Småföretagen bästrustade för framtiden
av Marianne Zilliacus Forum 1988-12, sida 24, 25.08.1988
Taggar: Personer: Francis Blanchard Teman: ekonomi
Opti stiska företagare kongressade:
Text: Marianne Zilliacus
SMÅFÖRETAGEN BÄST RUSTADE FÖR FRAMTIDEN
Företagarandan har räddat USA:s 80-tals ekonomi. Utan småföretagen och en utpräglad företagaranda hade landets ekonomi sjunkit i en depression som kunde ha dragit övriga världen med sig.
Federation of Independent Business klara — ställningstagande = till den abstrakta ”företagarandans” synnerligen konkreta betydelse. Och det ställningstagandet var en bland många stämmor som tillsammans bildade företagsamhetens lovsång i Finlandiahuset under Företagarnas 15. Världskongress 8—11 augusti.
John Sloan, som tillsammans med Björn Wahlrocos ledde ordet vid sessionen ”Företagsamhet och rätt företagskultur är nationalekonomins starkaste drivkraft”, betonade betydelsen av att medvetet sporra företagarandan i ett land. Även i USA där företagarandan är ett kulturarv måste den vårdas av samhället för att inte tyna bort och därmed beröva ekonomin dess styrka och vitalitet.
— Samhället rnåste uppmuntra företagarandan, både i med- och motgång visa att företagsamhet belönas och värdesätts. Att skapa ett företagarvänligt klimat är en av de största utmaningarna för alla länder i dag. För det finns, ansåg Sioan, knappast ett bättre mått på det ekonomiska välståndet än företagarandans vitalitet.
ILO-basen Francis Blanchard höll med Sloan och poängterade att företagsamheten hör till ett lands största resurser också i mindre utvecklade ekonomier.
— Företagsamheten är en lovande strategi när det gäller att klara sig ur de kriser framförallt u-länderna kämpar med i dag. För såväl landsbygdens som städernas fattiga är självständig företagsverksamhet i många fall den enda utvägen. Men den måste få samhällets stöd för att kunna bli den nationalekonomiska drivkraft den kunde var — Våra erfarenheter visar att en sund ekonomisk- och socialpolitik är av primär betydelse för företagandet. Inofficiella ekonomier uppstår där lagstiftning och byråkrati hindrar, i sället för stimulerar, privat företagsamhet inom ekonomins nyckelsektorer.
Blanchard påpekade också att begreppet ”företagaranda” inte skall reserveras enbart för den dygnet-runt stretande familjeföretagaren.
— Företagarandan måste stödas I storföretag om de skall klara av en tid av snabba förändringar och nya utmaningar. Detsamma gäller den offentliga sektorn. Det privata näringslivet kan vara framgångsrikt endast om den offentliga sektorn också fungerar effektivt enligt affärsmässiga principer.
D et var direktör John Sloans, Nationa 24
Väck företagarandan i storbolagen
Sven G Atterhed har grundat den svenska konsultfirman SeFfram Gruppen som bl a framgångsrikt hjälper att blåsa liv i företagsandan i stora, mogna företag. Allt flere europeiska och amerikanska företag konsulterar i dag SeFram Gruppen i preventivt syfte, för att få hjälp innan deras organisation och struktur har nått en punkt där nya initiativ och idéer saknar en framkomlig väg.
— Problemets kärna är att den innovativa sidan ofta glöms bort i ett moget företag med en längre tid av framgång bakom sig. Allt fungerar och ledningen arbetar bra på ”traditionellt sätt”. Men de glömmer bort att framgångsrik affärsverksamhet måste vara uppfinningsrik på lång sikt, fastslog Atterhed.
Han presenterade några generella, och välbeprövade, recept för hur man får liv i slumrande företag.
— Skapandet av en företagaranda är nyckelbegreppet. Högsta ledningen måste arbeta på lång sikt och gå in för att systematiskt utveckla företagskulture -— I det arbetet är det centrala att definiera en idé som är tillräckligt inspirerande och omfattande för att förmå väcka företagsamheten i hela organisationen. Omsättningsvolymer och vinstmarginaler räcker inte som mål. Pengar skall vara biprodukten av ett lönsamt projekt, inte dess huvudsakliga syfte.
Därtill kommer, enligt Atterhed, skolning och åter skolning.
— Utbilda cheferna till att stödja och sporra företagsamhet. De flesta chefer har lång erfarenhet av företagsledning men lite, eller ingen, erfarenhet av att skapa nytt. Den uppgiften kräver ett annorlunda beteende än det normala ledarskapet. Ingen kan bli chef utan utbildning. Därför kan man inte heller vänta sig att de anställda skall bii de ”företagare-i-företaget” man önskar utan tillräcklig skolning och tillräckligt stöd.
— Våra erfarenheter visar att det i varje företag finns dolda resurser som måste lyftas fram — sök upp dem och skola dem, skapa samtidigt stödsturkturer som främjar företagarandan. Avlägsna hinder, se över politiken ur företagarens synvinkel. Förmågan att tillåta och ge möjligheter är viktigare än materiella belöningar. Företagsamhetens drivkraft är nämligen sällan pengar.
Atterhed avslutade sitt anförande med något som kanske fick en del finländska fö ILO:s generaldirektör Francis Blanchard kompletterade kongressens bild av framgångsrikt Ilandsföretagande med en diskussion om företagsamhetens betydelse i tredje världen.
retagaröron att lystra.
— En del mogna företag söker nytt blod och extra kryddor genom företagsköp. Företagsköpen är dock ingen hållbar nyutveckling om man inte ser till det egna huset först. Klarar man inte av att hantera nyförvärvet, blir det snabbt en börda, Det krävs i princip samma förmåga för att sköta ett nytt företag som det krävs för att öka företagsamheten i det egna företaget.
Goda informella kontakter
ISBC som diskussions- och idéforum har alltid varit företagarkongressens huvudsyfte. Företagarnas Centralförbund Ii Finland. FCFF (SYKL), hade som ansvarig arrangör vinnlagt sig om att årets kongress faktiskt skulle uppnå sitt mål.
Utan att pruta på nivån i anförandena, tvärtom har det sällan setts så många internationella toppar ur företagsvärlden i talarstolen, satsade FCFF stort på ce informella kontaktmöjligheterna. Inom ramen för Contact-Forum och det i ISBC-sammanhang nya Match-Making systemet erbjöds deltagarna alla tänkbara möjligheter till idéutbyte och kontaktknytande. Framförallt hoppades arrangörerna att de över 900 finländska kongressdeltagarna skulle utnyttja den, säkert för många unika, chansen till internationella kontakter.
Huruvida förhoppningarna om att värdskapet för kongressen skulle ge ett önskat tillskott till den omdebatterade Finlandsbilden återstår att se. Arrangörskapet redan i sig och det sätt på vilket det sköttes, liksom många finländska företags synliga medverkan, visade i alla fall rätt konkret vad Finland kan och är förutom ödemarksskogar och sjöar L 12/1988 FORUN,
