Suprenum, den tyska stordatorn
av Lars-Gunnar Larsson Forum 1989-12, sida 58-59, 31.08.1989
den tyska stordatorn
Västtyskland presenterar ett eget alternativ i datorernas tungviktsklass. Industri och myndigheter har gått ihop och tar chansen att satsa på ett koncept, som är överlägset på pappret. Går det också hem i praktiken öppnar sig oanade perspektiv.
et här känns bra. Ett rejält plåster D på såren för alla de år jag betraktades som en galenpanna.
Professor Walter K Giloi talar om sin idé att bygga en stordator baserad på parallellt arbetande vektordatorer. Den håller i dessa dagar på att bli verklighet, i form av Suprenum, den tyska stordatorn.
Vad fick då professor Giloi att hålla fast vid sin linje — Något slags intuition. Den sa mej. att utvecklingslinjen hos den hittillsvarande stordatortekniken mot alltmer ökad arbetshastighet, att den någon gång måste slå i taket. De fysikaliska gränserna sätter stopp.
- Samtidigt trodde jag att det skulle Öppnas en teknik som gör det möjligt att bygga stordatorer enligt min föreställning.
Nu är tiden inne. Wolfgang K Giloi är spindeln i nätet i denna samlade tyska satsning. Fyra forskningsinstitutioner, fem universitet och fem privata företag deltar. Händelsernas centrum är en kontorsskrapa vid Zoologischer Garten, ett stenkast från Gedächtniskirche i Väst-Berlin. Här skapades den för konceptet kritiska utvecklingen av en mikrodator med funktionen hos en komplett vektordator.
Karakteristiskt för denna är en snabb behandling till följd av att datorn bearbetar en stor mängd uppgifter med en och samma instruktion. Komplexiteten tillgodoses genom att stordatorn består av flera olika datorer, där sinsemellan olika instruktioner används i samma ögonblick. En enskild vektordator av den nyutvecklade typen utför 20 miljoner räkneoperatio 5 ner per sekund och besitter ett interminne på 8 megabyte. Ändå ryms den på en enda platin med en yta motstarande en och en halv Å 4-sida. Bara för några år sedan skulle varje enskild vektordator fyllt ut flera skåp av rejäl storlek.
Suprem kapacitet
Men det verkliga argumentet för Suprenum Är att alla dessa kapacitetssiffror är ”mer värda” än hos konkurrenterna. De traditionella stordatorerna med den sk von Neumann-arkitekturen arbetar seriellt: först arbetar datorn en aspekt med en viss instruktion. går sedan vidare till nästa osv.
Den annorlunda uppbyggnaden i den parallellt arbetande Suprenumdatorn gör att man under vissa förutsättningar kan ta kraftiga genvägar. Med sk multi levelmetoder kan man utifrån exempelvis en miljon beräkningar dra säkra slutsatser om ett komplicerat sakförhållande. Skulle man räkna fram detsamma med konventionella metoder, skulle det kanske kräva
Professor Walter K Giloi, mångårig förkämpe för idén om parallellt arbetande datorer som bas för en stordator, har fått chansen. Suprenum är den samlade tyska ansträngningen att etablera ett alternativ till amerikaner och japaner.
en miljard täkneoperationer. Alltså: parallelldatorn gör samma jobb med en bråkdel av ansträngningen…
Och de 70 medarbetarna i Berlin har nyligen genomfört de första praktiska testerna, där de enskilda mikrodatorerna kommunicerar med varandra. Det för samordningen nödvändiga informationsutbytet inom stordatorn sker via specialprocessorer och ett ”elektroniskt brevlådesystem”. Vid datormässan CeBIT i Hannover presenterade Suprenum en maskin med 32 mikrodatorer. Den klarar 640 miljoner räkneoperationer per sekund.
Och mot slutet av 1989 ska man ha nått det som man ser som en åtminstone tillfällig höjdpunkt: en Suprenum som arbetar med 256 integrerade mikrodatorer och med den svindlande kapaciteten på fem miljarder räkneoperationer per sekund (5 gigaftlops).
Marknadspremiär 199 1990 blir i praktiken det första året då Suprenum presenteras på den allmänna marknaden. Ambitionen är att då sälja konfigurationer, som sammanlagt innehåler 400 mikrodatorer. Att det är allvar bakom framgår också av att Suprenumägarna värvat den hittillsvarande tyske örsäljningschefen för det på marknaden dominerande superdatorföretaget Cray. Tanken på ett tyskt alternativ inom stordatorbranschen härstammar från slutet av 970-talet. Man var överens om att det behövdes samarbete — resultatet blev att stål- och industrijätten Krupp via dotterbolaget Krupp Arlas Elektronik gick in som dominerande intressent från näringsivet. Hela projektet beräknas kosta drygt 400 miljoner mk, varav offentliga medel står för drygt hälften. För en principiell nyutveckling i denna klass är det billigt. Inledningsvis var man däremot oense om vilket koncept man skulle satsa på. Wolfgang Gilois idé om den parallella arbetsprincipen var bara ett av flera konkurrerande förslag. Mot detta talade den tveksamhet som då fortfarande fanns inom vetenskapliga kretsar. I andra riktningen talade det faktum, att den tyska staten redan vid det laget satsat mycket pengar på professor Gilois forskning längs denna linje. Det som fällde avgörandet var den ty Suprenum-nodprocessorn är den centrala faktorn i utvecklingsarbetet bakom stordatorn.
12/1983 FÖRU piska affärsmässiga inställningen från industrins företrädare - De såg fördelarna med den höga effektiviteten och chanserna till ett genombrott på marknaden — om man lyckas, säger professor Giloi.
Och att superdatorn Suprenum nu existerar i sinnevärlden beror bland annat på intensivt tyskt arbete och på modernaste teknik från USA. För Suprenum har man tagit fram ett eget operativsystem. De speciella mikrochips som behövs har designats i USA och byggs av LSI Logic.
Vilka uppgifter kommer då den tyska superdatorn att få - Den är mycket mångsidig. På många områden fungerar det bättre med vårt koncept än med traditionella superdatoret. Framförallt gäller det områden där det är frågan om att utföra en stor mängd i och för sig ”enkla” beräkningar.
Forskning, industri användare?
Med ökande komplexitet får Suprenumdatorn större svårigheter att hänga med de konventionellt arbetande stordatorerna. Tvingar man professor Giloi att nämna ett område där konstruktionsidén är mindre användbar så blir det artificiell intelligens. I en första etapp räknar man med att hitta Suprenumköpare inom forskningen. i steg nummer två från industrin. Den första maskinen ska — naturligt nog — levereras till GMD, Gesellschaft för Mathematikund Datenverarbeitung, som är en av huvudintressenterna bakom Suprenum.
Ett exempel där Suprenums arbetssät särskilt kommer till sin rätt är i beräkningen av strömningsförhållanden, kritisk uppgift för bla flyg- och motorindustrin (brännkammare, karosser). Här gäller det att beräkna vad som händer på var och en av en väldig mängd punkter i en given volym. Här fungerar principen om den likaberättigade arbetsdelningen mellan de i superdatorn ingående mikrodatorerna utmärkt.
Detta är också ett av de områden. där konstruktörerna av Suprenum tagit fram software — annars en svag punkt för en prestandamässigt konkurrenskraftig men principiellt helt ny typ av produkt.
Stordator eller parallell dator?
Perspektiven för Suprenum är intressanta. Om den traditionella stordatortekniken — som Suprenumpappan professor Giloi ser det — är på väg in I en återvändsgränd, så är kapacitetsmöjligheterna vad gäller en parallellt arbetande superdator teoretiskt obegränsade.
— Fast förutsättningen för att det ska vara meningsfullt med en utbyggnad är att problemlösningen låter sig delas in i tillräckligt många aspekteter som samtidigt kan bearbetas, säger Wolfgang Giloi.
Ett tecken så gott som något är också att det motstånd som en gång fanns mot den lilla skaran som trodde på parallellstordatorer nu verkar borta. I USA finns redan företag som arbetar efter samma tanke som fött Suprenum. I Japan är det däremot tyst. än så länge. LJ
Marknaden nu
Ett fåtal tillverkare behärskar marknaden för superdatorer. Men konkurrensen är inte desto mindre stenhård.
I jämförelse med de stora tar sig Suprenum ut som en dvärg. Och allt pekar på att den verkliga tröskeln för tyskarna snarare handlar om marknadsföring än om teknik. I första hand har man att kämpa med två amerikanska (Cray, Eta, sistnämnda dotterbolag till Control Data) och tre japanska (NEC, Hitachi, Fujitsu) företag.
Marknaden för superdatorer uppgick 1988 till drygt en miljard USD. Enligt marknadsforskningsföretaget — Dataquest stiger den 1992 till 2,5 miljarder.
Hittillsvarande erfarenheter tyder på att den som är något mindre har så mycket större svårigheter. En av de få som är på väg in i marknaden är Steve Chen, tidigare stjärndesigner hos Cray, som nu bygger en superdator med IBM-pengar.
Suprenum får inte heller ha det potentiella argumentet om det ”tyska” eller rentav ”europeiska” alternativet i fred. Från nästa år ska Siemens under eget namn sälja en Fujitsudator med en kapacitet på fyra gigaflops.
Och utvecklingen går även här i rasande takt. I slutet av nästa år räknar japanerna med att ha slutfört utvecklingsjobbet för en (tillfällig) champion på 16 gigaflops, lika med 16 mrd räkneoperationer/sekund.
alternativet. Ring tel. 756 881 vart som helst.
EXPERTEN PÅ SMÅTRANSPORTER
När Du behöver flexibel och förmånlig transportservice dagligen, en gång i veckan eller då och då, är StadinKuriiri det rätta
StadinKuriiri tar hand om småtransporterna till posten, busstationen, flyget —
FÖRUN, 12/198 59