Textilindustrins framtidsutsikter

av M K Forum 1978-19, sida 07, 07.12.1978

Taggar: Teman: textilindustrin

ledaren

DEN FINLÄNDSKA TEXTILINDUSTRINS framtidsperspektiv har under de senaste åren allmänt ansetts vara dystra. Tidningsrubrikerna har främst talat om en betydande överkapacitet, mördande lågprisimport från u- och Kevsos-länder, omfattande permitteringar och nedslående exportutsikter. Färska siffror visar emellertid att debatten om textilindustrin i alltför hög grad dominerats av pessimistiska tongångar. Textilproduktionens volymmässiga ökning uppgick under perioden januari-augusti i år till sju procent, medan motsvarande tal för hela industrin var två procent. Under de senaste åren har produktionsökningen för 1extilbranschen i medeltal varit 1,5 procent mot 0,6 procent för hela industrin. Samtidigt räknar man i är med en ökning av produktiviteten.

Textil- och konfektionsindustrin konfronterades som första finländska bransch i egentlig mening med den strukturförändring som nu globalt gör sig gällande, Kevsos- och u-länderna har trätt in på både hemmaoch exportmarknaderna med billiga produkter. För vårt lands del är emellertid textilimporten från EFTAoch EG-länderna fortsättningsvis större än importen från de nya textilproducenterna. En del av importen från Väst-Europa är dessutom subventionerad. För att trygga den inhemska produktionen har därför en rad både allmänna och sclektiva åtgärder vidtagits. Multifiberavtalet, lagen om tryggandet av utrikeshandeln och den ekonomiska tillväxten samt förordningen om marknadsstöringar utgör vid behov effektiva medel att begränsa tillväxten av import. Genom en rad punktinsatser, bl a inom ramen för u-omrädeslagstiltningen, kan statsmakten dessutom rycka in för att bistä

Textilindustrins framtidsutsikter

MAN BÖR DOCK hela tiden komma ihåg att dessa specialarrangemang till sin natur är lemporära. Den ”andhämtningspaus” som åtgärderna innebär bör av textilindustrin målmedvetet utnyttjas för att genomföra de nödvändiga strukturrationliseringar som behövs för att vår inhemska textilproduktion på lång sikt skall kunna tryggas.

I det långa loppet kan det inte heller vara ändamålsenligt att på konstgjord väg upprätthälla olönsamma företag, i all synnerhet som dessa genom förmånliga specialvillkor allvarligt kan försämra situationen för övriga enheter inom branschen.

‘Textilindustrins framtidsutsikter är i hög grad beroende av forlsatla gynnsamma förutsättningar för exporten.

I det betänkande som senaste sommar avgavs av den slatliga sk tekokommitlén framkastas en läng rad förslag till exportfrämjande åtgärder, effektivering av exportstödet och produktutveckling. I regeringens budgetproposition för nästa år har endast en obetydlig del av förslagen beaktats.

I betänkandet ingick också en plan för industripolitisk finansiering av struktur- och branschrationalisering inom textilindustrin. Dessa investeringar närmast i anläggningstillgångar är nödvändiga för att branschen

II uppnå tillräcklig specialisering, höjning av dlingseraden och därmed en allmän förbättring av produktiviteten.

Inte heller för dessa ätgärder har statsmakten ännu visat konkret intresse. Textilindustrin behöver lönsamma förelag för att kunna trygga en fortsatt inhemsk produktion och därmed arbetsplatserna i ett läge där den internationella arbetsfördelningen allt mera träde f krisdrabbade företag. fram. ME OO synvinkeln Skogsbruket ”styvbarn”? ty)” — Skogsbruket har kan och vill bedriva effek- konto — med ränta på vara fördelningen av infortfarande inte elt egen- = tivt och lönsamt skogsbruk. räntan… komsterna. Då beskalttaren värde i primärproduktionspolitiken, utan betraktas som en marginalnäring, sade professor Kullervo Kuusela, Skogsforskninegsinstitutet, vid Skogsindustrins Centralförbunds 60-årsjubileum senaste vecka. — Lagstiftningen tar sikte på att förhindra att överlopps skog som frigörs från jordbruk övergår till ägare som

Prof. Kullervo Kuusela

FORUM 19/78

Den officiella skogspolitiken befattar sig ivrigare med metoderna för slånbekämpning än det faktum att avverkningsmöjligheter på 15 miljoner kubikmeter lämnats outnyttjade varje år, och att detta inneburit över 1 miljard mk i uteblivna rotprisinkomster och ca 7 miljarder i uteblivna exportinkomster. Förutsättningarna för effektivt skogsbruk försämrades i medlet av 6560-talet. Inom jordbruket och boskapsskötseln mekaniserades allt flera arbetsskeden, och antalet arbetsplatser inom dessa branscher minskade med 337 000 åren 1959—74 — och under samma period med 63000 inom skogsbruket. Utvecklingen var oundviklig, men innebar att träförsäljningen blev en biinkomstkälla — för lantbruksbelolkningen. Skogen blev ett slags naturabank — Konsekvensen av detta var alt man högkonjunkturåret 1974 inte ens med alla tiders högsta träpriser kunde öka utbudet på trä, utan fabrikernas behov måste tillgodoses genom rekordstora köp från utlandet, konstaterade professor Kuusela.

De faktorer som inverkar på trämarknaden har förändrats så genomgripande, att ny kännedom och nya attityder behövs för behärskandet av situationen. Industrin har framgångsrikt konkurrerat om = arbetskraften genom de angenämare = arbetsförhållandena. Ingen vill längre utföra fysiskt tungt skogsarbete.

— Andå kritiserar och bromsar man strävandena att rationalisera och mekanisera de tyngsta arbelsskedena. Men den mest effektförlamande faktorn då det gäller skogsbruket verka odlaren och den avlönade arbetskraften fått sina andelar, och företagen inte med den del som blivit över kunnat upprätthålla konkurrenskraftig verksamhet, måste ett ödesdigert fel ha begåtts vid fördelningen av intäkterna. Det är kanske inte en tillfällighet att statens utgifter började växa snabbare än nationalprodukten 1974, och fortsatte att svälla trots att nationalproduktens tillväxt sackade av och nästan totalt upphörde 1975 och 1976. Intresseorganisalionerna krävde att deras medlemmar — de som hade arbete — skulle få kontinuerligt växande realinkomster. Företagens verksamhet blev så förlustbringande, att fortsatt verk samhet i mänga fall var möjlig endast genom ökad skuldsättning och genom att skära ner arbetskraften. Um 7