Tuffare marknadsföring inom pappersindustrin

Taggar: Personer: John-E Thomé Teman: papperindustrin

Tuffare marknadsföring inom pappersindustri — Vår pappersindustri har alltför länge haft en för trög prissättningsapparat. Den världsinflation vi nu upplever kräver en tuffare marknadsföring och djärvare prisförhöjningar i takt med kostnadsstegringarna och med övriga priser på världs marknaden.

Det här säger ekon mag John-Eric Th o mé, som kan titta på den finländska pappersindustrin från en ganska bra utkiksplats. Han är nyligen pensionerad efter 40 år i pappersindustrins tjänst. Förändringarna under den perioden har förstås varit enorma. Ändå inte tillräckliga, tillägger han i samma andetag, och karakteriserar sig själv som något av e ”ständig kritiker”.

Den konservativa äldre exportförsäljningsstilen måste vika för en vaknare och fränare marknadsföring, det är Thomés åsikt. Har inte en del pengar redan hunnit gå förlorade genom att vi inte var tillräckligt snabbt framme med prisförhöjningar på papper? Hur ska vi täcka vårt betalningsunderskott, om vi inte är aggressivare, har större prishunger?

Finlands pappersindustri, för att inte säga hela skogsindustrin, har ett utomordentligt stort ansvar att göra sitt yttersta för att fylla det växande betalningsunderskottet. Den inbringar ju dock hälften av landets exportintäkter.

Aktivitet i tidigt skede

Exportprisen slås ibland fast för tidigt, anser Thomé. Marknaden är trög, och de välbehövliga prisförhöjningarna motarbetas med allehanda argument på köparsidan. De engelska kunderna säger, att om pappersprisen höjs, så klarar de sig inte, Låt dem förstå, att utan prisförhöjningar klarar vi oss intet! Ge bättre specificerad information, som belyser hur snabbt kostnadstrycket vuxit inom pappersindustrin, och som leder till kravet: vi måste få bättre priser. Den här aktiviteten skall sättas in i ett tidigt skede, eftersom det tar sin tid innan motargumenteringen påverkar marknaden 14

Sågvaror steg mera trots samma råvara!

De senaste åren utmärkes av ovanligt omfattande prisförhöjningar för de flesta råvaror på världsmarknaden. Detta har hårt drabbat Finland, som är starkt beroende av import för att upprätthålla sin egen industriproduktion på högsta möjliga nivå. Även kapitalvarorna och de olika färdiga produkterna har fortlöpande stigit i pris som en följd härav.

På Finlands exportsida har priset på sågvaror stigit, om också inte närmelsevis så mycket som flertalet andra råvaror och kemikalier. Men våra exportpriser för cellulosa, papper och kartong har följt mycket långsammare efter och lig ger fortfarande långt efter den allmänn inflationstrenden, Ändå är råvarorna desamma!

Jätteskutt på världsmarknaden

Världssituationen har i grund förändrats, priserna tar jätteskutt uppåt. Det rör sig inte mera om 5—10 procent, utan flera tiotal procent och långt mera. Här ligger pappret ännu långt efter.

Thomé slår fast: papper och kartong kommer sannolikt att bli långt dyrare än vi varit vana vid. Dyrare råvaror, högre energipris, krav på miljöskydd och

INTER VJU stigande kostnader är faktorer, som måste påverka prisutvecklingen. Bakslag är ingalunda uteslutna, men vi bör utnyttja rådande konjunktur så väl som möjligt, också om det innebär en kortsiktigare försäljningspolitik än vad som varit brukligt inom pappersindustrin.

John-E Thomé. — Den försiktiga generalens strategi borde ändras till en mera initiativ- och handlingskraftig polltik.

Forum 10/74

Världssituationen i dag kräver det av oss. En hög produktionsvolym är eftersträvansvärd, men Thomé frågar, om inte nuläget fordrar, att vi mera än förut understryker prisfrågan, även om detta medför ett ökat risktagande. Pappersindustrin behöver efter många svaga år en bättre räntabilitet, för att kunna trygga fortsatt utveckling, moderniseringar och nya investeringar. Även forskning och produktutveckling bör få sin beskärda del!

Finnpap i en internationaliserad värld

FINNPAP har en mycket krävande uppgift i dag. Inte minst ställs stora krav på direktionens ordförande. Enligt Thomés uppfattning bör han och övriga i toppledningen försöka indela sin tid så, att de mera än hittills kan följa med vad som händer inom näringslivet och på väldsmarknaden inom alla de områden som på sätt eller annat kan tänka influera den allmänna utvecklingen i Finland. Vi lever i en alltmera internationaliserad värld och måste finna vår rätta plats där. Att försöka råda och om möjligt styra utvecklingen är Finnpaps särskilt krävande uppdrag.

De tekniska experterna öka — Det mest markanta draget i pappersindustrins utveckling under den tid jag varit med i leken har varit, att det i dag krävs oändligt mycket mera teknisk sakkunskap än förr. Försäljarna ska känna till hur papper används i vidareförädling och vilka krav som härvid ställs på de olika kvaliteterna. Föreningen har engagerat en växande skara ingenjörer för olika tekniska uppgifter, experter på tryckeri- och färgteknik. I början var försäljarna oftast rent merkantilt skolade krafter. Nu växer kraven på teknisk utbildning och ingående marknadskännedom. Alla processer, både på produktions- och konsumtionssidan har blivit snabbare, samtidigt som kraven på jämn

Finlands och världens skogsindustri år 1970

Papper och därav kartong tidnings- annat papper papper och totalt kartong 1000 ton 1000 ton 1000 ton Produktion Hela världen 126 741 21 392 105 349 Europa (exkl Sovjet) 38 728 5894 32 834 Finland 4 260 1305 2955 Finlands andel av världsproduktionen 3.36 2/0 6.10 2/0 2.80 2/0 Finlands andel av Europas produktion 11.00 2/0 22.14 2/0 9.00 9/0 Export Hela världen 3559 1187 2372 Europa (exkl Sovjet) 23 271 10 614 12 657 Finland 11 005 2637 8 368 Finlands andel av världsexporten 15.29 2/0 11.18 2/0 18.74 2/0 Finlands andel av den europeiska exporten 32.34 Yo 45.01 2/0 28.35 2/0

Forum 10/7 kvalitet stigit. Ju dyrbarare råvara och slutprodukt, desto omsorgsfullare tillverkning, Också på transportsidan ställs högre krav, varan ska skyddas allt bättre. Leveranstider måste ovillkorligen hållas. Detta har fört med sig att mellanlager måste sättas upp i utlandet för standardkvaliteter, där det visat sig ändamålsenigt.

Tekniskt kan pappersindustrin också i framtiden väntas förändras. Framförallt kommer tillvaratagandet av returpapper troligen att öka och det innebär nya investeringar.

Finnpap återhållsam med informationen

Utöver den information som går till bruken, har Finnpap en ganska återhållsam extern information. Till exempel årsberättelsen är än så länge intern, också om man planerar en mera publik berättelse, liknande den Finnboard och Finnceell gått in för. I förhållande till Sverige är skillnaden påfallande: Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningens räånadspublikation lämnar en hel del uppgifter och är helt offentlig. Den sänds bland annat ut också till vår egen industri.

Trumeld från marknadssidan

Till slut understryker Thomé, att det mesta som ovan framförts, ingalunda är något nytt. Alla besjälas säkert av samma önskemål, men människorna inom facket tar onekligen intryck av den fortgående trumelden från marknadssidan. En motvikt till den bör skapas och stödas med saklig information, med så riktig bedömning som möjligt och motsvarande styrning i handlandet.

Finland har en anspråkslös plats i världen, men inom pappersindustrin och särskilt dess export hör vi till de ledande. FINNPAP-organisationens ansvarsfulla uppgift är att effektivt stöda Finlands pappersindustri och dess vidare utveckling. Kort sagt: kräva att den försiktiga generalens strategi ändras till en mera initiativ- och handlingskraftig politik. 15