Till Tallinn och tillbaka med fyra rederier

av Fredrik Nars Forum 1995-13, sida 27, 19.10.1995

Passagerartrafiken Helsingfors-Tallin

Till Tallinn och tillb med fyra rederier

Fredrik Nars

Passagerarboomen till Tallinn fortsätter. Fyra rederier, ett estniskt och tre finländska kämpar på en tillväxtmarknad.

rafiken mellan Tallinn och Helsing | fors har ökat explosionsartat oc passagerarantalet har tredubblats se dan 1992. I år går Tallinn förbi Stockhol som den livligaste målet för båtresenärer från

Helsingfors. Antalet resenärer under de sj första månaderna i år jämfört med motsva rande period föregående år har ökat med 6 procent medan Stockholmsresenärerena gått tillbaka med sju procent.

Tallink hade monopol

I samband med Estlands självständighet 1991 tog passagererartrafiken över Finska viken fart. Det estniska rederiet Tallink hade länge merparten av reguljärtrafiken HelsingforsTallinn. Monopolet bröts sommaren 1994 då ett antal rederier bröt sig in på marknaden och i somras kunde man välja mellan närmare tjugo avgångar per dag och mellan fyra olika rederier.

Störst på linjen är fortfarande Tallink Tallink fortfarande störst med tre bilfärjor och Tallink Express

Passagerar 1500 00 1200 00 200 00 600 000 300 000 195 ‘93 “94 Källor 1991-1994 Hosingfors hamn

Tallintrafiken har ökat explosionsartat sedan 1991, En stagnation skedde1994, främst pga. Estoniaolyckan. Idag fördelas lite över tre miljo ner passagerare på fyra rederier.

Forum nr 13/95

Sd Passagerarontal för olika linjer 4 mellan Helsingfors-Tallinn 199 rederiet som i dag har tre bilfärjor och tre bärplansbåtar i trafik. Rederiet beräknar att Tallinks bilfärjor och Tallink Express bärplansbåtar i år totalt kommer att ta 1,6 miljoner personer över Finska viken. Detta motsvarar, grovt taget, hälften av det totala antaet passagerare för 1995.

Tallink och Tallink Express är namnen på rederiets marknadsföringsbolag i Finland. Bakom finns operatören, estniska Hansa Tee, som till 45 procent ägs av Inreko och till 45 procent av Estonian Shipping Company. Den restrerande tio procenten innehas av Uhispank (Union Bank of Estonia).

Fyra nya in, en gammal ut

Sommaren 1994 skärptes konkurrensen då ler aktörer trädde fram. Viking Line, Silja Line, New Estonian Lines (endast sommaren -95) och Eestinlinjat satte alla in nya rutter på Tallinn. Idag är fyra rederier kvar som året runt tar passagerare över viken: estniska Tallink. Silja Line och de två åländska Viking och Eestinlinjat. Den första aktören på linjen har redan lagt hanskarna på hyllan. Tallinnkryssningarnas pionijär Kristina Cruises slutade sina Tallinnresor i junidettaår. Den första resan gjordes redan 1983.

Viking Line hade under sommaren två katamaraner i bruk. Under vintern trafikerar endast den mindre Viking Express II. I slutet av oktober inleder Viking med dagskryssningar till Estland med två av sina största fartyg Isabella och Mariella. Fartygen kommer att trafikera under lördaga och söndagar och anlöpa Muuga, Estland. Silja Line trafikerar Tallin med Silja Festival. det största fartyget på linjen Helsingfors-Tallinn. med en maximal kapacitet på 1740 passagerare. Fartyget anlöper sedan augusti Tallinn två gånger i dagen. från att tidigare gjort det endast en gång.

Eestinlinjat trafikerar Tallinn med två bilfärjor — Alandia och Apollo anlöper Tallinn två gånger om dagen. Eestinlinjat grundades i februari 1994 av de två åländska rederierna Birka Line och Eckerö Linjen. De två rederierna är varandras största enskilda ägare.

I dag trafikerar Tallinks och Eestinlinjats bilfärjor från Västra hamnen i Helsingfors. Viking.

Västra hamnen i Helsingfors öpj trafik i maj. Den utnyttjas av T prgdes för passagerarlink och Eestinlinjat. Silja och Tallink Express har privilegiet att åka från Södra hamnen i Helsingfors centrum.

Flaskhalsar i expansionen

Det finns tre flaskhalsar som begränsar tillväxten på marknaden för passagerartrafik till Estland.

Tallinns centrala hamn är trång och kajplatserna begränsade. Redan idag har de stora färjorna problem att komma in vid dåigt väder. De närliggande hamnarna Pirita och Muuga erbjuder alternativa hamnplatser, men eftersom ca hälften av passagerarna som idag kommer till Tallinn bara stannar för några timmar är det förståeligt att de vill anända så centralt som möjligt. Pirita kan endast hantera bärplansbåtar och Muuga fungerar snarast som en stämplingshamn så alt Viking Lines färjorskall kunna ha bevis på att de tagit vid kaj i ett icke EU-land och därmed kan erbjuda taxfreevaror ål sina passagerare.

Det andra problemet är visumtvånget som minskar på antalet resenärer. I dag måste alla assagerare som inte är dagsresenärer införskaffa sig visum från det ständigt underbemannade Estlands konsulat på Kaserngatan. Nyligen höjdes dessutom kostnaden för visumet. Inrikesministeriet i Finland har bollen hos sig och avvaktar i frågan.

Den tredje faktorn gäller triangeltrafiken mellan Helsingflors-Tallinn-Stockholm. Ifall 1.ex. Silja skulle ha något av sina stora fartyg på väg till Stockholm att stanna 15 minuter i Tallinn skulle marknadens spelkort radikalt omfördelas. Problemet är att estnisk-svenska Estlines har getts ensamrätt till trafiken mellan Stockholm och Tallinn. Saken behandlas i Sveriges konkurrensverk.

Tillväxt över 40 procent?

Drivkrafterna i den expanderande Tallinntrafiken är den höjda levnadsstandarden i Estland med ökade shoppingmöjlighter och faktumet att den s.k. 24-timmarsregeln för införsel av skattefria inköp slopades våren 1995. Ifall visumtvånget överges tar trafiken ännu mer fart.

Det totala antalet passagerare över Finska viken har beräknats stiga till fem miljoner passagerare 1996. Det skulle innebära en tillväxt på lite över 40) procent — snacka om tillväxtmarknad!

Marknadsdirektör Håkan Nordström på eestinlinjat förhåller sig lite skeptiskt till denna siffra.

— Jag tror passagerarnas antal kommer att ligga närmare fyra än fem miljoner. Men ifall visumtvånget slopas är fem miljoner fullt möjligt. 27

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."