Snyggare snitt med laser

av Christer Ekebom Forum 1986-11, sida 20-21, 19.06.1986

Taggar: Teman: innovation

y Lasec Ab heter ett småföretag i O Ekenäs som har specialiserat sig p skärning i tunnplåt med laser. Företaget har ingen egen tillverkning, utan säljer ut hela sin kapacitet. Lasec tillverkar bland annat prototyper och korta provserier av plåtdetaljer.

Ingenjör Frej Fredenberg, delägare i Oy Lasec Ab, konstaterar att företaget har funnit en lämplig marknadsnisch i laserskärningen. Fredenberg har redan fyra års erfarenhet av bearbetning av tunnplåt med laser. Fredenberg och Per-Erik Kalenius kände en dag på sig att det var dags att pröva de egna vingarnas bärkraft. Med sin samlade erfarenhet hade de ett gott försprång framom sina konkurrenter. Två andra delägare, ett arbetsutrymme och en lämplig maskin uppenbarade sig och Lasec var ett faktum i slutet av år 1985.

Förmånligare produktutvecklin — En plåtkomponent med ett invecklat mönster kan bli mycket dyr att tillverka i små serier. Hål och raka snitt är enkla och I sådana fall kan laserskärningen inte konkurrera särskilt bra, men när skärningarna börjar ta mera oregelbundna former, blir situationen en helt annan, förklarar Fredenberg. Då krävs vid normal tillverkning ett specialverktyg, exempelvis en stans, eller ett direkt handarbete. En stans eller något annat liknande kostar avsevärda summor och om verktyget måste göras om efter prototypstillverkningen, blir produktutvecklingen mycket kostsam. Hantverk med god kvalitet och hög precision är inte heller speciellt billigt idag.

Lösningen på problemet är en laserskärare. Det är klart att det inte är lönsamt för ett företag att investera i en laserskärare enbart för sin produktutveckling, men företaget kan köpa tjänsterna av ett företag som redan har en laser. Tillverkningen av skurna plåtdelar blir då avsevärt förmånligare. Därmed blir det mera medel över att prova sig fram till den bästa lösningen. Det är inte speciellt svårt att med hjälp av en datorstyrd laser tillverka en serie komponenter där var och en komponent i någon viss detalj skiljer sig från de övriga. På det sättet kan man prova de olika delarna jämsides och därmed mycket snabbt och säkert få fram den komponent som bäst lämpar sig för det tänkta ändamålet. Besparingarna i framställningskostnader och tid är mycket kännbara.

Ingen efterbehandling

Förutom att laserskärningen är flexibel, förmånlig och snabb, har den också andra fördelar. Den skurna komponenten är ren. Snittytorna är rena och jämna. | de flesta fall krävs ingen som helst efterbehandling (putsning av grader eller liknande). Komponenten blir vid skärningen inte heller utsatt för stora mekaniska påkänningar som kan ge upphov till sprickor eller skevhet. Ar 20

Snyggare snitt med laser

Lasern är ett för finländska förhållanden nytt skärverktyg för tunnplåt. Med dess hjälp blir tillverkningen av prototyper och nollserier betydligt billigare än vid konventionell framställning.

betsstycket värms inte heller upp som vid skärning med ett mekaniskt verktyg eller skärbrännare. Själva skärsnittet är dessutom bara någon tiondedels millimeter brett.

I själva verket är skärning med laser ganska enkelt, även om den tekniken, liksom all annan teknik, kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Arbetet inleds med att styrdatorn programmeras. Programmeringen sker på en PC och styrfunktionerna överförs till en hålremsa. Hålremsan placeras i laserns styrenhet och på basen av instruktionerna styrs laserstålen så att den önskade figuren

Ingenjör Frej Fredenberg “trycker på knappen” på skärarens kontrollenhet.

Någon minut senare är figuren klar, och kräver ingen efterbehandling.

skärs ut. Toleranserna är ungefär 0,15 mm. Arbetsstycket läggs på maskinens arbetsbord och skärningen kan börja.

Också rör kan skäras

Den laserskärare som Lasec arbetar med är av schweizisk tillverkning och har en effekt på 500 watt. Effekten ser inte ut att vara särskilt hög, men då bör man komma ihåg att laserstrålen, då den träffar arbetsstycket, har fokuserats så att den i brännpunkten bara är 0,1 mm i diameter. Detta gör att arbetsstycket träffas av en stråle

Lasern skär snabbt och exakt ut den programmerade figuren.

Figurer av detta stag är rutin för en laserskärare.

11/1986 FORUM med effekten 10? watt per kvadratcentimeter. Och den effekten räcker mer än väl till att snabbt bränna igenom plåten. I fyra millimeter tjock stålplåt är skärhastigheten cirka 6 meter per minut. Hastigheten varierar beroende på plåtens tjocklek, legering och figurens mönster. Vid invecklade mönster fördröjs skärningen en aning av själva styrningen.

Skäraren arbetar enligt principen fast arbetsstycke och rörlig skärare, Arbetsbordet, som egentligen består av ett galler, kan avlägsnas eller sänkas, varvid man också kan skära i djupdragna detaljer. En av Lasecs specialiteter är helt följdriktigt skärning i fyrkantrör. Runda rör lyckas inte med den utrustning man för tillfället har eftersom arbetsstycket inte går att vända. För att skärningen i ett runt rör skall lyckas, måste man kunna rulla röret så att laserstrålen hela tiden träffar ytan vinkelrätt mot denna. Detta är viktigt på grund av fokuseringen. Tekniskt är det emellertid inte omöjligt att arrangera en fixtur som gör detta möjligt, men det är inte ännu aktuellt för Lasecs del.

Bo

I den förra börskrönikan skrev jag att aktiekurserna kommer att stiga kraftigt ännu före sommarstiltjen. Lyckligtvis berörde jag även möjligheten att börsen med kort varsel radikalt ändrar ansikte, vilket även skedde. Den finska marken var några dagar i gungning med åtföljande ränterulett. Inom skogsindustrin fortsätter branschrationaliseringen genom bildandet av Metsä-Serla. | Få se hur de kan samsas när gratulations| rosorna har vissnat och champagnen har tagit slut. Även inom den krishotade varvsindustrin börjar de krassa realiteterna tvinga fram lösningar för att möjliggöra en branschrationalisering. Vidare verkar det som om problemet med industrins allmänna konkurrenskraft fortfarande är aktuellt. Kanske den förra börskrönikan uttryckte en optimism som det inte fanns fog för.

Ett äkta småföreta Öy Lasec Ab har fyra delägare. Alla äger en lika stor del. Två av delägarna, Frej Fredenberg och Per-Erik Kalenius, arbetar på heltid vid företaget medan de två andra ägarna driver och äger metallverkstaden Hägert & Fältmarsch, i vars utrymmen Lasec verkar. Kombinationen torde vara attraktiv för en uppstod det dock formligen en rusning till rätt stor kundkrets eftersom företagen till- ppstod det dock torm’igen en rusnin sammans kan erbjuda mycket mångsidiga | get dukade bordet. Tillsammans ämnar . KORP Nokia och Instrumentarium ta in närarbetsprestationer. | sr s Frej Fredenberg konstaterar att det finns | TE en miljard “mark från marknaden. till och med ett 2 cket stort behov av La- Även om intresset för aktier är stort är det - y ; | klart att summan är betydande. En viss risk secs tjänster. Men verksamhetsformen är

Ane föreligger att kursutvecklingen genom det mycket ny i Finland och det gäller därför att | först informera de potentiella kunderna om ökade utbudet tappar en del av kraften. E själva metoden och dess fördelar, Det gäl- fans na SKI jake ita! ler, kort och gott, att väcka det latenta beho- är, som jr a gånger tidigare amhällts vet. För många är lasern ännu ett okänt el- ! 9a gång 9 ler mycket diffust begrepp. Det gäller exem- en självklarhet. Fr ågan är om vår börs verk. MM M ligen har blivit så mycket starkare som de pelvis att förklara för kunden att man med kraftigt stigande omsättningssiffrorna talar lasern kan skära i upp till 4 millimeter tjock för. Nyemissionerna behöver framför allt stålplåt och att arbetsstycket kan mäta upp tålr diga lånatidsol de fact till 1,6 gånger 2 meter. ålmodiga långtidsplacerare som ce facto tillför marknaden nytt kapital. Ifall nyemissionernas framgång är beroende av våra gamla bekanta, korttidsspararna, som främst är ute efter snabba klipp, då är läget rätt farligt.

I och med att kursutvecklingen vänder finns det i det fallet knappt någon som köper aktier. Detta drabbar speciellt nyemissionerna där det kan dröja månader mellan det att teckningstiden tar slut och att aktien upptas till notering.

Vad nyemissionerna anbelangar, måste det definitivt anses vara positivt att KOP inte föll för frestelsen att skapa en ny aktieserie med begränsad rösträtt. Med rätta borde KOP:s fria aktier värderas högre än Föreningsbankens C-serie tack vare rösträtten. Beträffande villkoren kan man konstatera att KOP härmed har gjort en förtjänstfull

Inkassering trots allt

Det såg länge ut som om företagen denna vår inte i nämnvärd utsträckning skulle komma ut med nyemissioner. I sista valetet

Också annat än plåt

Men man kan faktiskt skära annat än stålplåt i maskinen. Ämnen som plast (acryl od) samt bland annat trä, går utmärkt att skära med laser. Däremot är det svårare med sådana metaller som aluminium, koppar eller mässing. Snittytorna blir ojämna på grund av att metallerna avleder värmen för snabbt.

Lasecs laser arbetar idag i ett skift, men troligen kommer man att övergå till tvåskifts arbete redan inom detta år. De kunder som Fredenberg besökt, har visat ett mycket stort intresse för metoden. Kunderrna har ibland blivit direkt entusiastiska från att vid besökets början ha varit mycket skeptiska. Lägre kostnader och flexibilitet brukar vara bra säljargument Christer Ekebom €

FÖRUN 11/1986

BÖRSKRÖ len hos stotsmokte insats för att minska skillnaden mellan frimärksauktioner för klubbmedlemmar och aktieemissioner för aktieägarna. Bör man härefter skaffa sig en aktie i alla börsbolag?

Instrumentariums emission är på sitt sätt även orginell. Från att tidigare ha haft endast en serie noterad på Helsingforsbörsen kommer man härefter att ha hela tre olika serier, när man räknar fria aktier som en skild serie. En intressant fråga är vad börsens mest överlikvida bolag skall göra med de dryga 100 miljoner som emissioner inbringar. Kan det vara så att Instrumentarium är ute efter det verkligt stora företagsköpet som med en gång lyfter bolagets storlek till nya nivåer?

Statsmakten jokern?

Efter den senaste tidens positiva uttalanden om förbättrade betingelser för aktiesparandet börjar förväntningarna öka på något mer än bara en korrigering av förmögenhetsinkomstavdraget. Särdeles fel har man nog inte om man hävdar att beskattningen hittills har utgjort det största hindret för Helsingforsbörsens utveckling.

För att vara ute i god tid före sommarens och höstens budgetförhandlingar passar jag härmed på att publicera min julklappslista. Kanske någon i regeringen känner dragning till julgubbsrollen. Vem vet 9 en avsevärda förhöjning av förmögenhetsinkomstavdrage 9 slopande av förmögenhetsskatte 9 en mindre, mängd försäljningsvinster skattefritt varje å 6 frågan om investmentfonderna kunde småningom drivas igeno 9 stämpelskatten på aktieaffärer bör slopas eller åtminstone sänka e ett förbättrat skydd för småägare så at fall såsom Kaukas och Schauman int upprepa obligationernas skattefrihet slopa börsaktiernas beskattningsvärde lind ras. Därmed skulle även det störst hinaret för börsintroduktioner försvinna.

Sommaren brukar vara en stillsam tid p aktiemarknaden. Även detta år håller bör sen måndagsstängt efter midsommar, so det anstår en provinsbörs. Det kan sålede vara besvärligt att snabbt köpa eller sälj större mängder aktier, ifall det händer nå got. Normalt för sommaren brukar därtil vara att kurserna stampar på stället.

SAN

Utgiven i Forum nr 1986-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."