Solen kanske 300 km mindre än vi trott
av Ragnhild Artimo Forum 2007-12, sida 34, 18.12.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
VETENSKAP
EN MINDRE SOL?
Solens storlek har beräknats genom att mäta solskivans diameter - och genom observation av dess ytgravitationsvågor. Färska forskningsrön kan tyda på att rman räknat med enalltför stor stjärna.
50
RAGNHILD ARTIMO TEXT Hur stor är solen? Mindre än man trott, säger MARGIT HABERREITER. Hon leder ett team vid PHY SIKALISCH-METEOROLOGISCHES OBSERVATORIU i Davos, vars färska forskningsresultat ställer i sikte att solradien är 300 km kortare än tidigare beräkningar gett vid handen. Dessa rön rapporteras i NEW SCIENTIST.
En skillnad på 300 km - futtiga 0,04 procent -är ide flesta vardagliga sammanhang marginell, men en mindre sol kan få betydande konsekvenser, framför allt för rymdmeteorologin.
Traditionellt har man beräknat solens storlek genom att mäta solskivans diameter. Solen har ingen fast yta utan dess gas tunnas ut med
NR 12 298 ökande avstånd från stjärnans mittpunkt. Som ‘yta’ definieras den punkt där densiteten minskar och släpper igenom synligt ljus. Med denna metod har radien beräknats vara 695 990 km. En annan metod att beräkna solens radie är att mäta solytans oscillationer - dess ytgravitationsvågor eller så kallade F-moder - vilkas våglängd är kopplade till deras avstånd från solens mittpunkt. Dessa gravitationsvågor rör sig över solens ‘yta; det opaka skikt som ljuset inte kan tränga igenom. “Oscillationsmetoden’ ger som radie 695 700 km, alltså runt 300 km mindre än ‘solskivemetoden! Haberreiters forskningsresultat förklarar denna diskrepans. Hennes team har utfört da YSY oa olfläck i profil. Si
Ifläckar är mörka för a är ett på r > GAMMAL, MEDELSTOR STJÄRN = Solen miljarder år gammal, en vanlig G2-stjärna med 100 miljarder systerstjärnor.
Bm Diametern drygt 1390 000 km är 109 gånger jordens och medelavs den är 149,6 miljoner km =1AE, astronomis för 99.8 procent av all massa assa är 73 procent väte, 25 procent helium. Resten utgörs av syre, kol, kväve, neon, magnesium, svavel, kisel oc n sm Solen färda ett varv runt Vinter miljoner år. Ett soldyg 792 000 km/h och fullborda 15 centrum på 24 <a 31 jorddygn.
en kanske 300 kra mindre än vi trot torsimuleringar av hur ljuset sprider sig genom solatmosfären. Simuleringarna visar att solskivans lysande kant når 330 km längre utåt än det opaka skikt där oscillationerna rör sig. Det senare är enligt Haberreiters slutsatser riktigare att definiera som solens yta.
Om teamets resultat visar sig riktiga, borde den’mindre’ solen appliceras på teoretiska modeller, och olika parametrar justeras, exempelvis täthet och temperaturen i solens inre.
Ått få solradien slutgiltigt bekräftad är viktigt för större precision exempelvis viduppgörandet av rymdväderprognoser, som har betydelse för telekom och eldistribution.