Små steg mot EU-försvar
av Henric Borgström Forum 2021-10, sida 26-27, 16.12.2021
Små steg mot EU-försvar
HENRIC BORGSTRÖM TEXT x Många av EU:s numera 27 medlemsländer ligger lågt med diskussionen om ett framtida starkt EU-försvar. Men samtidigt pågår ett omfattande arbete med att planera och materiellt skapa ett sådant.
Dock är de officiella uttalandena från Europeiska rådet, regeringschefernas återkommande möten, försiktigt hållna, troligen för att 21 av de 27 EU-medlemmarna som samtidigt är anslutna till Nato inte vill stöta bort de 6 (ännu) inte anslutna.
Den som tränger djupare ned bakom regeringschefernas gemensamma uttalanden om EU-försvaret finner konkret samarbete om sju prioriterade områden 1. Motverka hybridhot, till exempel externa påverkanskampanjer via information samt motverka terrorism.
-
Operativt samarbete till sjöss, särskilt då det gäller migration över haven.
-
IT-säkerhet.
4-Försvarskapacitet.
5- Försvarsindustri och forskning.
- Gemensamma övningar.
7- Stödja medlemmarna i öst och syd i uppbyggnad av deras försvarskapacitet.
Även utomstående länder nämns, Bosnien, Moldavien, Tunisien.
Färdplan. Det var i december 2016 vid regeringschefernas ordinarie möte i Europeiska rådet som en ”genomförandeplan för säkerhet och försvar” beslutades. Allmän enighet nåddes också om att öka samarbetet med Nato. Avsikten är att kunna bemöta externa konflikter och kriser samt att skydda EU:s medborgare. Konkret medförde det en samordnad årlig försvarsöversikt, stärka försvarssamarbetet mellan de medlemsländer som ville gå vidare med detta, inrätta en permanent plane AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 2021
EU ser ut att ha svårt att komma till skott när det gäller samarbete kring militärt försvar. Men i det undanskymda pågår en hel del aktivitet.
rings- och ledningskapacitet, öka förmågan till snabba insatser med stridsgrupper och även bättre civil kapacitet. Översikten skulle ge bättre kartläggning av brister, djupare samarbete, enhetligare strategi för planering av försvarsutgifter.
Ett år senare i december 2017 beslutades om ett permanent strukturerat samarbete med inledningsvis 17 projekt, dock ställde sig Natolandet Danmark samt Malta utanför detta. Färdplanen kallades ”Pesco- fördjupat försvarssamarbete mellan EU:s medlemsländer (EDA)” som i november 2019 kom att omfatta 47 projekt. Fem av dessa handlar om utbildningi gemensamma grupper, andra gäller stridsförmåga till sjöss och i luften samt rymdsamarbete. Efter mötet i november 2020 beslutades att länder utanför EU ska kunna bjudas in, men i undantagsfall.
Vid regeringschefernas möte den 16 november i år utökades samarbetet med 14 nya projekt och antalet är nu uppe i 60. Då konstaterades en brist, att gemensamma stridsgrupper aldrig har placerats ut i krigshärdar på grund av politiska, tekniska och finansiella hinder.
Nu fattades beslut om att arbeta fram till exempellufttransporter för mycket stora laster, ökad flexibilitet för ytfartyg så att de kan uppträda i flera olika operationer och samtidigt bättre skydda besättningen. Man beslutade om nästa generations taktiska drönare för både militära och civila ändamål samt rotordriven dockningsstation för dessa, försvar av ”tillgångar i rymden”, med mera.
Geopolitiskt instabilt. 25 av länderna, däribland Finland och Sverige har lämnat bindande åtaganden om årets beslut. Även här står Danmark och Malta utanför.
I sammanfattningarna finns flera svävande visioner om samarbetet med Nato, den transatlantiska säkerheten, som ska gälla militär rörlighet, terrorismbekämpning och säkerhet för kvinnor.
99 | off om ”nödvä av ett EUatt dagens bri effektivitet b den milit är full av öve mellan d ciella skrivelse ndi ra f försvars akt heten försvar sägs stand ror på att rmåga appningar nationell rna.
En sammanräkning 2015 av försvarsutgifterna visade på 203 miljarder euro, ungefär hälften av den summan avsåg beställningar till ländernas vapenindustrier, som dock på svenska officiellt kallas det mer utslätade ordet försvarsmateriel.
Det svenska försvarets forskningsinstitut FOI har för övrigt sammanställt landets egen andel av försvarskostnaderna året före andra världskriget i förhållande till bnp året 1938 till 1,6 procent. Under kriget steg de till drygt 10 procent. Vid den snabba nedrustningen i början på 2000-talet sjönk siffran till 0,9 procent år 2015 för att i det färska budgetbeslutet för 2022 öka till cirka 1,3 procent. Det är en a de lägre i EU men fortsätter att öka till möjligen nära 2 procent under resten av 2020-talet.
I officiella skrivelser om ”nödvändigheten” av ett EU-försvar sägs att dagens bristande effektivitet beror på att den militära förmågan är full av överlappningar mellan de nationella försvarsmakterna. Därför har också beslut fattats om en europeisk försvarsfond, från vilken pengar kan hämtas till gemensamma projekt, vidare ska investeringar i försvarsindustrin uppmuntras samt den inre marknaden när det gäller vapen ska stärkas.
Under detta år pågår eller pågick tio civila och sex militära uppdrag i Europa, Afrika och Mellanöstern.
Det är uppenbart att EU-samarbetet om försvar halkat efter den gemensamma lagstiftningen på flertalet andra områden, särskilt den inre marknaden för varor. I dokumenten om EU Defence talas det upprepade gånger om ”ett alltmer instabilt geopolitiskt sammanhang”.
Säkerheten har försämrats betydligt på senare år. Därför blir det intressant att se om arbetet med EU-försvaret tillsammans med Nato och USA som drivande kraft på sikt leder till ett gemensamt Nordamerika/Europa-försvar.
Källor: EU Defence EU-Nato Cooperation, fördjupningiFactsheets, FOI Sverige samt Riksdagsbeslut statsbudgetenför 2022.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 2021