Stabilt läge för det finlandssvenska kapitalet

av Janne Salonen Forum 1996-04, sida 26-29, 25.04.1996

Stabilt l e för det

DET FINLANDSSVENSKA KAPITALET — FÖRANKRAT I FASTIGHETER OCH FÖRETAG SOM BL.A. KYMMENE, STOCKMANN OCH NOKIA — MÅR BRA. FONDFÖRVALTNINGEN PRÄGLAS IDAG AV PROFESSIONALISM.

et finlandssvenska kapitalet är ett närapå mytiskt begrepp, som även är rätt svårdefinierbart eftersom det innefattar fonder och stiftelser grundade för olika ändamål. Därför är de rätt svåra att behandla överskådligt. Det är ändå relevant att betrakta dem som en något diffus helhet, eftersom de delvis agerar i samverkan inom sina placeringsstrategier.

Det är också vanskligt att finansiellt jämföra de olika fonderna och stiftelserna; detta beror inte så mycket på en vilja hos fonderna att dölja sina förmögenheter, även om det finns en klar preferens för diskretion, utan på att innehaven till stor del ligger i fastigheter vilkas marknadsvärden kan vara svåra att fastställa.

Ett gemensamt drag hos de största berörda fonderna och stiftelserna är att de har alla genomgått en generationsväxling i förvaltningen. Tidigare har det ibland funnits drag av amatörmässighet, numera kan man nog tala om en genomgående professionell fondförvaltning.

Det finns en tendens till mytologisering av det finlandssvenska kapitalets

Janne Salone roll i den finländska kapitalismen som helhet. Denna roll är inte alls så central som många kanske tror. Visserligen är de finlandssvenska fonderna rätt stora, ibland rentav dominerande ägare i en delstorföretag, men om någon ledande position i den finländska kapitalismen kan man inte tala. Pohjola-gruppen är ensam en betydligt större ägare i finländskt näringsliv än de finlandssvenska fonderna sammantagna. I den finländska kapitalismen har de dock utgjort ett signifikant inslag, kanske närmast genom att de har varit lierade med den tvåspråkiga FBF-Ehrnroothsfären (även konflikter har dock före kommit). Efter bank- och skogsfusionerna har den gamla FBF-sfären dock i praktiken blivit upplöst, och Pohjolagruppens dominans i det finländska ägandet börjar framträda allt klarare, med den industristyrda Sampo-gruppen som enda betydande rival. I denna nya konstellation är det svårt att se att det finlandssvenska kapitalet skulle ha någon signifikant vågmästarroll i helheten. Den finländska kapitalismens nya skepnad har dock ännu ej utkristalliserat sig efter de senaste årens radikala förändringar.

Från aktier till fastigheter

Den största förmögenheten, sammanlagt i storleksordningen en miljard mark, förvaltas otvivelaktigt av Stiftelsen för Åbo Akademi, grundad år 1917 för att bekosta grundandet och upprätthållandet av Åbo Akademi, Finlands enda svenskspråkiga universitet (och det enda utanför Sverige). Denna högskola förblev privatägd tills förstatligandet så sent som år 1981; redan från 1970 hade 75 procent av kostnaderna för undervisningen dock bestridits av staten. Genom avtalet med staten hade

FORUM NR 4/96

Stiftelsen förbundit sig att stå för 25 procent av kostnaderna, men vid tidpunkten för förstatligandet stod det klart att Stiftelsen inte länge till hade klarat av denna uppgift.

Efter förstatligandet förblev dock Åbo Akademis fastigheter i Stiftelsens ägo,och kostnaderna för fastigheterna bestrids fortfarande av Stiftelsen.

Stiftelsen övervakas av en Delegation, där ett 50-tal prominenta finlandssvenskar ingår, med ärkebiskop John Vikström som ordförande. Administrationen leds av en styrelse, med C.0, Tallgren som nuvarande ordförande, och med bl.a. Partek-chefen Christoffer Taxell, Fiskars-chefen Stig Stendahl och Cultor-chefen Björn Mattsson som medlemmar. Stiftelsens operativa förvaltning leds av dess skattmästare, som sedan 1993 är Åbo Akademis förre rektor, professor Caj-Gunnar Lindström.

Förut bestod Stiftelsens fonder huvudsakligen av förmögenheter som hade överlåtits av donatorer. De viktigaste donatorerna bakom ÅboAkademi var nog bröderna Ernst och Magnus Dahlström, från den gamla köpmannaoch mecenatsläkten i Åbo. De överlät en förmögenhet som delvis bestod av flera av de fastigheter där Åbo Akademi verkar idag, och delvis av en mycket stor post i Kymmene-koncer FORUM NR 4/9 nen, som länge var Finlands ledande skogskoncern, och där Dahlströms hade varit både grundläggare och huvudägare. Numera är intresset i Kymmene, där Stiftelsen ännu vid mitten av 1980-talet var en av de största aktieägarna, nästan borta; nyligen har Stiftelsen dock åter utökat detta aktieinnehav, som snart skall bytas ut till nya skogsjätten UPM Kymmene.

Det tidigare innehavet i Kymmene har huvudsakligen omplacerats i af färsfastigheter i Åbo, i synnerhet den nybyggda Thalia-fastigheten i anslutning till Åbo Svenska Teater (vars fastighet också ägs av Stiftelsen), och i den s.k. KOP-triangeln i grannkvarteret. I Stiftelsens förmögenhet har en klar förskjutning således ägt rum från aktieinnehav till affärsfastigheter.

Stiftelsen har dock fortfarande stora aktietnnehav, i synnerhet i Partek, ett innehav som bla. härstammar från Pargas Kalk-bolagets två första, legendariska chefer, Emil och Erik Sarlin.

Det skall bli intressant att se vilket ödet blir för denna aktiepost och för Partek som helhet: den tidigare byggmaterialkoncernen är numera väl närmast en verkstadskoncern med sidointressen i mineralutvinning och -förädling (kalk). Största ägare är norsk byggmaterialkoncernen Aker, vars intresse för Partek säkert har dalat sedan Akers mångåriga ambition, en fusionering av byggmaterialverksamheterna med svenska Euroc, kunde genomföras. I denna fusion har även Parteks tidigare byggmarterialintressen ingått. Ägarbilden i Partek kan komma att genomgå radikala förändringar, vilket direkt påverkar Stiftelsen.

Därutöver är Stiftelsen fjärde största ägare i Stockmann. Ett mycket intressant innehav är Stiftelsens nära 50procentiga innehav i livförsäkringsbolaget Verdandi.

Avkastningen av Stiftelsens fonder, cirka 20 miljoner mark i året, går till stor del i direkt understöd till Åbo Akademis verksamhet. Största biten består av kostnader förAkademins fastigheter, ca 6-7 miljoner mark i året. Därtill erhållerAkademin miljonbelopp i årliga projektbidrag, samt i övriga understöd till verksamheten. Diärutöver har Stiftelsen ett eget forskningsinstitut, och beviljar även forskningsstipendier för Akademins forskare.

Stipendier stärker kultur

Efter Stiftelsen för Åbo Akademi följer två någorlunda jämnstora fonder av vilka den något större torde numera vara Svenska litteratursällskapet jämte

Sigrid Jusélius Stiftels » utdelat stipendier sedan 194 » grundad av bergsrådet Arthur Juséltius (1855-1930) i åminnelse av sin dotter Sigri » Uppgift: att främja medicinsk forsknin » VD: Bo Backströ » 50: prof. Edward Andersson

Sigrid Jusétius Stiftelses VD Bo Backström.

Svenska Kulturfonden, med Konstsamfundet i närapå samma storleksklass.

Svenska litteratursällskapet grundades 1885, och Kulturfonden, med syfte att understöda den svenska kulturen i Finland, år 1908. Kulturfonden grundades av Svenska Folkpartiet, men den ägs och administreras av Litteratursällskapet (se fig. ovan t.h.).

Av nettoavkastningen på ca 20 miljoner mark i året sammanlagt för Litteratursällskapets och Kulturfondens fonder, går största delen eller ca15 miljoner i året till Kulturfonden, av vilket nästan allt delas ut i stipendier och understöd. Därutöver driver Litteratursällskapet egen kulturverksamhet: Folkkulturarkivet, Historiska och litteraturhistoriska arkivet och Kulturhistoriskaarkivet.Dessutom utger Litteratursällskapet en vetenskaplig skriftserie, och delar ut litterära pris.

Litteratursällskapet leds av en styrelse vars ordförande nu är professor Johan Wrede. Fonderna administreras, med hjälp av Finansrådet, av Litteratursällskapets VD, som är Henry Wiklund. Kulturfondens utdelningsverksamhet administreras i sin tur av Delegationen för Svenska Kulturfonden, vars nya ordförande är Pär Stenbäck (efter Roger Broo).

Medan Stiftelsen för Åbo Akadem numera har sin förmögenhet till stor del placerad i affärsfastigheter i Åbo, består huvuddelen av Litteratursällskapets fonder av aktieinnehav. Litteratursällskapet är nog en av de lyckosammare finlandssvenska fonderna, och av finländska fonder överhuvudtaget, eftersom i fonderna har ingått ett stort innehav av Nokia-aktier, och Nokia-aktiens raketmässiga uppgång från hösten 1992 till våren 1995 gjorde att Litteratursällskapets fonder i ett skede hade ett marknadsvärde på över en miljard. Sedan dess har Nokiakursen fallit tillbaka så att dagsvärdet ligger en bit under, vilket också visar frånsidan med en i sig framgångsrik men dock ytterst volatil placering som Nokia. Följaktligen har Nokia-innehavet till en del omplacerats till bl.a. utökat innehav i betydligt mindre volatila Stockmann, där Litteratursällskapet numera har gått om Stiftelsen för Åbo Akademi. och är tredje största ägare.

Litteratursällskapet har också ett stort fastighetsinnehav,enkannerligen som delägare i FOÖRUM-köpcentret i Helsingfors centrum. Dessutom finns det bostadshus, vilka numera avkastar rätt hyggligt, samt några kulturhistoriskt värdefulla innehav i form av t.ex. Stor-Sarflax herrgård, donerad av Ernst och Alix von Born, samt Stensböle gård i Borgå Ik., donerad av Gunvor Wallenskiöld. Det senaste tillskottet härvid är Strömma gård i Bjärnå. Nokia-innehavet härstammar till stor del från makarna Elin och Karl Pentzins fonder: andra stora donatorer har varit Carl Cedercreutz, Ebba och Frans Backman, och makarna von Wahlberg: en rätt färsk donation är Arvid och Greta Olins fond Årvet efter Amos

Ungefär jämnstor med Litteratursällskapet och Kulturfonden är föreningen Konstsamfundet, tillsatt att förvalta Amos Andersons förmögenhet. Denna förmögenhet bestoditidningen Hufvudstadsbladet, fastigheter i centrala Helsingfors, samt innehav it.ex.Stockmann, Pargas Kalk och Helsingfors Aktiebank, samt tryckeriföretaget Tilgmann. Det sistnämnda engagemanget medförde att Konstsamfundet drabbades av en kris, som under 1970-talet kunde övervinnas med vissa uppoff ringar.

För att täcka förlusterna från Tilgmann, tvingades Konstsamfundet mitt under lågkonjunkturen på 1970-talet

Harry Schauntans Stiftels « Grundad: 193 « Uppgift: främja vetenskap och kultur i svenska Österbotten. Utdelningarna kanaliseras till stor del via Svensk-Österbottniska samfundet.

» VD: Kaj Ericsso » SO: bergsrådet Håkan Smeds

Harty Schaumans stiftelses VD Kaj Ericsson.

att för billig penning avyttra några fastigheter i centrala Helsingfors, inte minst en av de fastigheter som senare skulle ingå i FORUM-köpcentret, som påden tiden var under byggnad.Denna fastighet såldes till SCAB, varifrån den senare kunde återköpas, dock till ett betydligt högre pris,i tid innan SCABs olika innehav blev djupfrysta i statsägda Arsenals orörliga händer. FORUMköpcentret (där även många andra finlandssvenska fonder är delägare) är Konstsamfundets klart viktigaste placering;: i syfte att vidareförädla denna är FÖRUM-köpcentret nuifärd med en utvidgning av parkeringsgrottan, samt byggandet av gångtunniar till Stockmaunn och till Sokos, därifrån fotgängarna kan passera vidare till metron och järnvägsstationen. Utöver FORUM är Konstsamfundets viktigaste placering aktieinnehavet i Stockmann, där Konstsamfundet är största aktieägare. Konstsamfundet är också en stor mediaägare, med bl.a. Hufvudstadsbladet och Borgåbladet (samt inte minst denna tidning) i sitt stall: mediainnehaven representerar nog närmast en ideell verksamhet, som inte ger en lysande avkastning, och detta är kanske inte heller den största prioriteten. Avkastningen går till att upprätthålla Amos Andersons museum, i samma FO FORUM NR 4/96

Pris Arkiv Stipendier » Folkkultursarkivet Understöd « Språkarkive » Historiska och litteratur historiska arkivet

Vetenskapliga nämnder, forskare » histori « litteraturvetenskap » samhällsvetenskap

Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

Vetenskapli skriftseri « humanistiska vetenskape . samhällsvetenskap

Ager och förvaltar

Författargården Abrams tvörå > Svenska kulturfonden

Statsunderstöd « Arki « Skriftserie » Projekt

Fonder och avkastande tillgångar » St. Robertsg. (H:fors « Astoria (H:fors » Aino (H:fors » Silvertärnan (H:fors » Strömma gård (Bjärnå » Enskilda lägenhete « Börsaktie + Placeringsfonde » Övriga värdepapper, bl.a. Söderström &Co

Bostadsfastigheter

Affärsfastighete iLovisal + Enskilda bostadslägenhete lägenheter

Lantegendomar, ideella fastighete + Grynna Nykarleby « Segerstråles gård i Borgå «ml.

Börs- Övriga aktier värdepappe » Handelsespl. (Vasa)lj | Mecheling.tH:fors) » Noki « Tavastv. IH:fors] + Runebergsg. IH:fors) » Stockman » Mercator IH:först » Kiiski H:fors) « Kymmene » Övriga vårde» Silvertärnan (H:fors) » Solberga [Esbol lemsl.gården i Kristinestad . papper, bl.a.

• Enskilda afärs- » Karlskronabulevarden « Sv. gården i Kaskö : Aktia sparbank

Källa: Svenska itteratursällskapet

Litteratursällskapet förvaltar Kulturfondens förmögenbet, som sedan Delegationen för Svenska kulturfonden delar ut i form av understöd, stipendier och priser. Storleksförbållandet mellan de två fonderna illustreras av bokföringsvärdena: Kulturfondens bokföringsvärde är 510 Mmk och Litteratursällskapets 150 Mmk — marknadsvärdena är antagligen mångdubbelt högre.

RUM-kvarter: dit går ca 3,5 miljoner mark i året. En annan del går till stipendier och understöd, denna del förväntas stiga under de närmaste åren vartefter Konstsamfundet får gamla lån från FORUM-investeringen bortbetalda. En del av avkastningen går också till art täcka förluster från Konst samfundets mediainnehav.

Föreningen Konstsamfundet har 12 medlemmar, och leds av en styrelse, med C.O. Tallgren som styrelseordförande. Konstsamfundet leds operativt av VD Lasse Koivu.

Medel til medicinsk forskning

En stor fond som kanske också kan räknas till de stora finlandssvenska fonderna är Sigrid Jusélius Stiftelse. Liksom med Konstsamfundet är syftet att förvalta en enda kvarlåtenskap, i detta fall från björneborgska affärsmannen Fritz Artur Jusélins (1855-1930) vars enda barn, dottern Sigrid avfed år 1898 till följd av scharlakansfeber. Avkastningen från Sigrid Jusélius Stiftelse utdelas i sin helhet till medicinsk forskning. Stiftelsen administreras av en styrelse, med bl.a. representanter för Åbo Akademi, Svenska

FORUM NR 4/96

Litteratursällskapet och Helsingfors universitet. Styrelseordförande är idag professor Edward Andersson från Helsingfors universitet. Den operativa ledningen innehas av VD Bo Backström.

Också Sigrid Jusélius Stiftelse har hört till de mera lyckosamma fonderna: även denna har haft ett stort innebav i Nokia. Andra innehav är betydande poster i Kymmene, Metra och Stockmann, samt fastigheten Alexandersgatan 48. Därtill har stiftelsen en betydande ägarandel i FORUM-köpcentret. Stiftelsen har kunnat dela ut ca 18 miljoner mark i året, vilket tyder på att avkastningen har varit god.

Friska fonder

En relativt ny finlandssvensk fond, mindre än de ovanstående men dock betydande, är Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse som utdelar 4-5 miljoner mark vartannat år till medicinsk forskning, men även till psykosomatisk forskning och Steiner-medicin, Dess förmögenhet består mest av affirsfastigheter i centrala Helsingfors, och även av aktieinnehav, huvudsakligen i Metra och i Stockmann.

En annan stor finlandssvensk fond är Harry Schaumans Stiftelse i Vasa, vars förmögenhet huvudsakligen består a fastigheter i Vasa, samt tidningarna Vasabladet och Jakobstads Tidning. Denna är dock inte så mycket med i de sammanhang där de finlandssvenska fonderna i övrigt samarbetar.

Övriga betydande finlandssvenska fonder är Folkhälsans fonder, med avsikt att understöda Folkhälsans verksamhet, samt fristående fonder såsom Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, Stiftelsen Bensows Barnhem och Svenska Folkskolans Vänner. Nästan alla ovannämnda är delägare i FORUM-köpcentret samt betydande ägare i Stockmann. Därtill är många ovannämnda delägare i Kelonia Ab, med syfte att placera i aktie- och placeringsfonder I Kelonias styrelse träffas de operativa cheferna för många finlandssvenska fonder och diskuterar sinsemellan: förmodligen äger även en viss koordination av placeringsstrategierna rum.

Som helhet är de finlandssvenska fonderna idag i god hälsa, och har en kompetent ledning, vilket bör ge ett mått av tillförsikt för framtiden. Ur företagens synvinkel är de även begärliga, stabila ägare. Det skall bli intressant att se vilken roll dessa fonder kommer att ha i den finländska kapitalismen framdeles. 9