Utgiven i Forum nr 1977-01

Svensk uppfinnare får stöd av STU

Forum 1977-01, sida 20-21, 26.01.1977

Taggar: Organisationer: STU Teman: uppfinningar

Svensk uppfinnare får stöd av STU

Vem avgör skillnaden mellan en uppfinning och en tokig idé, finns det ännu plats för nya uppfinningar, frågade i Forum nr 18 senaste år då det danska uppfinnarkontoret presenterades. I Sverige vänder sig idérika personer till STU (Styrelsen för teknisk utveckling) som numera hyser det svenska gamla uppfinnarkontoret.

wy»” STU, som inrättades 1968, lyder direkt under det svenska Industridepartementet och är statens centrala organ för — som det högtidligt anges — initiativ och stöd till, samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. STU:s organisation består av verksledning samt fyra enheter: Administrativa enheten, utvecklingsenheten, internationella enheten samt rådgivnings- och förmedlingsenheten. Den sistnämnda svarar mot det gamla uppfinnarkontoret som uppgick i STU då organisationen bildades.

En god idé ingen färdig uppfinnin . Mellan en uppfinningsidé och dess eventuella praktiska förverkligande ligger ett mer eller mindre omfattande utvecklingsarbete. Arbetet varierar beroende på uppfinningens natur och det tekniska område den berör. Det kan bli fråga om experiment, beräkningar, konstruktionsarbete, expertutredningar, modelltillverkning, provning osv. Härefter kan man ta ställning till frågan om uppfinningen tekniskt och ekonomiskt kan bli konkurrenskraftig och om det sålunda lönar sig att försök ” föra ut den på marknaden. STU åtar sig inte att genomföra utvecklingsarbetet för idéer och uppslag, me kan lämna råd om detta. Om uppfinnaren inte själv har möjlighet att genomföra vissa delar av utvecklingsarbetet bör han anlita lämpliga fackmän, verkstäder eller laboratorier. För lovande uppfinningar kan STU bevilja anslag till dylika kostnader.

Förhandsgranskning viktig

Många gånger läggs mycket arbete och pengar ner på att försöka utveckla och söka patent på uppfinningar som redan är gjorda. En uppfinning kan till och med finnas att köpa på marknaden utan att uppfinnaren känner till det. Dethär innebär naturligtvis att han inte kan få patent på den. Men trots det kan den bli en god marknadsartikel. Det är mao viktigt att man försöker skaffa sig en uppfattning om huruvida grundidén är ny. Idén bör också kunna leda fram till en produkt som både tekniskt och ekonomiskt kan konkurrera med produkter som redan finns på marknaden.

Ekonomisk hjälp för lovande uppfinningar

Med en lovande uppfinning kan man alltså söka ekonomiskt stöd för experiment, modelltillverkning, prov ning etc. Anslagen kan också omfatta kostnader för patentsökning både i Sverige och i utlandet, samt kostnader för förhandlingar, granskning av avtalsförslag, upprättande av avtal m m. Budgetåret 75/76 behandlade STU 819 granskningsärenden och 696 ansökningar om anslag, varav 282 beviljades. Om en uppfinning leder till en produkt som börjar ge ekonomiskt utbyte måste anslaget återbetalas med ränta. Blir uppfinningen olönsam och inte ger något utbyte de tio följande åren avskrivs anslaget.

Förmedlingshjälp

När en uppfinning sen har utarbetats så långt att den är färdig för exploatering kommer också där STU in i bilden genom att hjälpa uppfinnaren att komma i kontakt med företag som kunde vara intresserade av att överta exploateringen. Strävan är att främst stöda mindre och medelstor industri. STU kan också biträda vid förhandlingarna med eventuella spekulanter och vid upprättandet av avtal. Oo

Uppfinnarens ABC

STU ger några råd, väl värda att beaktas av i synnerhet ”första resans” uppfinnare 1. Tro inte att uppfinningen är färdig därför att ni har fått ett intressant uppslag eller en god idé. Då först börjar i regel det verkliga arbetet.

Tio finska storföretag grundade Oy Nordair Ab för över sex år sedan. Bolaget handhar aktieägarnas samt industrins, handelns och den offentliga sektorns transporter.

Affärsflyget innebär trygghet, snabbhet och ändamålsenlighet. En egen grupp som man kan underhandla med under flygningen och en tidtabell man själv gjort upp är en enorm tillgång. Direkta flygningar till bestämmelseorten oftast utan mellanlandning, alltid utan planbyte, sparar tid och pengar. Affärsreaplanet FAN JET FALCON tar 8—10 passagerare, hastigheten är 850 km/h, TURBO COMMANDER tar 5&—6 passagerare, hastigheten är 530 km/h. Planen har tryckkabin och är luftkonditionerade. Reaplanet har flygvärdinna, propellerturbinplanet ha självservering.

Att ta affärsflyget är en klok lösning. Vi kan diskutera mera i telefon. Offert skickar vi gärna.

20

FAN JET FALCON

OY NORDAIR AB 821 494 825 3457

FORUM 1/7 yrenbil rån interRent.

interRent är Finlands största biluthyrningsfirma, som har 40 servicepunkter runt om landet, De fungerar huvudsakligen i samband med Volkswagen distriktrepresentanter — såsom i Sverige. Du kan använda iR, Eurocard, American Expres eller Diner’s Club kreditkort.

" interRent i Helsingfors: nte R nt Metallhuset, tel. 688055 I r e och 737260. Hesperia Brändövägen 46 hotellet, tel. 408443 00570 Helsingfors 57

Flygstation, tel. 826 76 tel. 688055, telex 12-256 2. Undersök på ett tidigt stadium om er uppfinning är ny och om grundtankarna i den är hållbara. Detta kan bespara er mycket ofruktbart arbete och många senare besvikelser.

  1. Försök att hålla de första stadierna i utvecklingsarbetet på er uppfinning på så enkel nivå som möjligt, så att ni inte drar på er för stora kostnader innan ni har fått en fastare grund för förhoppningarna om uppfinningens framtida värde.

  2. Om ni senare tänker söka patent på uppfinningen får ni inte dessförinnan publicera den tex genom föredrag eller tryckta artiklar eller sälja eller demonstrera den offentligt.

  3. Var inte alltför rädd att diskutera uppfinningen med personer som kan ge råd eller nya synpunkter. Utveckling och försäljning av en uppfinning innebär så många svåra och olikartade problem att man sällan kan klara allt ensam. Diskussion med utomstående betyder inte enbart risker utan även stora fördelar.

FORUM 1/7 6. Välj noga den rätta tidpunkten för att söka patent. För tidig ansökning kan leda till sämre skydd och högre patentkostnader. Om ni väntar för länge kan möjligheten till patentskydd helt eller delvis gå förlorad, tex genom att vissa avsnitt av uppfinningen blivit allmänt kända genom publicering eller på annat sätt och således inte längre kan patentskyddas. Risk finns givetvis också för att någon annan uppfinnare hinner före méd sir ansökan. I många fall söker uppfinnaren patent onödigt tidigt.

  1. Innan man drar på sig de höga kostnader som patentansökning i utlandet medför bör man ha konstaterat genom praktiska prov att uppfinningen motsvarar förväntningarna. Under utvecklingsarbetets gång kan man också komma på värdefulla förbättringar som kan motivera kompletterande patentansökningar eller en helt ny patentansökning i stället för den inlämnade.

  2. En uppfinning går ytterst sällan att sälja enbart på grundval av en patentansökning eller ett patent. Sö ker ni patent måste ni räkna med att lägga ner kostnader på experiment, modeller, provningar odyl. Slå er framför allt inte till ro sedan ni har lämnat in en patentansökan i väntan på att den skall bli slutbehandlad i patentverket, utan använd mellantiden till att prova ut uppfinningen och skaffa fram material för försöken att sälja den.

  3. Anmäl uppfinningen till arbetsgivaren om den kan tänkas falla inom dennes verksamhetsområde. Se till att anmälningens datum fixeras, så att ni vet från vilken tidpunkt fristen för arbetsgivarens svar skall räknas.

  4. Rådfråga någon avtalskunnig person om ni skall träffa avtal om överlåtelse av er uppfinning. Gör det innan ni skriver under avtalet och inte efteråt 11. Räkna inte i förväg med stora vinster på ert uppfinnararbete. Vinsten kan ofta utebli av orsaker som uppfinnaren inte råder över, även om uppfinnarprestationen är av hög klass. (m 21

Utgiven i Forum nr 1977-01

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."