Trafikflygarna säger JA till överljudsplanet (SST)

Taggar: Bolag: Finnair Teman: flygplan

Flygkapten Börje Hielm:

I mars i år sade den amerikanska kongressen nej till en vidareutveckling av SST-projektet (SST = Super Sonic Transport = överljudspassagerarplan). Boeings överljudsplaner tonades ner. motståndarna till SST firade en extra julafton, men till dem hörde inte trafikflygarna. Flygkapten Börje Hie I m, DC-8 pilot vid Finnair, känd rymdkommentator, säger till FORUM — Sällan har den tekniska utvecklingen på ett område stannat av så abrupt som då amerikanska kongressen sade nej till SST. Det betyder i praktiken att USA hamnar på efterkälken när det gäller utveckling och försäljning av trafikflygplan, det betyder ökad arbetslöshet, förutom att det hade varit en teknisk och trafiksäker triumf att klara av projektet.

Trafikflygarna säger JA till överljudsplanet (SST)

En

FORUM: — Du är alltså definitivt för SST?

HIELM: — Ja, det är jag och det är såvitt jag vet alla trafikflygare.

FORUM: — Men debatten i hela världspressen har varit väldigt livlig när det gällt SST och flera röster har höjts mot SST än för?

HIELM: Det är här, som i många andra sammanhang, de negativa rösterna som är de ljudligaste. Man har plockat fram de nackdelar som man trott sig kunna hitta hos SST men utelämnat fördelarna. Och som trafikflygare anser jag att fördelarna med att föra SST i hamn hade varit klart överlägsna nackdelarna.

FORUM: — Vad talar för ett överljudspassagerarplan?

HIELM: — a) bekvämligheten. Jag har varit inne i Concorden, den amerikanska överljuds-Boeingen skulle inte ha skilt sig mycket från Concorden, där sitter man bekvämt i rymliga stolar, 128 passagerare har gott om plats för en flygning som i alla fall blir mycket kortare än för närvarande på en viss sträcka. Var och en som suttit instängd i turisklass åtta timmar i sträck förstår att uppskatta den komfort och tidsvinst SST-planen erbjuder.

— b) den tekniska utvecklingen skall inte stoppas. Det har man gjort i USA nu. 40 000 specialutbildade tekniker fick gå i och med att SST-projektet lades på is. Bara en del av dem ka få jobb som de är kvalificerade för. Att få det team som e 2 gång sattes på SST-projektet åter samlat, det kommer att ta år. Det jag säger på den här punkten kan alla amerikanska piloter skriva under.

Forum 3/7 c) flygsäkerheten ökas, En pilot som har flugit 10 timmar nonstop från tex Europa till Rio de Janeiro är ganska trött. Samma sträcka kan göras med SST på 3 timmar och piloten är fortfarande en vaken man som behärskar sig själv och planet till fulländning. Dessutom finns det på både Concorden och det ryska Tupolev-planet en massa nya flygsäkerhetsdetaljer och dessa hade också varit med i den amerikanska SST-maskinen.

FORUM: — På tal om flygsäkerheten så har det påståtts att flygsäkerheten skulle minska på grund av SST-planens exceptionella byggnad och en aerodynamisk upphettning till omkring 200 grader Celsius?

HIELM: — Det där är problem som lösts för länge sedan. Kom ihåg att överljudsplan har flugit sedan 1947. Och jag har i varje fall inte hört talas om att något av dessa plan skulle ha ”smält” i luften.

FORUM: — Men att SST-planen skulle ha en undermålig driftsekonomi, det kan man väl inte förneka?

HIELM: — Ja, vad är nu sedan undermålig driftsekonomi? Ju snabbare det går, desto dyrare. Det är klart att överljudsplanen behöver mera bränsle än vanliga jetplan men kom ihåg att de är kortare tid i luften, planet hinner med flera turer på samma sträcka än vanliga plan och det blir betydligt mindre lönekostnader eftersom flygtimmarna, övernattningarna, ståtimmarna blir färre. När man gick över från propellerplan till jetplan så trodde få att det skulle gå ihop ekonomiskt, men nu är jettrafik det enda lönsamma.

— För att tala om kostnader så har det sagts att de också är dyra. Allt utvecklingsarbete är dyrt. SST hade kostat en kvarts cent per skattedollar per amerikan. I och med att projektet lades på is uppstår stora förluster redan i osålda plan, minns att USA än så länge svarat för 85 procent av alla trafikplan i världen. Toppskolad personal blir utan arbete och måste omskolas, arbetslöshet blir följden där omskolning inte är möjlig. Med andra ord, man slapp ingalunda kostnaderna för att STT inte fullföljdes och dessutom förlorade man — prestige. Den prestigeförlusten blir kanske ännu större ju längre det lider: redan nu har ett amerikanskt bolag beställt ett ryskt Tupolev-överljudsplan! Det visar väl att teknikens utveckling skall ha sin gång — vilka medlen än må vara! Denhär prestigeförlusten för USA kommer att kännas av i årtionden, Tupolevplanen sätts i trafik 1973, Concorden 1974, SST i amerikansk regi, om den nu återupplivas, kommer igång tidigast tio år senare, det är inte fråga om litet att svälja för ett land som alltid varit ledande på ett så dynamiskt område som flygplanens. |

FORUM: — Det som osökt faller en in när man talar för och e m ot överljudsplan är ju ljudknallen. Hur skall människorna på marken reagera den dag världen är full av överljudstrafikplan. Redan ett vanligt jettrafikplans start är besvärande?

HIELM: — Överljudsplanens start blir inte mera besvärande. De startar och landar med samma hastighet som vanliga jetplan. Överljudsfarten kommer ifråga bara på höga höjder och ute över haven. Överljudstrafikplanen skall ju inte köra Helsingfors—Stockholm (där förresten tidsbesparingen vore bara tio minuter) utan de skall trafikera London-—Melbourne, Paris —Rio de Janeiro, Rom—Tokio, Amsterdam—New York 0 s v. De skall flyga i speciella luftkorridorer där risken för kollisioner är lika med noll, där kan deras ljudknallar inte störa någon. Det är bara den allmänna debatten som tutar i folk att

Forum 3/72

SST-planen är detsamma som sprängda trumhinnor, det bevisar bla ett test som utfördes vid Englands sydkust: folk skulle då en Concorde flög ett antal dagar ringa in och säga hur de uppfattade ljudet, en dag lyfte Concorden aldrig men det oaktat kom lika många klagosamtal in som de dagar Concorden flög!

FORUM: — Hur kommer de ozon-lager som skyddar oss mot solljuset att påverkas?

HIELM: — Dessa skulle eventuellt kunna påverkas om det fanns ett otal SST-plan i trafik. Men antalet överljudsplan i civiltrafik kommer att bli maximum 200. Redan nu flyger tusentals militärplan med överljudsfart på dessa höjder och de har veterligen inte åstadkommit några förändringar. Ett problem som existerar redan nu och som kvarstår då man tar överljudsplanen i trafik är de sotpartiklar som planen lämnar efter sig. Dessa verkar som kondensationskärnor för vattenångan i atmosfären och vid vissa temperaturer och fuktighetsnivåer kondenseras vattenångan till synliga små vattendroppar och iskristaller runt partiklarna (det som vi upptäcker som ”vita strimmor” på himlen). Ibland breder strimmorna ut sig till moln och de blir ofta kvar. Vid mycket tät jettrafik kan man tänka sig att jordens tovala molntäcke hela tiden ökar, vilket skulle höja medeltemperaturen eftersom molnen hindrar värmeutstrålningen från jorden. Förutom obehaget med en ständigt mulen himmel finns då risk för att inlandsisarna börjar smälta, med svåra översvämningar som följd. Men jag tror knappast att SST-planen ensamma kan förstora detta problem även om de naturligtvis inte löser dem heller. Lösningen måste ligga i att vi utvecklar renare jetmotorer. Ett annat problem som har att göra med jetmotorer och ett problem som blir allt markantare när man tar SST-planen i bruk blir oljeförbrukningen. Man beräknar att 200 plan av Concorde-typ skulle förbruka hela 8 procent av världens oljeproduktion!

FORUM: — Jumbo-jet planen, de sk 747:orna, har rätt nyligen tagits i bruk. Blir de gammalmodiga redan om några få år?

HIELM: — Nej ingalunda, det kommer visserligen att bli rusning till överljudsplanen liksom det är rusning till 747:orna nu. Det blir en modesak att ha flugit Concorde en gång. Men det kommer att bli dyrare att flyga med överljudsplan, biljettpriserna kommer att beläggas med ”lyxskatt” som gör att de inte i praktiken är riktigt öppna för alla. Jag skulle tippa att framtidens klassindelning blir såhär 1. Några få bolag (i detta nu har sju bolag funderat på att använda överljudsplan för civiltrafik) köper dessa plan för långa rutter, de bildar en exklusiv klubb som sätter högre biljettpriser på platserna i sina plan. För att det här skall löna sig måste passagerarunderlaget vara mycket stort. Det gör att dessa bolag faktiskt blir få, för utan ett garanterat passagerarunderlag lönar det sig inte att ha dessa SST-plan.

2. Kvar finns de nuvarande planen, bl a jumbo-planen som är billigare att flyga med, de blir framtidens turistklass medan SST-planen är I klass. Jag kan inte tänka mej att Finnair under en överskådlig framtid skulle satsa på SST. CO

FOTNOT: Den amerikanske astronomen William H. Pickering sade 1910: ”Jag tvivlar på flyget, jag tror aldrig ett flygplan skall kunna transportera passagerare, tanken på passagerarflyg över Atlanten är idiotisk, tekniskt omöjlig, och även om den vore möjlig, allför dyr . . .

23