Tidigt startskott förpresidentkampanjer
av Leif Bergström Forum 2007-05, sida 19-21, 24.05.2007
Taggar: Personer: George W Bush Teman: politik
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2087
VÄRLDEN: USA
Tidigt startskott för presidentkampanje Ännu är det 18 månader till det amerikanska presidentvalet, men de rekordlåga opinionssiffrorna för GEORGE W BUSH visar att miljoner väljare skulle vilja se ett skifte redan i morgon.
LEIF BERGSTRÖM TEXT
X Evenemangen för att samla in pengar till kampanjkassorna är i full gång och TV-debatterna inom respektive partihar redan börjat. Traditionellt brukar amerikanska politiker meddela om sin kandidatur strax innan primärvalen som börjar samma år som pre sidentvalet. Men den här gången tycks allting följa sitt alldeles egna, rekordtidiga schema.
En anledning är att den politiska kalendern tidigarelagts. Tack vare att primärvalen ordnas tidigare kommer de båda partierna med största sannolikhet att kunna kora sin
FC Aa vinnare redan innan våren 2008. Respektive partinominerar sedan sin kandidat vid sommarens partikonvent.
Traditionellt har den egentliga valkampanjen med omfattande TV-reklam startat första helgen i september, när helgdagen Labor Day sätter punkt för sommaren. I normala fall har det inneburit två månaders intensivt råskäll partierna emellan.
Utdragen kampanj. Politiska bedömare har nu häpnat över hur tidigt kandidaterna förklarat sin avsikt att söka supermaktens högsta ämbete. Och observatörer räknar med att varje fas i kampanjen blir mer utdragen än vanligt. Amerikanska politiska kampanjer har ofta erbjudit överraskningar när otippade kandidater genom starka primärval i några delstater etablerat sig som slagkraftiga alternativ. Denna oförutsägbara dynamik gör valen svårtippade på ett så här tidigt stadium.
Men opinionsmätningar ger i nuläget vardera partiet tre tunga kandidater, någon handfull hoppfulla som strider mot oddsen och en potentiell ledare som åtminstone inte ännu deklarerat sin avsikt att kandidera.
Kampanjen är i detta skede skiktad i väl
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 268 ”Medan såväl Obama som Clinton har stora beundrarskaror väcker de också rent fientliga stämningar hos betydande väljargrupper.”
EEHl avgränsade grupper. Demokraterna har BA RACK OBAMA OCh HILLARY CLINTON i topp i opinionsmätningar bland partiets aktivister. Det faktum att Obama skulle bli USA:s första svarta president, och Clinton dess första kvinna, ger bådas ambitioner en historisk dimension. Tredjeplatsen i popularitet bland partimedlemmar tar tidigare vicepresidentkandidaten JOHN EDWARDS.
Men i opinionsmätningar bland väljare över partigränserna är det Edwards som stadigt vinner i direkta kraftmätningar mot någon av de republikanska kandidaterna. Medan såväl Obama som Clinton har stora beundrarskaror väcker de också rent fientliga stämningar hos betydande väljargrupper. Edwards främsta argument hittills är därför att han att döma av opinionen kan vara den mest valbara demokraten.
Bush hälper motståndarna. Demokraterna har dock vinden i ryggen för närvarande. En majoritet av amerikanerna ogillar GEORGE w BuUSHS ämbetsutövning, anser att USA är på väg åt fel håll och opponerar sig mot kriget i Irak. Medan detta gör det lättare att dra in pengar till de demokratiska kampanjkassorna och att värva kampanjarbetare, så varna observatörer för att ta ut segern i förskott.
De tyngre kandidaterna är också medvetna om den känsliga balansgång de tvingas gå i Irakfrågan. Demokrater ges ännu av konservativa grupper skulden för USA:s förlust i Vietnam, och länge har partiet ansetts mindre försvarsvänligt och mindre villigt att sätta in supermaktens militära resurser mot säkerhetspolitiska hot.
Sådana uppfattningar kan visa sig politiskt dyrbara och såväl Obama som Clinton är senatorer som under kampanjens gång flera gånger kommer att tvingas markera sin position som annorlunda än presidentens, utan att samtidigt strypa de militära anslagen på ett sätt som kan utmålas som undanhållandet av stödet för de män och kvinnor i uniform som är satta att försöka verkställa Vita husets plan.
Clinton och Edwards har dessutom svårigheter att nu förklara hur de i svallvågorna efter attacken mot World Trade Center kunde rösta för att ge Bush klartecken för Irakkriget. Edwards har klarast och tydligast bett om ursäkt för vad han beskrivit som ett misstag. Observatörer tvivlar på att Clinton någonsin kan göra en så förbehållslös helomvändning, då de menar att den skulle anses bekräfta de
OIOHAAIOIS fördomar som finns mot tanken på en kvinna som överbefälhavare.
Obama, som bara suttit två år i senaten, behövde aldrig rösta om den ursprungliga fullmakten att sända styrkor till Irak. Men i stället är hans korta erfarenhet också hans sannolikt största svaghet.
Efter de tre tungviktarna finns ett koppel av kandidater som drar ett par procent i alla opinionsundersökningar och som därför kan väntas förpassas till historiska fotnoter, om inte någon överraskande nyhet plötsligt kastar hela kraftmätningen på ända.
Där finns senatorerna JOE BIDEN och CHRIS DODD, som sannolikt väntat en ämbetsperiod för länge, representanthusledamoten DENNIS KUCINICH, den mest renodlade antikrigskandidaten samt New Mexico-guvernören BILL RICHARDSON. Också hans kampanj kan sägas ha en historisk underton, då han skulle bliden första presidenten som har rötteriLatinamerika. Men knappast någon tar allvarligt på hans möjlighet att bli president. Däremot skulle det väcka föga förvåning om han dyker upp som vicepresidentkandidat, eller om han utses till utrikesminister i vinnarens administration.
Irak tynger republikanerna. Republikanerna har sin alldeles egna ledartrio i förre New York-borgmästaren RUDYGIULIANI, somhjälteförklarades efter terrordåden 2001, senator JOHN MCCAIN, som var krigsfånge i Vietnam, och tidigare Massachusettsguvernören MITT ROMNEY.
Partiet har sitt alldeles egna problem med Irakkriget. Giuliani har försökt liera sig med Bushs ansträngningar, medan McCain fullt ut stöder den senaste truppökningen i Bagdad, och därmed av bedömare anses ha satsat mycket av sitt politiska kapital på förhoppningen att strategin ska visa sig framgångsrik.
I det republikanska fältet återfinns sju andra kandidater, de flesta med namn som aldrig kommer att höras utanför den egna delstaten. Medan republikanerna kämpar om titeln som mest renlärigt konservativ, och därmed som RONALD REAGANS rättmätige arvtagare, svaradetre av dem vid en TV-debatt nyligen att de inte tror På DARWINS evolutionsteori.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 208 iuliani (til oin
Det är främst den kristna högern som ännu letar efter en kandidat den kan stödja. Deras problem kan sammanfattas kort: Giuliani är från New York, och därmed för liberal i sociala frågor, McCain har alltid haft ett komplicerat förhållande till de evangeliska väljare som stött Bush. Och Romney - ja han är mormon.
Gore ikulisserna. I båda partierna står därför åtminstone en möjlig kandidat i kulisserna. Demokraterna har AL Gore, som åtta år efter den knappa förlusten mot George Bush nu står som Oscarsvinnare och miljöprofet. Än så länge har han inte sagt sig ha något intresse för en ny kampanj, men bedömare tror att om de övriga kandidaterna trasar sönde varandra i primärvalen så skulle Gore knappast vara nödbedd att åter axla manteln som demokraternas presidentkandidat.
Och bland republikanerna tror många att tidigare senatorn och skådespelaren FRED THOMPSON, känd från TV-serien Law and Order, förbereder ett möjligt senare inhopp på scenen.
OLOHd davÄYANDILLHI7
