Underhåll kan spara miljoner

av Curt Mecklin Forum 1983-16, sida 26-27, 19.10.1983

Taggar: Teman: ekonomi

RUN

F RUIN 16/83 | 16/83

Manvell systematik. i underhållet :sparar miljoner

H Ett effektivt, rationellt underhåll sparar miljoner. Detta har man börjat inse i större skala först i början av 1970-talet. Det är ju populärt att hänvisa till oljekristiderna med påföljande konsekvenser; ökade energikostnader och överhuvudtaget ökat kostnadstryck, men detta väckte säkert mången beslutsfattare ur sin törnrosasömn också när det gäller underhållets betydelse för kostnaderna och speciellt för utnyttjandet av den möjliga produktionkapaciteten.

Det är kanke här skäl att särskilt påpeka, att de stora pengarna ligger i ökad effektiv produktionstid och därmed ökad produktvolym med samma initialkostnader, de egentliga kostnaderna för direkt underhållsverksamhet utgör endast en liten del av det kapital, som står till buds.

Många mänskor i beslutande ställning ännu i dagens upplysta industrisamhälle är av den åsikten, att underhåll är någonting nödvändigt ont, som kan skötas lite hur som helst. Om vi går 15-20 år tillbaka i tiden är denna uppfattning ännu mer markant.

För att belysa situationen kan man påstå, något karrikerat men utan att generalisera, att ca 70 procent av underhållsresurserna användes till avhjälpande underhåll, m a o en slags brandkårsverksamhet, och ca. 30 procent utgjordes av planerad och förebyggande underhållsverksamhet. Inställningen till underhållets betydelse håller dock på att ändra och man inser allt mer att underhållets resursutnyttjande bör sträva till en omkastning av nämnda procentvärden.

En indikator på nytänkande utgör även ett flertal konsultbyråer med mer eller mindre sofistikerade underhållssystem på sina program, som de senaste åren dykt upp på vår inhemska marknad. Även vissa oljebolag och större industrigrupper har på sista tiden insett, att det finns en hel del att hämta inom området ”underhållsindustri”.

Övertygande argument

All industri, oberoende av bransch eller typ av process, har behov a 28

Med hjälp av manuell systematik i underhållet kan man uppnå mycket goda resultat. Det är inte alltid nödvändigt - eller önskvärt - att via datorisering förbättra under hållet, säger Kurt Mecklin, nyetablerad konsult i branschen, i denna artikel.

underhåll i någon form för att fungera. Frågan är ofta den; hur väcka detta behov på en så bred front som möjligt? Vilka argument bör framkastas för den beslutsfattande nivån, vilka för mannen på fabriksgolvet?

Ett säkert argument är, om man tex inom processindustrin kan påvisa förlorade produktionstimmar pga bristfälligt underhåll, m a o ett mått på underhållets effektivitet.

Av stor betydelse i detta sammanhang är åskådligheten av framfört material; man bör uttrycka sig på ett ”språk”, som mottagaren av informationen förstår. En produktionsavsvarig person förstår innebörden av förlorad produktion som förlorade produktintäkter och svårigheter i den många gånger knivskarpa konkurrensen. Mannen i fabriken förstår förlorad produktion som sänkt produktionstillägg och ett tunnare lönekuvert.

Största svårigheten torde ligga i strävan till attitydförändring, människors inställning till nyttan av ett rationellt underhåll. Varför införa nya invecklade system när vi klarat oss bra så här långt utan?

Nåväl, i det skede, då alla intressegrupper är övertygade om, att de enda rätta är att försöka åstadkomma ett effektivare underhåll, ja, då är det bäddat för att köra igång med en av huvudaktiviteterna, ett förebyggande underhållssystem, som skall utgöra stommen till hela underhållsverksamheten.

Inom industrin kan behovsnivån för ett systematiserat förebyggande underhåll variera, och som ett mått på nivån kan man använda tex oförutsedda, underhållsbetingade = driftstopp i tid i procent av möjlig produktionstid. Trots att vi har tillgång till goda databehandlingssystem och mycket datakunnande kan man också utan att utnyttja dessa åstadkomma mycket goda resultat med hjälp av manuell systematik, utan att öka underhållsresurserna och utan nämnvärda investeringar. Skolningen inom området bör dock aktiveras, i synnerhet på den operativa nivån.

Ett exempel

För att ge belägg på ovanstående kan som exempel på de resultat, som kan uppnås med ett manuellt behandlat förebyggande underhållssystem, tas en medestor processindustri,

Fig. 1. Underhållets huvudmålsättnin uppdelad på flera produktionsenhe ter.

Utgångsläget var tämligen prekärt ur underhållets synvinkel sett. Förutom höga underhållskostnader utgjorde de oförutsedda, underhållsbetingade driftstoppen ca 11 procent av den möjliga produktionstiden.

Ett år efter det att ett manuellt förebyggande underhållssystem tagits i användning sjönk procent - talet till ca 8 och två år senare kunde man uppnå ett helt acceptabelt värde på ca. 4 procent, vilket i detta fall betydde ca 2500 timmar (!) ökad effektiv produktionstid/år. Då merproduktionen har kunnat säljas, betyder det ett gott tillskott på intäktssidan. Under motsvarande tid sjönk underhållskostnaderna med ca. 14 procent (inflationen obeaktad) och överhuvudtaget kunde man konstatera, att följdverkningarna varit enbart positiva.

Problemen angreps på gräsrotsnivå för att få grepp om de primära orsakerna till underhållets ineffektivitet. Åtgärdsplaneringen uppgjordes i princip enligt följande 1. En så noggrann kartläggning som möjligt av hela underhållsverksamheten och därtill hörande aktiviteten.

Fig. 2. Resursbehovens omdisponerin 2. Åskådliggörande av rådande situation samt framläggande av de resultat, som direkt eller indirekt påverkas av underhållet. Informationen kan och bör framställas i en möjligast lättfattlig (och entydig) form.

3. Beslutsskedet, då de olika intressegrupperna, som fått en målmedveten och intensifierad information om läget, övertygas om underhållets betydelse och inverkan på resultate 4. Arbetsskedet eller systematiseringsskedet, då underhållsverksamhetens olika <delfunktioner bearbetas - arbetsplanerin - dokumentation (maskinkort - FU-systematik, innefattande bl.a. tillståndskontroll och smörjrutine - uppföljning och rapporterin - organisatio - förrådsstyrning (reservdelshållning - utnyttjande av egna och främmande resurse - information av resultat, analy - skolning (motivation 5. Effektivering av övervakningen av ibruktagen systematik, vilket har visat sig synnerligen viktigt i ett skede, då man gjort ingrepp p tidigare inlärda metoder och ar betsrutiner.

4. Information om arbetsresultat på alla nivåer och med en viss kontinuitet, för att kunna följa upp utvecklingen.

Den i bruk varande tekniska utrustningen gjordes “”underhållsvänligare”, den allmänna ordningsnivån höjdes, serviceplanen utökades, åtkomligheten förbättrades överhuvudtaget för att man snabbt och bekvämt skulle kunna utföra behovliga kontrollrutiner och servicearbeten.

Attitydförändringar nödvändiga

De krav, som ett effektivt underhåll ställer på den tekniska utrustningen, bör i större utsträckning beaktas redan i planeringsskedet av en maskin eller anläggning. Oberoende av om planeringen sköts med egna resurser, av utomstående konstruktörer eller det är frågan om ett direkt maskinköp, vore konsultation med personer med underhållseffarenhet att rekommendera.

Ovanstående situation kan stå som ett gott exempel på, att man kan åstadkomma en hel del med hjälp av logisk systematisering av verksamheten även om den är manuell, utan inskränkningar eller större investeringar varken på den andliga eller materialla sidan. Det oaktat har man stor hjälp av databehandling, i synnerhet när det gäller uppföljning och rapportering.

En av de viktigaste, och kanske mest arbetsdryga, uppgifterna i strävan till ett effektivt underhåll är att försöka åstadkomma en inställningsförändring, att få mänskor övertygade om, att ju mer man automatiserar och ersätter människoarbete med maskinellt arbete, desto större betydelse får underhållet.

När det gäller underhåll av människor satsar man alltmer på friskvård i stället för på sjukvård, mao ett förebyggande underhåll. Trenden borde vara densamma också då det gäller teknisk utrustning. O 27