen till utvecklingsländerna minskar. Något som inte hänt sedan man började registera låneutvecklingen.
På 70-talet växte u-ländernas skuldbörda snabbt. Det var lätt att få lån då. De privata storbankerna fylldes med petrodollar. Investeringstakten var låg i industriländerna men desto snabbare i u-länderna. Det var alltså där bankernas kapitalöverskott skulle ge avkastning. En snabb industrialisering skulle garantera u-ländernas återbetalningsförmåga.
Nu är det hela 865 miljarder dollar som u-länderna är skyldiga att betala tillbaka. Bara de årliga amorteringarna och räntorna rör sig omkring 200 miljarder dollar eller 1200 miljarder mk! Hur skall utvecklingsländerna årligen kunna klara av sådana summor? Det betyder att hälften eller mer av deras årliga exportintäkter går till skötsel av de utländska skulderna. För tio år sedan var situationen betydligt rimligare; då slukade skulderna 15—18 procent av exportintäkterna.
Argentina med tusenprocentig inflation och utlandsskulder på nära 50 miljarder dollar förefaller idag hur kreditvärdigt som helst: president Alfonsin har lyckats med sitt ekonomiska åtstramningspaket, Men konjunktursvackan är djup, och levnadsvillkoren för flertalet medborgar mycket härda.
R od sia a JB
Hav personas que son telice 30
Latinamerika mest skuldsatt
För tre år sedan kunde Mexiko inte betala sina internationella skulder. Krisen visade att tillväxtekonomerna räknat fel. Verkligheten för såväl Mexiko som de andra latinamerikanska länderna har varit krassare än de ekonomiska modellerna.
Den ekonomiska tillväxten blev inte tillräckligt snabb för att klara av skuldfinansieringen. Och oljeintäkterna för Mexikos del blev mycket mindre än man hade hoppats. Istället blev dollarn och därmed importen allt dyrare, samtidigt som låneräntorna skjutit i höjden. För Mexikos del slukar skuldfinansieringen i dag hela 70 procent av exportintäkterna.
Ny likviditetskris för Mexiko
I dag måste Mexiko åter be om uppskov och nya lån, för att klara av sina internationella lån. Exporten har sjunkit rejält jämfört med i fjol. Oljeintäkterna har ytterligare minskat — samtidigt som importen ökat med hela 40 procent under det första halvåret. Mexiko lyckades för någon vecka sedan förlänga landets statslån på 20 miljarder dollar fram till år 1990. Men landet är ortfarande i en skuldkris.
Inflationen har tagit ny fart, och beroendet av oljeintäkterna, som står för 70 procent av exporten, kvarstår. En av orsakerna ill att krisen består är kapitalflykten. Den lagliga och olagliga kapitalexporten från Mexiko och andra u-länder förvärrar den internationella skuldkrisen. Världsbanken är väl medveten om problemet, och beräknar den sammanlagda kapitalflykten för Argenina, Brasilien, Chile, Indonesien, Mexiko, Fiippinerna, Syd-Korea och Venezuela till 80 miljarder dollar under åren 1980—1984.
Argentina inger hopp
Argentina — landet med en tusenprocenting inflation och utlandskulder på nära 50 miljarder dollar — förefaller i dag hur kreditvärdigt som helst! President Raul Alfonsin har lyckats med sitt ekonomiska åtstramningspaket, ”el plano austral”. Genom att frysa priser och löner samtidigt, har man faktiskt fått ner den otroliga inflationstakten. I juli var prisökningen 6 procent. Tidigare klagade argentinarna på att om ma 14/1985F RUN
Yformationssystem r me an du kör.
h edan för ett antal år sedan introducerade BMW som första biltillverkare i världen en motor utrustad med datorstyrd bränsleinsprutning. Det var ett teknologiskt framsteg som betydde bättre prestanda och jämnare gång, men samtidigt klart minskad bränsleförbrukning. Idag är insprutningssystemet — L-Jetronic endast en av BMW 500-seriens många elektroniska finesser.
Fullständig information åt föraren.
Vi på BMW anser att bilföraren ska ha fullständig kontroll över bilens samtliga funktioner. Först då finns förutsättningarna för aktiv, avspänd körning.
I linje med den målsättningen utvecklade vi ett aktivt Check-Controlsystem. Instrumentet bevakar bla halvljus och bakljus samt nivåerna för kylvätska, motorolja och spolarvätska. Vi utrustade också instrumentpanelen med kontrollampor som visar när det är dags för service och oljebyte. Intervallerna är nämligen beroende av körsätt — stadstrafik kräver tex tätare service än landsvägskörning. Också hastighets- och distansmätare, bränsleförbrukningsmätare och värmereglering fungerar elektroniskt.
BMW-elektroniken håller Dig kontinuerligt underrättad om bilens viktigaste funktioner. Själv kan Du koncentrera Dig på att köra.
BMW är utvecklad med tanke på morgondagens krav.
BMW har alltid varit en föregångare inom bilteknologi. För Dig som BMW-ägare betyder det att Du kör en bil som förenar sportiga prestanda och köregenskaper med god totalekonomi och säkerhet, en bil som är perfekt anpassad för dagens förhållanden. Men som är gjord med tanke på morgondagens krav.
Vi tror att en rejäl provtur kan berätta det mesta om BMW. Körglädjen som Du känner genast, avslöjar varför märkestroheten hos BMWägare är så exceptionellt hög. Välkommen!
BMW 500-serien pris fr. 124.000,leasing fr. — 3.040 —- ger körglädj återförsäljare och filialer