Superdatorerna superdoldisar
av Ragnhild Artimo Forum 1997-02, sida 19, 27.02.1997
46
Superdatorerna superdoldisa ur mycket datakraft finns det i H:s på superdatornivå? E rundfråga ger vid handen att den bit som deklareras öppet bara är toppen av ett isberg - av säkerhets-. strategiska och konkurrensskäl. T.ex. försvarsmakten har enligt utomstående källor flera superdatorer, men hårddata för Forums lista visade sig svåra att få.
Forum har med en viss möda sammanställt Finlands nio-i-topp på superdatorer. Den bör tas med en nypa kiselkristaller, eftersom tystnaden i många fall var öronbedövande hos de företag och instanser som förfrågan riktades till.
CSC Tieteellinen Laskenta Oy i Esbo leder klart superdatorligan. CSC, som sorterar under undervisningsministeriet, betjänar främst högskolornas och universitetens behov av vetenskaplig databehandling och utför kalkyleringar i anknytning till meteorologiska prognoser. Dessutom har CSC industriuppdrag.
Tillgång till superdatorkapacitet har på många håll lösts genom datorkluster eller -farmer; ‘seriekopplade’ datorer som tillsammans ger den erforderliga effekten. T.ex. Tammerfors tekniska högskola TTKK har den lösningen (över 20 st Digital AlphaStation 3000 och Digita 3000 AXP med totaleffekt 7,5 Gflops/s). Vad klassar som superdator? KolleBan Np teknik publicerade nyligen en motsvarande lista för Sverige, och där var effektspektret från 100 till 6 gigaflops per sekund (1 Gflop/s står för 1 miljard räkneoperationer per sekund). Klassificeringen superdator handlar idag om fysiskt mindre jättedatorer än scifi-visionärerna i tiden emotsåg. Klassiska Multivac (i Isaac Asimovs novell Al tbe Troubles of tbe World 1958) fyllde ”hela Washington, D.C. ända ut till för Cray T3 städerna”, datamatades av en armé tjänstemän och styrde jordens ekonomi.
Det är årtionden sedan någon på allvar framkastade att Finland skulle klara sig med en enda superdator. Datakraften idag är rätt decentraliserad och differentierad, vilket gagnar demokrati och kanske ger mindre sabotagekänslighet. Är den nationella superdatorparken tillräcklig och rätt dimensionerad? Hur raskt blir den utdaterad? Det är frågor väl värda en nationell strategi. RA 9
De största superdatorerna i Finland
Datortyp
Cray T3E
Digital Alpha 8400
IBM SP2
SGI Power Challenge
Cray C94
Digital AlphaServer B000/Turbolaser Digital AlphaServer B000/TurboLaser Digital AlphaServer 8000/Turbolaser 9 Digital AlphaServer 8000/TurboLase a gigaftop/s=1 miljard räkeoperationer per sekund
Nå Im ER WIM— Användare Gflop/stt CSC Tieteellinen Laskenta 134,48 CSC Tieteellinen Laskenta 88 CSC Tieteellinen Laskenta 64 CSC Tieteellinen Laskenta 6,0 CSC Tieteellinen Laskenta 3,8 Tammerfors stad 2,4 Tradeka 24 Uleåborg stad " 2Å Radiolinja 2, 2 efter utbyggnad i mars detta år
Datorerna blir snabbare i enlighet med Moore’s la tt köpa dator idag är som at stå på på en tågstations per ‘ong och se tåg vina förbi.
Varje tåg kör snabbare oc tågbiljetterna blir hela tiden billi gare. Men man måste stiga på et tåg om man vill hänga med i datorutvecklingen.
Den största orsaken till at datorerna hela tiden blir snabbare
Gordon Moore, doktor i fysik och kemi, och fader till Moore’s lag, som förutSpår alt transistordensiteten på mikroprocessorer fördubblas vartannat år.
FORUM NR 2/9 och effektivare är att man lyckas producera mikroprocessorer med större transistordensitet, med andra ord: mindre strukturer på mikroprocessorerna eller halvledarna möjliggör snabbare kommandon och snabbare datorer. Denna utveckling har följt vad som kallas Moore’s lag. Det var redan 1965 som amerikanen Gordon Moore förutspådde att fransistordensiteten på mikroprocessorer skulle fördubblas vartannat år Denna sats har med endast några få korrigeringar gällt fram till nu.
1997 kan halvledarbolagen producera integrerade kretsar med en strukturbredd på 0,18 mikrometers nivå. Vid 0,10 mikrometers nivå - vilket motsvararar en en tusendel av tjockleken på ett människohår - nås gränserna med vad man kan åstadkomma med dagens produktionsteknologi som är baserad på optisk litografi. Packningstätheten i kretsarna har under de gångna trettio åren ökat med fyra tiopotenser. Nu har Moore förutspått att den minimala strukturbredden på integrerade kretsar år 2005 kommer att bryta genom 0,10 mikro meter-vallen (d.v.s. 100 nanometer).
Gordon Moore är en av pionjärerna inom halvledarindustrin. Efter att ha doktorerat i fysik och kemi, var han 1959 med och producerade den första kommersiellt tillgängliga integrerade kretsen. Åtta år senare grundades Intel och under hans beskydd utvecklades där den första mikroprocessorn (4004). I dag är Moore styrelseordförande emeritus Moore för Intel Corp. FN &
MOORE’S LAG Minsta strukturstorlek på halvledarkretsar 100 mikro- v — meter Moore’s kurva 10 mikro- 1 M meter DRAM KN 1 0,1 mikror 1955 1965 1975 1985 1995