Sparbankerna har medvind
av Maria Planting Forum 1980-03, sida 11, 20.02.1980
Sparbankern har m dvind
Sparbankerna ökade under fjolåret för femte året i följ sin andel av penningmarknaden. Sparbankernas inlåning ökade i fjol med hela 18,5 procent (mot 15,3 procent år 1978) och uppgick till 18,4 miljarder mark. Utlåningen ökade med 17,3 procent och uppgick till 16,5 miljarder mark. Sparbankerna seglar i medvind. Vad rör sig inom sparbanksrörelsen, Sparbanksförbundets VD Matti Ali-Melkkilä yÄ Diversifiering, bankkonkurrens och fusioner talar Sparbanksförbundets VD Matti Ali-Melkkilä om. Det är områden inom vilka det rör sig i bankvärlden idag — och det gäller lika väl sparbankerna som vårt lands övriga banker.
Konkurrensen mellan bankerna håller tydligt på att skärpas på allt fler områden.
— Den inbördes jämna konkurrensen mellan affärsbankerna är ägnad att trappa upp konkurrensen mellan samtliga banker, säger Matti AliMelkkilä. — Sparbankerna måste naturligtvis hållas med i konkurrensen. Det sker genom diversifiering av bankverksamheten, genom utveckling av tjänsterna, och genom att sparbankerna håller jämna steg med andra banker när det gäller den allt snabbare framskridande tekniken.
Idag fungerar 278 självständiga sparbanker med sammanlagt 1295 kontor i vårt land. Takorganisationen för dem alla, Sparbanksförbundet, verkar som en ren intresseorganisation.
Fusioner
Sparbanksförbundet kan också verka som initiativtagare då det gäller tex fusioner. Under år 1979 fattades beslut om två fusioner — dock icke på initiativ av Sparbanksförbundet — då det beslöts att Sparbanken Torkel och Esbo Sparbank fusioneras med Helsingfors Sparbank.
— Fusionerna dikteras framförallt av sunda företagsekonomiska hänsyn, framhåller VD Ali-Melkkilä. — När vi ser en möjlighet för två sparbanker att gå samman, och när det är uppenbart att bådas konkurrensställning på det sättet kan stärkas, tar vi initiativet till en fusion.
På 1960-talet, då man överallt trodde på stora enheter, umgicks man också inom Sparbanksförbundet med (kanske tom lite vilda?) planer på att minska sparbankernas antal till under 100. De planerna lade man sedermera på is, och utför nu ett av FORUM 3/8 sevärt moderatare fusionsprogram.
— Egentligen var det väl aldrig meningen att man inom någon kort tidsperiod skulle sammanslå så många sparbanker, säger Ali-Melkkilä. — Förslaget var mera avsett att vara ett incitament till en omfattande strukturdiskussion. Det lyckades, diskussionen tog fart och då fusioner sedan diskuterades under flera års tid, kom även ett antal konkreta förslag fram.
— Någon tid under vilken fusionerna skulle genomföras dikterades aldrig under diskussionens gång, påpekar han. — Fusionsbeslut fattas idag som en följd av den naturliga utvecklingen inom ett visst område. Då det t ex inom samma geografiska område finns två olika sparbanker som verkar precis på samma sätt, och kanske tom konkurrerar med varandra, har förbundet tagit initiativ till en fusion. Sedan är det de enskilda sparbankerna som självständigt fattar det slutgiltiga beslutet om fusionen skall genomföras.
Diversifiering
Traditionellt har sparbankerna ansetts vara de enskilda spararnas banker. Idag är det dock inte mera nog för någon bank att endast erbjuda privatspararna sina tjänster. Diversifiering är ett måste också för sparbankerna.
— En moderat diversifiering kommer oundvikligen med i bilden, säger Ali-Melkkilä. — Men vår image som spararnas bank kommer vi aldrig att försöka bortarbeta, det är fortfarande den enskilda sparbankskunden som är huvudsaken i vår verksamhet.
— Frågan är sedan hur mycket sparbankerna ännu kan diversifiera, säger VD Ali-Melkkilä. — Som en följd av den ökande internationaliseringen är det klart att vi allt mer kommer att satsa på utlandstransaktioner genom Sparbankernas CentralAktie-Bank (Scab).
Ali-Melkkilä påpekar att de en Sparbanksförbundets VD Matti AliMelkkilä.
skilda sparbankerna inte har för avsikt att självständigt söka sig ut på utländska finansmarknader, utan att den verksamheten också i fortsättningen kommer att skötas helt genom Scab.
Inom landet har sparbankerna i alla tider varit väl diversifierade i sin verksamhet, anser Ali-Melkkilä. -— Framförallt utanför städerna var det ofta så, att bygdens enda bank var en sparbank och som sådan var den tvungen att erbjuda sina kunder all slags bankservice.
-— Då man nu hör påstås att det verkar som om sparbankerna helt plötsligt gått in för företagsfinansiering i allt växande grad, kan jag inte göra annat än konstatera att sparbankerna alltid har sysslat med det också. Visst var det från första början företagsfinansiering sparbankerna sysslade med på landsbygden, då de som ortens enda penningsinstitut erbjöd finansieringshjälp till lantbruk och mindre företags verksamhet, konstaterar VD Ali-Melkkilä.
Förskjutning av tyngdpunkten
Idag innebär diversifiering av bankverksamheten mera en utveckling av de redan existerande tjänsterna eller en förskjutning av tyngdpunkten från en verksamhetsform till en annan — Det gäller tex att diversifiera kreditgivningen så att tyngdpunkten något förflyttas från de dominerande bostadslånen till andra former av krediter. Orsaken till detta är att det knappast kommer att behövas lika många bostadslån på 80- som på 70talet, tror Ali-Melkkilä.
— När det gäller diversifiering av verksamheten är det en gyllne regel också för sparbankerna att det aldrig lönar sig med ”alla ägg i samma korg”. Sparbankerna söker ständigt nya, lönande verksamhetsformer och utvecklar de redan befintliga för att allt bättre kunna betjäna sina viktigaste kunder — spararna, säger VD Matti Ali-Melkkilä. 1