Sverige vill utbilda fler kärnkraftsingenjörer

av Henric Borgström Forum 2010-10, sida 22-23, 28.10.2010

VILL VÄNDA TRENDEN.

Intresset för teknisk utbildning har minskat i

Norden.

Sverige v ll utbilda fle kärnkraftsingenjörer

HE Ingenjörsutbildning. Den svenska industrin befarar en kommande allvarlig brist på ingenjörer. Undervisningsminister Jan Björklund vill framför allt satsa på utbildningen av kärnkraftsingenjörer, eftersom nästan hälften av den svenska energin kommer från landets tio kvarvarande kärnkraftsaggregat.

HENRIC BORGSTRÖM IH ÖRESUND

Xx Till utbildningen av civilingenjörer i höstas har det som lägst varit knappt en sökande student per studieplats vid de svenska universiteten och högskolorna. Detta samtidigt som man inom industrin är allvarligt oroad över en kommande brist på både gymnasieoch civilingenjörer. Särskilt allvarligt anses vara den tidigare försummade utbildningen för kärnkraftstekniker, och en kraftig uppryckning ska nu genomföras.

Antalet sökande till ingenjörsutbildningar påtre nivåer, civil-, högskole- och gymnasieingenjörer, uppgick år 2000 till 13 000. Bara drygt 10 000 började i höstas, vilket dock är en ökning från som lägst 8 000 före finanskrisen. Den ökade arbetslösheten har medfört ökade ansökningar till flertalet utbild ningar. Men samtidigt har de aktuella ungdomskullarna ökat med 25 procent sedan år 2000.

Det finns delade meningar om bristen på ingenjörer. Statistiska Centralbyråns långtidsprognos för två år sedan visade att Sverige år 2030 med 124 000 ingenjörer kan få en brist på 8 600. Men den bedömningen baserades bara på de trender som fanns då.

Svår ingenjörsbrist förutspås. Uppdaterade siffror i år visar att Sverige har 126 000 ingenjörer, därav 20 000 civil- och högskoleingenjörer.

I dag är industrin allvarligt oroad över vad mantror att kommer att bli en svår ingenjörsbrist om några få år. Detta av tre skäl » Demografin. De stora årskullarna som föddes under andra världskriget och åren därefter, cirka 130 000 barn årligen, går ipension nu och under några år framöver. Det senaste årtiondet har födelsetalet i genomsnitt varit under 100 000 barn per år.

Visserligen har en markant omsvängning skett de senaste åren i attityden till arbete i 60-årsåldern. Så sent som för tio år sedan betraktades 50-åringar som pensionsfärdiga från chefsposter även på mellannivåer i näringslivet. I den allmänna IT-yran var det IT och datateknik och ‘den nya ekonomin” som gällde och som ansågs mer lämpad för de uppväxande yngre.

På några få år har en kraftig attitydförändring skett och den genomsnittliga pensions FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 281 ”Utbildningsväsendet har inte hängt med. Universitet och högskolor har fått arrangera särskilda preparandkurser för att lära teknikstudenter räkna åldern höjts med ett par år.

År 2005 fanns 10 procent i åldrarna 65 — 74 år i arbete, 2009 hade andelen ökat till 13 procent, vilket skjutit på den väntade bristen påarbetskraft några år. Men ett problem är att Sverige årligen förlorar netto en halv procent av ingenjörerna som flyttar utomlands. Utflyttningen är klart större än tillbakaflytten.

» Företagen kräver allt högre utbildning för att klara de allt mer kvalificerade och komplicerade arbetsuppgifterna. Utbildningsväsendet har inte hängt med. Universitet och högskolor har fått arrangera särskilda preparandkurser för att lära teknikstudenter räkna. Samtidigt har administrationen i den högre utbildningen svällt. De akademiska lärarna sysslar hellre med egen forskning än undervisning. Akademikernas fackliga centralorganisation sAco hävdade att i flera utbildningar får studenterna endast tre till fyra timmar undervisning i veckan. Saco krävde åtminstone tio timmars undervisning i veckan för varje student.

» Intresset hos ungdomar för teknik har haft en vikande trend i årtionden, med undantag av IT och data. Detta är svårförklarat, framför allt med tanke på att de med teknisk utbildning har högre löner och status än de med humanistiska utbildningar. Det minskade intresset för teknisk utbildning finns i hela västvärlden, men är särskilt utpräglat i de nordiska länderna. En möjlig delförklaring kan vara den stora tillströmningen till ekonomiska utbildningar de senaste årtiondena. Ekonomer har ännu högre löner.

Viktig kärnkraft. Undervisningsminister JAN BJÖRKLUND (partiledare för Folkpartiet liberalerna) har hårt argumenterat för att utbildningen måste höjas på alla nivåer med början för de yngsta barnen. Han lyckades få med även motsträviga socialdemokrater på betygsättning från 6:e klass (vid 12-13 års ålder).

Mitt i valrörelsen kastade Björklund in en brandfackla och krävde en betydande satsning på utbildning av kärnkrafttekniker.

Alltsedan folkomröstningen 1980 om kärnkraftens vara eller icke vara har en död hand legat över kvalificerad utbildning och forskning i den för tillgången på energi så viktiga branschen, anser Björklund. Nästan hälften av den svenska energin kommer frå de tio kvarvarande kärnkraftsaggregaten (två stängdes i Barsebäck invid Öresund 1999 och 2006). Den andra hälften av energin kommer från vattenkraften.

Menutbildningen har nästan helt inriktats på säkerhet och hanteringen av kärnkraftens avfall. Nu vill utbildningsministern avsätta drygt 65 miljoner euro under en tioårsperiod för att utbilda cirka ettusen kärnkraftstekniker enbart för driften av aggregaten, som de senaste åren byggts om med en kraftig effekthöjning. Till detta bör regeringen avsätta pengar också för att utbilda kvalificerade ingenjörer som kan projektera, beställa och bygga nya kärnkraftsaggregat som ska placeras där de nuvarande finns i Ringhals söder om Göteborg, Forsmark mellan Stockholm och Gävle samt vid Oskarshamn.

I höst startar en ettårig påbyggnadskurs i kärnkraftteknik för redan utbildade ingenjörer. Den sponsras av elkraftindustrin med drygt tre miljoner euro årligen med statlig ”Företagen kräver allt högre utbildning föratt klara de allt mer kvalificerade och komplicerade arbetsuppgifterna”

VATTENFALL som ledande intressent.

Tyskägda Eon är Sveriges näst största elproducent efter Vattenfall. Finska FORTUM är tredje störst. Eon har i två år varit med och finansierat utbildningen av 50 studenter i kärnkraftteknik, dessutom inlett ett tioårigt forskningssamarbete med UPPSALA UNIVERSITeET. Vidare har KTH, Kungliga Tekniska Högskolan nu också startat utbildning för kärnkraftstekniker.

Forskningen tar fart igen sedan det absurda tankeförbudet skrotades 2006, att forskning om kärnkraft inte får ske. Dessutom träder nyalagar ikraft för kärnkraften kommande årsskifte då det åter blir tillåtet att bygga nya aggregat, dock utan statligt stöd.

Med tanke på den massiva satsningen på ingenjörsutbildningar i Asien, särskilt i Kina och Indien, har medvetandet i Sverige spridit sig att något på allvar snabbt måste göras för att höja den tekniska kompetensen både på bredden och djupet.

Annons Chalmers