Stabil utveckling håller bättre än snabbvinster

av Ragnhild Artimo Forum 1995-11, sida 08-11, 14.09.1995

Taggar: Personer: Folke Lindström Teman: pensionsbolag

Pensionsbolaget Verdandis nya VD Folke Lindström:

STABIL UTVECKLING håller bättre än

SNABBVINSTER

Ragnhild Artimo

Pensionsförsäkringsbolagen (liksom bankerna) har proble med överstora likvida kapital. Borde pensionsbolagen vara frejdigare i sin investeringsverksamhet? Folke Lindström, Pensionsförsäkringsaktiebolaget Verdandis färska VD, tror inte på större risktagning. Snabbvinster, säger han, har visat sig vara mer teori än verklighet. Det är bara långsiktigt arbete som kan g resultat. En stabil utveckling blir Verdandis linje även i fortsättningen, med uppåtgående kurva.

fterfrågan på pengar är dålig.

Återlåningen av APL-medel til företagen har gått ner ända sedan 1991 — trenden är densamma i alla pensionsförsäkringsbolag. Det kapital som på detta sätt frigjorts har pensionsbolagen i främsta rummet placerat i obligationer och masskuldebrev.

— På kort sikt har dethär inte varit något problem, säger Folke Lindström. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Verdandis VD sedan två veckor. — Obligationer och masskuldebrev har hittills gett bättre avkastning än APL-återlånen till bolagen. Men ur samhällssynpunkt är det illa, för pensionspengarna borde komma samhället till godo i form av nyinvesteringar och den vägen förbättra sysselsättningsläget. Idag finns det ingen efterfrågan på dehär pengarna — vilket ju också är bankernas problem i dag: man sitter med överstora likvida kapital.

Friskt vågat…

Många observatörer har framkastat att en frejdigare investeringspolitik inriktad på exempelvis aktiemarknaden kunde vara fruktbar. Men Lindström ä inte övertygad och en sådan policy.

— När det gäller pensionsbolagens möjligheter att gå kraftigare in på aktiemarknaden är det behäftat med stora risker i och med att pensionsbolagens eget kapital är mycket litet i relation till deras balanser. Om man t.ex. gårin med 100 Mk i aktier, och kurserna sjunker med 50 procent, skall man plocka fram den värdedifferensen på 50 Mmk och det slår direkt ut på det egna kapitaletibolaget. Det är orsaken till att vi med nu gällande lagstiftning inte kan gå kraftigt in på aktiemarknaden — det är för stora risker förknippat med det. På denhär punkten försöker man nu få till stånd en förändring, så att pensionsbolagens eget kapital kunde räknas på ett annat sätt: det finns en hel del tillgångar som också kunde jämstäl las med eget kapital. och den vägen kunde riskbärningsförmågan bli större. Förhandlingar om dessa frågor skall föras under hösten mellan TELA, Arbetspensionsanstalternas förbund, och social- och hälsovårdsministeriet.

— När det gäller de övriga delarna av investeringsverksamheten har Verdandi fört en försiktig politik, säger Folke Lindström. — Och med kännedom om vad som hände i slutet av 80talet har det varit lyckligt.

…hälften vunnet?

Placeringspolicyn är något olika för försäkringsbolag som idkar lagstadgad arbetspensionsförsäkring och de som arbetar med livförsäkringar och friviliga pensionsförsäkringar.

— Generellt har ju pensionsbolagen mer pengar att placera än livbolagen, och pensionsbolagen placerar framför allt långsiktigt. En skillnad är att livbolagen behöver ha en förhållandevis bättre likviditet, så att placeringarna med kort varsel kan förvandlas till likvida medel,

För pensionsbolagen är långsiktiga onderingar det fungerande konceptet, på grund av verksamhetens natur.

— Det är lyckligt att nu 90-åriga Verdandi gått in för långsiktiga investeringar, eftersom bolaget upplevt många decennier av stabila ekonomiska perioder, då regeln varit att investeringarna ökat mer än inflationen ätit upp.

Mot den bakgrunden tror Lindström mer på långsiktigt arbete än illusionen av snabbvinster, och ser en stabil utveckling som en nyckelmålsättning för Verdandi.

Hur har Apollos och Kansas konkurser reflekterats på Verdandis verskamhet? — Direkt påverkar de här olyckliga fallen i försäkringsbranschen inte Verdandi. men indirekt har de haft den effekten att kunderna är mer alerta. på sin vakt, och behöver grundligare information. I viss mån har man också kunnat notera att speciellt de stora försäkringsbolagens försäljarkår för att backa upp sina säljargument hänvisat till “hur det gått för små bolag”. Men bara en kort period — då dessa frågor varit starkt framme i medierna, har viju också haft möjlighet att berätta om vår egen situation då det gäller soliditeten, och på det sättet har vi vänt uppståndelsen till vår fördel. Verdandi hör till de mest solventa försäkringsbolagen i landet. relativt sett.

Lindström säger att Verdandi inte tappade marknadsandelar i kölvattnet på de uppmärksammade konkurserna, men nog kunde notera en viss oro p vän eo

Forum nr 11/95

Verdandi:

Andra åre som två bola erdandi-bolagens uppläggning ändrade från och med början av 1994 eftersom ett pensionsförsäkringsbolag enligt EU-lagstiftning inte får sälja frivilliga pensioner. Huvuddelen av bolagen. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Verdandi, med 83 procent av Verdandi-bolagens premieintäkter, handhar lagstadgad pensionsförsäkring enligt Arbetspensionslagen (APL) och Företagarpensionslagen (FöPL). De icke-lagstadgade försäkringarna säljs av det helägda dotterbolaget Livförsäkringsaktiebolaget Verdandi (17 procent av premieintäkterna). Dessa innefattar liv-, sjuk- och fritt formade pensionsförsäkringar.

Ett pensionsaktiebolag tar den i lag stadgade procenten av din lön och betalar ut den åt dig då du blir arbetsoförmögen genom pensionering eller eventuell olycka. Under tiden sitter bolaget på dina pengar. Dessa pengar investerar försäkringsbolaget — antingen genom att låna tillbaka pengarna till dig eller genom att investera i värdepapper som obligationer, — fastighetsbolagsaktier eller börsaktier. Ett bra arbetspensionsföretag ser till att pensionsavgiften räcker till pensionerna, rörelsen drivs kostnadseffektivt och investeringarna sköts så att den i lag statuerade minimiavkastningen på 6,5 procent uppfylls.

Pensions-Verdandis totala premieinkomst 1994 var ca 615 miljoner mk och rörelseöverskottet ca 7 miljoner mk. Pensionspremierna räckte väl till att betala premierna och företaget uppfyllde med god marginal

Pensions-Verdandi 615 Mm BIFSSPSSSTISE ESPEN

Pensions-Kanso 704 Mm

Pensions-Tapiala 24

Pensions-Sompa

Källa Finsko Försäkringsbalagens Centralförbynd, siffrorna är från 1994

Den största försäkringsmarknaden: lagstadgade APL- och FöPL-försök ringar. Verdandis andel är ca 3 procent minimiavkastningskravet. Däremot lyckades företaget inte täcka sina kostnader med den del av arbetspensionen som är avsedd för detta. Med kapitalavkastningen kunde Verdandi dock mer än väl täcka de kostnaderna.

Marknaden för lagstadgade pensionsförsäkringar växte under 1994 totalt i Finland med fyra procent mot föregående år, totalmarknaden under 1994 var 19.7 miljarder mk i premieintäkter. Av detta hade PensionsVerdandi en marknadsandel på 3,1 procent. Uppsvinget berodde nästan helt på att den totala utbetalade lönesumman stigit. Verdandi lyckades med en starkare tillväxt än branschen i medeltal (11 procent).

Marknaden för livförsäkringar och frivilliga pensionsförsäkringar är och kommer under de kommande åren att vara en tillväxtbransch. Orsakerna ligger i att nedskärningen av det statliga socialskyddet gör att folk vill försäkra sig om sitt finansiella trygghet och att bank förlaga Liv:

Liv-Verdandi 129 Mmk FOM idag ijonet) 2 Mm tivtTapiola 428

Finska Förs bolagens Cenlralförbund, siffrorna är Får

En växande kaka. Marknaden för livförsäkringar boomar och lockar till sig banker. Tappar Liv-Verdandi marknadsandelar sparande inte längre är lika attraktivt. Premieinkomsterna för livförsäkringar, inklusive frivilliga pensionsförsäkringar, steg förra året i branschen med hela 46 procent! Verdandi nådde inte upp till branschmedeltalet utan hade en tillväxt på 26 procent.

Den växande branschen lockar till sig nya aktörer: bankerna. Unitas livförsäkringsbolag Stella har lyckats roffa åt sig en marknadsandel på tio procent på bara några år. Och fler är på kommande. Livförsäkringsbolaget Lejonet (tidigare Otava), med Postbanken som majoritetsägare, har kört igång detta år. Även andelsbanken håller på att grunda ett livförsäkringsbolag.

Verdandi-bolagens investeringsverksamhe bedrivs med en portfölj som till största del består av masskuldebrev och placeringscertifikat (2 229 Mmk). Dessutom har man placerat i fastigheter och fastighetsaktier (360 Mmk) och förhållandevis lite i aktier (120 Mmk). De största aktieposterna var vid årsskiftet i Repola, Sparbanken Aktia (ägarandel 1.2 procent) och diverse aktieplaceringsfonder. I och med hushållens förbättrade inkomster har APL-återlånen minskat och försäkringsbolagens investeringar förskjutits mot statsobligationer, Så också hos Pensionsförsäkringsaktiebolaget — Verdandi: premielånens andel av bolagets investeringar gick ned från 36 procent till 29 procent under det senaste året. . Verdandi har sitt huvudkontor vid Aura å i Åbo och regionkontor i Helsingfors, Mariehamn, Tammerfors, Kuopio och Vasa. Verksamheten i Mariehamn drivs genom koassurans med Pensions-Alandia. Dessutom har Verdandi 15 distriktskontor. Genom samarbetet med skadeförsäkringsbolagen Lokalförsäkring och Svensk-Finland betjänar dessa även Verdandis kunder. VD för Pensionsförsäkringsaktiebolaget Verdandi är Folke Lindström och för Livförsäkringsaktiebolaget Verdandi är Leo Wistbacka VD. Som styrelseordförande sitter Kurt Ljungman som tidigare fungerat som VD för Pensionsförsäkringsaktiebolaget Verdandi. & F marknaden, där man ställde frågor.

— Men jag tycker det är bra att kunderna, konsumenterna, ställer frågor. Det skapar dialog. Den nya försäkringsavtalslagen som trädde i kraft 1.7. iår gerju också konsumenterna en förbättrad rättslig ställning när det gäller att få information. Lagen definierar vilken information bolagen skall ge — och vilken information kunden skall ge — när en försäkring tecknas, och det är till gagn för båda parter.

Service viktig

När det gäller de lagstadgade arbetspensionsförsäkringarna är verksamheten av naturliga skäl rätt inrutad. Då “produktkonkurrens” är utesluten, återstår konkurrens med service.

— Man skall känna att man är en viktig kund hos oss, understryker Folke Lindström. — Det är något jag tror att många kunder räknar med: att ett kundföretag med ett tjugotal anställd är en viktig kund i Verdandi, men en liten kund i ett stort pensionsförsäkringsbolag. Av hävd råder en viss tröghet då det gäller att byta pensionsbolag, men vi har nog de senaste åren varit en vinnare om man ser på flyttningsrörelsen från stora till små pensionsbolag, och servicegraden och individuell kundbehandling är faktorer i dessa beslut.

Andra lika viktiga konkurrensmedel är de rent ekonomiska: de gottgörelser som pensionsförsäkringsbolaget betalar tillbaka till försäkringstagaren och som växer efterhand som fonddelen växer. Lindström konstaterar att Pensions-Verdandi klarat sig mycket bra i den konkurrensen — bolaget ligger över medeltalet i landet. Viktigt är också hur räntabell pensionsbolaget kan placera de tillgångar som anförtrotts bolaget — det är av betydelse för hur pensionspengarna skall räcka till i [ramtiden.

— Det är något jag tror att kan vara bättre balans i ett litet bolag där man har en klar överblick över alla placeringar. Vårt styrelsearbete är uppbyggt så alt styrelsen aktivt är involverad i placeringsverksamheten, vilken även månaltligen följs upp på styrelsemötena.

Marknadsbilden

Verdandi har traditionellt varit starkt i de södra och västra delarna av landet, alltså de tvåspråkiga trakterna. I och med bolagets samarbete med Lokalförsäkring, som har ca 200 kontor i hela landet, har man de senaste åren också gått starkt framåt i det övriga, finskspråkiga Finland, och den marknadsbiten växer relativt sett snabbare idag.

Verdandi-bolagens affärsidé är “att som en självständig försäkringsgrupp erbjuda små och medelstora företag samt företagare och privatpersoner försäkrings- och finansieringstjänster i hela landet på kundens språk”. Ver Kontinuerlig anpassning som strategi Så

npassning är ett honnörsord i

Folke Lindströms vokabulär. Alla företag måste ha en kontinuerlig anpassning — “då håller man sanerarna borta”.

— Och man ska anpassa sig när man mår bra, då är man rustad för turbulenser. I dagens läge är det synnerligen viktigt att man skall kunna vara anpassningsbar till nya uppgifter i arbetslivet — det är god överlevnadsstrategi.

Dessutom — säger han av egen erfarenhet — är det nyttigt att tvingas sätta sig in i nya situationer. Det håller människan levande.

Lindström har levat som han lär. Han blev diplomekonom från Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1977 och jobbade som t.f. ekonomichef vid Kimitoöns hälsocentral 1977-78. 26 år gammal blev han 1978 VD för Houtskärs Sparbank, och var bankdirektör vid Vasa Sparbank 1982-86. Sedan bytte han bankuppgifterna mot inkasso och var VD för Contant Oy i Ab 1986-90 under vilken period han pendlade från hemmet i Vasa. 1990 blev ha kallad till VD för Sparbanken i Åboland, därifrån han senaste år handplockades till Pensionsförsäkringsaktiebolaget Verdandi som VVD att “träna” för att från 1 september i år ta över VD-skapet då Kurt Ljungman gick i pension.

— Denhär gången påminner läget om mitt första VD-uppddrag: ett välskött företag, och min företrädare går i pension. Om det är mer eller mindre tacksamt att ta emot ett välskött än ett svagt företag kan man filosofera om — men det känns bra just nu.

I perspektiv menar Lindström att det som varit svårast också gett mest.

— Min första period i bankbranschen inföll under år av stabil utveckling. Sedan kom jag in på inkasso. en helt ny bransch i Finland. vilket var mycket Iärorikt, och åren där präglades av enorm tillväxt. Därefter kom jag tillbaka till bankbranschen under en höggradigt turbulent tid 1990, när kurvorna knappast kunde ha pekat brantare neråt, och jag fick åta mig sanerarens roll. Många undrade varför jag valde att hoppa in i en osäker situation, men efteråt kan jag säga att jag inte skulle ha velat ha den perioden oupplevd, den lärde mig så mycket Man känner sig själv bättre när men vet hur man hanterat en situation då krisen hunnit in s.a.s. i vardagsrummet. Det är en styrka för framtiden att veta att det finns lösningar. Och att det är viktigt att erkänna situationen sådan den är och inte tro att problemen löser sig själv. Det var den felbedömningen som gjorde att bankkrisen blev tyngre än den hade behövt bli.

Lindström säger att det också inne bar att jobba med sig själv, psykiskt. Man var tvungen att hålla ansiktet utåt, inte darra på manschetten, för det kunde ha lett till köer vid kassorna.

— Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag gjort den iakttagelsen att det har varit nyttigt för mig om besluten att byta till nya utmaningar varit radikala. Det har gett tillfälle att växa.

Om ledarstrategi säger han — Jag är sparsam till min natur, och i organisationsperspektiv betyder det att jag inte är för stora staber. Jag tror på en decentraliserad verksamhet där stabsfunktionerna skall stöda, men inte bromsa. Verdandis säljarbete sker ute på fältet, därför skall regioncheferna ha större befogenheter och ansvar än de har nu. Man behöver ha fria händer då det gäller segmenteringen i de olika regionerna: Vasa är olikt norra Finland, Åland och Helsingfors har föga gemensamt. Verksamheten skall vara anpassad efter kunderna och deras behov. Då jag kommer att vara direkt chef för regioncheferna vill jag intensifiera kontakten från huvudkontoret och kommer att röra mig en hel del i regionerna.

År jobbet roligt — Visst är det roligt! Och intressant. Det har varit nyttigt med en övergångsperiod på drygt ett år — i ett stabilt utvecklingsläge. Om jag hade kommit in i ett krisföretag hade en ultrakort övergång varit riktigare. Jag ser det också som lyckligt att min företrädare Kurt Ljungman, som jag uppskattar mycket, finns på orten och som samtalspartner kan erbjuda sin erfarenhet i tjugoårsperspektiv. RA 10

Forum nr 11/9 dandi, med huvudkontor i Åbo, regionkontor i Helsingfors, Vasa, Tammerfors, Mariehamn och Kuopio samt 15 distriktskontor täcker i praktiken hela landet — Lappland dock glest. Utöver Lokalförsäkring är Verdandis samarbetspartners — försäkringsbolaget Svensk-Finland och på Åland Alandia.

— Vi har haft ett samarbete med Svensk-Finland mycket länge, och det är välkänt bland våra kunder på de svenska orterna, säger Lindström. — Likaså fungerar samarbetet med Alandia-bolaget effektivt: Verdandi sköter själva försäkringsproduktionen, och Alandia alla kontakter utåt på Åland. Den åländska marknaden är ju till volymen begränsad. och det hade varit överdyrt att bygga upp ett eget system där. Med Lokalförsäkring har vi jobbat i tio år. och det finns potential att utveckla det samarbetet, bland annat på den datatekniska sidan.

Om alliansfältet på makronivå konstaterar Lindström att det spekulerats mycket om vad som kommer att hända i försäkringsbranschen, vilka samarbetslösningar som de närmaste åren tar form.

— Bildandet av ettstorbolag har varit fokusfrågan — med Pensions-Sampo och Pensions-Varma i huvudrollerna. Bolagen har ju ett starkt korsägande, och lade fram ett fusionsinitiativ för några år sedan, vilket i det skedet fick tummen ner från ministeriet. Nu har en ny framstöt gjorts, med tilläggsförslaget att ett nytt mindre pensionsbolag samtidigt skulle bildas för att bibehålla antalet aktörer som ju skulle reduceras I och med en fusion av Sampo och Varma. Detta nya mindre pensionsbolag skulle i så fall knytas till Företagarnas Fennia, och det nya storbolaget skulle primärt ta hand om storindustrikunderna.

— För Verdandi skulle en sådan allianskonfiguration vara intressant, genom att vi då skulle få en konkurrent 1 samma storleksklass och som talar samma språk — det är dynamiskt och aktiverande för utvecklingen.

Pensionsbomben

För alla framtidsscenarier är en gemensam nämnare hotet av “”pensionsbomben”: med allt färre som genererar välståndet — kommer det att finnas pengar att betala pensionerna till den relativt sett ökande andelen seniormedborgare — Det är viktigt att klargöra vilka pensioner man talar om, de lagstadgade eller de frivilliga, och den offentliga respektive den privata sektorn. Min bedömning är att situationen är tryggast för dem som är försäkrade i pensionsbolag — här är situationen nog bättre än på den offentliga sektorn, genom att man har det fonderade kapitalet. Men i

Forum or 11/9 sista hand beror allt på hur samhället utvecklas. Om vi fastnar i långvariga negativa BNP-trender som vi haft i början av 90-talet, kan det bli knepigt att klara de stora årsklassernas pensioner, genom att systemet bygger på poing concern-principen som förutsätter ett kontinuerligt penningtillfllöde. Man har redan gjort justeringar i sättet att räkna ut pensionerna: grunden för dem är nu de senaste tio årens inkomster i stället för — som tidigare — de fyra senaste årens. Med de justeringarna har experterna räknat ut att det skall gå att bibehålla 60 procents pensionsregeln med nuvarande arbetsgivar- och arbetstagarandelar av pensionsavgifterna.

Lindström menar att det lagstadgade pensionsskyddet i Finland är gott. Men benägenheten att i mån av möjlighet bygga på det med frivilliga pensionsförsäkringar ökar markant och signalerar en viss misstro till samhällets förmåga att sköta saken.

— När det gäller livbolag och frivilliga pensionsförsäkringar, har efterfrågan på dehär försäkringsformerna varit iögonenfallande, och försäljningssiffrorna föri år visar att trenden fortsätter. Här är givetvis Liv-Verdandi aktivt med och erbjuder dessa tjänster. Av alla våra försäkringsprodukter är det frivilliga pensionssäkringar som den senaste tiden vuxil snabbast. 1994 var ökningen mot föregående år 29,9 procent medan ökningen av livförsäkringar låg på 11.3 procent.

Alla försäkringsbolag har gått aggressivt ut med marknadsföringen av Just detta produktsegment.

— Speciellt nu när bankdepositionsplaceringar inte är lika attraktiva och i dagens läge inte ger lika stor avkastning som livförsäkringspengarna, är det intressant för kunderna att dirigera sina placeringsmedel till försäkringar. O man på en längre tidsaxel jämför försäkringssparande och banksparande, har det knappast funnits någon period under efterkrigsåren då försäkringssparande skulle ha varit så här klart mer lönande än banksparande. Det är därför bankerna nu så aktivt grundar egna försäkringsbolag.

Företagande och FöPL uppåt

Produktfördelningen för PensionsVerdandi är alt APL-pensionsförsäkringarna står för 76 procent av premieintäkterna, och FöPL, företagarpensionsförsäkringarna, för 24 procent. FöPL-biten ökar snabbare: 1994 ökade APL-pensionsförsäkringarnas premieinkomst med 10,9 procent och FöPLförsäkringarnas med 13.0 procent.

• Det är bra all företagarförsäkringsbiten växer, säger Folke Lindström. — Alla företag startar vanligtvis med en anställd, företagaren, och då man anställer en person till fördubblas antalet anställda. Trenden i småbolag är alltså fler anställda, medan trenden i storbolagen är att skära ner antalet anställda. Jag tror att landet behöver flera stimulanspaket än nu för att få företagarverksamheten igång i sådan omfattning som ekonomin kräver. De nyföretagarcentralersom grundats landet runt gör för sin del en viktig insats.

Företagandet är, understryker Lindström, nyckeln till ekonomisk uppgång.

— Under de goda åren i slutet av 80talet fusionerades många familjeföretag. Ofta gick det så illa att företagens själ försvann då de övergick i utvecklingsbolagens ägo. Därför tror jag också att depressionen blev djupare, eftersom det inte fanns en inneboende vilja att klara av problemen. Engagemanget var borta. Idag har vi goda siffor då det gäller nystartade företag, och en viktig dimension i nyföretagandet är en ny optimism: man vågar igen. Många ser också företagande som sitt enda realistiska alternativ till arbetslöshet.

För ett pensionsförsäkringsbolag är storföretagskunder mindre arbetsdryga än småföretag, vilket givetvis också återspeglas på lönsamheten.

— Del är naturligt all det är mera arbetsdrygt med FöPL-pensionerna i och med att allt sker manuellt: storbolagen överför ju alla rapporteringar per linje. På det sättet är företagarförsäkringar och småföretags APLförsäkringar mer arbetsdryga för oss än storkunder. Men vår strävan har hela tiden varit att betjäna företagare och småföretag minst lika bra som storföretag. Och att vi lyckats framgår av att vi vuxit snabbare på den sektorn, också mält i marknadsandelar: 1993 hade vi 9,5 procent av alla FöÖPL-försäkringar, senaste år 10,1 procent. 1