Småföretagen ska bli EU:s ekonomiska motor
av Johan Svenlin Forum 2008-10, sida 34-36, 30.10.2008
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2088
Småföretagen ska bli EU: ekonomiska motor
Små och medelstora företag får nu en ny roll i EU:s Lissabonstrategi. De ses som motorn som ska driva Europas konkurrenskraft framåt. För att hjälpa företagen att hitta varandra och tillsammans ta fra innovationer lättar EU på både byråkratin och penningpungen.
JOHAN SVENLIN I PARIS X I franska finansministeriets pampiga glaspalats bredvid Seinefloden i stadsdelen Bercy är EU-länderna igen en gång samlade. Det franska ordförandeskapet har bjudit in politiker, tjänstemän, entreprenörer och press till en tvådagarskonferens för att diskutera EU:s konkurrenskraft gentemot främst USA, Indien, Kina och Japan, Det är i mitten av september och drygt två veckor senare kommer Frankrike att handplocka Tyskland, Storbritannien och Italien för att diskutera bankkrisen. Men i ett sensommarvarmt Paris är alla länder lika viktiga för att skapa en stark nationsgränsöverskridande innovationskultur i EU.
”Vi kan inte vinna i konkurrensen genom att enbart kapa kostna “Små och medelstora företag kan bäst omvandla kunskap till tillväxt, och slå mynt av forskningsresultat der. Europas tillväxt måste bygga på kunskap och innovationer”, öppnar slovenen och EU-kommissionären för vetenskap och forskning, JANEZ POTOCGNIK.
Han uppfattas som en handlingskraftig kommissionär som under sitt mandat skapat en aktiv debatt och fått byråkrati att flyta bättrei samarbetsprojekt mellan företag och organisationer från olika länder inom unionen, I juni presenterade EU-kommissionen Small Business Act som syftar till att ytterligare minska byråkratin och utgår från principen att man först tänker smått. Janez Potognik framhåller att småföretagsakten ska genomsyra beslutsfattandet inom EU ”Small Business Act är en över enskommelse om att stimulera gränsöverskridande samarbeten mellan små och medelstora företag för att skapa nya innovationer”
Att de små och medelstora företagen nu lyfts upp i rampljuset bygger på insikten att de ofta är kunskapsintensiva och drivna av personer med starkt engagemang. Dessutom står gruppen för mer än 99 procent av all affärsverksamhet. Inom EU finns 23 miljoner företag som motsvarar kommissionens definition, det vill säga har högst 250 anställda, högst 50 miljoner euro i omsättning och en balansräkning på mindre än 43 miljoner euro. Dessa har omkring 100 miljoner anställda vilket är två tredjedelar av unionens arbetskraft inom den privata sektorn.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 208 ”Små och medelstora företag kan bäst omvandla kunskap till tillväxt, och slå mynt av forskningsresultat”;, säger Janez Potognik.
Enorm potential. Snittföretaget i EU har fem anställda och endast 1 procent av de små och medelstora företagen är så kallade “technology pioneers” som lever på toppforskning. En tredjedel kommersialiserar innovationer och ny teknologi för marknaden medan två tredjedelar av de små och medelstora företagen gör business as usual och försöker hänga medi utvecklingen. ”Utvecklingspotentialen är enorm, men vi måste skapa en omgivning som tar hänsyn till den breda variationen av företag. Vi ska int tro att en standardlösning passar för alla?
Ett bekymmer är att företag väljer att bygga upp nya forskningsenheter utanför EU. Tidigare har stora delar av läkemedelsindustrin packat ihop i Europa och flyttat till USA, där marknaden är större och finansiärerna fler. Nu tittar europeiska teknologibolag österut när de planerar sina innovationslabb.
”Viser att företag från Kina, Sydkorea och Japan nu tar över inom sina egna branscher på samma sätt som amerikanska företag gjorde för några decennier sedan, när stora multinationella företagsjättar skapades. Änmnustår produktionicentrum, men för att Europa ska klara konkurrensen behövs en kraftigare inriktnin “Det är affärsmän, inte byråkrater, som ska avgöra vilka idéer som är värda att satsa på på service och distribution”, säger ANDREW DEARING, generalsekreterare för intresseorganisationen EUROPEAN INDUSTRIAL RESEARCH MANAGEMENT ASSOCIATION EIRMA.
Utflyttningen av forskningsenheter till Asien anses på sikt vara ett stort hot mot EU:s konkurrenskraft.
”FoU-verksamheten växer inte i Europa trots att företag ökar sina satsningar. Vi måste få företagen att tro på Europa som enlångsiktiginnovationsvänlig miljö”, säger Janez Potognik.
Han är noga med att påpeka att Small Business Act i första hand handlar om att skapa en miljö där företag trivs och hittar varandra naturligt — inte om att dela ut peng SAYNS SAWSYY NOLLYYLSAT ar, Medlemsländerna ansvarar fort- EH
EHN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2088
ER farande för nationella satsningar p företagsstöd, men de summor som EU beviljar till sameuropeiska projekt är inte småpotatis. För små och medelstora företag finns möjligheter att få 75 procent av utvecklingskostnaderna uppbackade av bland annat Sjunde Ramprogrammet som sitter på 53-54 miljarder euro att dela ut åren 2007-2013.
”Det gäller att vara försiktig så att vi inte rubbar marknaden med offentliga pengar. Därför är det viktigt att tillgången på riskkapital utvecklas i Europa. Det är affärsmän, inte byråkrater, som ska avgöra vilkaidéer som är värda att satsa på”, säger Potocnik.
Utifrån rådande framtidsutsikter har EU definierat sex pionjärmarknader, bland annat demografi och miljö, där innovationer ska lösa de svåra problemen.
”Satsningarna på dessa kommer att trefaldigas fram till år 2020 och hinder i lagstiftning behöver öppnas för att stimulera små och medelstora företag att ta sig an utmaningarna”, Säger FRANGOISE LE BAIL, vice direktör för EU:s generaldirektorat för företag och industri,
Hon beklagar att specialkunskaperinte sprids mellan olika områden. Ett livligare samarbete mellan företag i andra EU-länder inom samma bransch skulle gynna alla parter.
”Ofta när jag reser i EU-länder stöter jag på kluster som gör samm saker som andra kluster i andra regioner inom EU. Vi borde få dem att samarbeta utan att konkurrensen blir lidande”, säger Francoise Le Bail.
Rapport av Aho. Veckan innan konferensen börjat, har en stor fransk tidning publicerat en debattartikel om kluster skriven av en grupp ledd av SITRAS direktör ESKO AHO. Där upprepasendelav Aho-rapporten från våren 2006 om ett innovativt Europa, men framför allt ifrågasätter gruppen att det finns 70 olika nationella politiska program för kluster inom EU och hundratals regionala.
”Jag håller med Esko Aho om att vi måste kunna visa upp vilken betydelse satsningar på innovationer har innan vi kan tala för högre anslag. Vi behöver inte bara öka forskningsanslagen —- vi måste använda pengarna bättre. Maximera synergierna mellan privata och offentliga investeringar och undvika upprepningar inom EU som ger samma kunskap”, säger Janez Potocnik,
Trots alla insatser hittills, bland annat inom rymdforskning och flygindustri, är forskningssamarbete mellan olika EU-länder ännu ingen självklarhet. Endast 3 procent av forskarna inom EU har erfarenheter från andra EU-länder.
För innovationer krävs mer än forskning - det behövs företag och entreprenörer. När de inbjudna en Kommentera artiklarna i Forum genom att skicka mejl till adressen feedbackOforum.f ”Revolutio- treprenörerna får komma till tals är de tacksamma över EU-stöden de nerande fått för samarbetsprojekt, men de är Innovationer = ocksåganska eniga om att byråkratin o uppstår bromsat deras arbete. om stav ”Konkurrensen från låglöneländer är stenhård inom textilbranschen oplanerade och vi behöver innovationer för att händelser. klara oss, men att vänta fyra månader MN o på ett beslut från EU om finansiering För att få är för lång tid”, säger ROMANA PETROkapital till VIC, produktionschef på BET! TEKSTILen inno- NAi Slovenien. vation måste ”Storbolagen kör över små och o medelstora företag när konsortier man på skapas. Småföretag saknar resurser förhand att skriva rapporter, framhåller Konse . rad Weiss, vd för Tysklandsbaserade redogöra för metallteknologibolaget RwP GMBH, ur man ska använda Oväntade innovationer. Det är också entreprenörerna som ifrågasätpengarna ter tankesättet att stora satsningar och då är på innovationer automatiskt ger nya forskningen banbrytande teknologier. Visst, god 2 forskning ger resultat, men revoredan sa lutionerande innovationer uppstår styrd att oftast av oplanerade händelser. För man vet att få kapital till en innovation måste man på förhand redogöra för hur vad man man ska använda pengarna och då är kommer att forskningen redan så styrd att man få reda på” vet vad man kommer att få reda på.
Samtidigt är offentliga pengar mer fria än privata och entreprenörerna är eniga om att offentliga stöd står bakom många framgångsrika företag. I synnerhet sådana som verkar inom smala branscher ”Privat riskfinansiering styr ofta verksamheten för snävt. Stödet från EU möjliggjorde FIANUMS framgång med fiberlaser”; säger ANATOLI GRUDININ. Han är vd för Storbritannienbaserade Fianum som bland annat ingått i Uranusprojektet som leddes av TAMMERFORS UNIVERSITET.
Exemplen på framgångssagor där offentliga medel backat upp företag är många, men utan driftiga entreprenörer når innovationer aldrig marknaden. a