Underjordiskt
av Christer Ekebom Forum 1986-13, sida 19-20, 11.09.1986
41>
Fördelaktigt att gå
DER JORD
Det börjar bli allt vanligare att placera olika verksamheter under jord, i utrymmen som schaktats ut i berget. Framför allt i tätorterna är detta ett attraktivt alternativ till byggnadskomplex ovan jord.
sa klara fördelar framom konventio nella ovan jord belägna utrymmen. Framför allt då det gäller större utrymmen är bergsrummenas byggnadskostnader klart fördelaktigare. Dessutom blir driftsoch underhållskostnaderna vanligen också lägre, framför allt på lång sikt.
Finland är internationellt sett en föregångare på detta område. Vår berggrund är mycket lämplig för underjordiska utrymmen och tekniken har därför hos oss utvecklats mycket långt. Våra klimatförhållanden gör bergsutrymmena ännu attraktivare.
| | trymmen inne i berggrunden har vis Ekonomiskt attraktivt
Professor Raimo Matikainen vid tekniska högskolan i Otnäs, berättar att schaktning av bergsutrymmen idag är rätt billigt, Oftast betydligt billigare än att bygga ett motsvarande utrymme ovan jord. Dessutom kan praktiskt taget allt stenmaterial som lösgörs från berget användas, om inte till annat så till fyllning under vägar och byggnader av olika slag. När utrymmet väl är färdigt utschaktat, återstår egentligen bara en ytbehandling av utrymmets ytor varefter rum FORUN 13/198 met kan utrustas och tas ibruk.
Modern schaktningsteknik gör det möjligt att med hög precision forma utrymmet så att väggarna inte behöver bekläs med extra innerväggar. Väggarna tätas och förstärks och sprutas därefter med betong, varefter de kan målas eller behandlas på annat lämpligt sätt. Olika konstruktioner inne i rummet (belysningsarmaturer, kranbalkar, ventilationskanaler mm) kan fästas direkt i väggarna och taket,
Många möjligheter De första bergsutrymmena byggdes som befolkningsskydd. Så småningom har man kommit underfund med att dessa stora bergsutrymmen kan användas också för andra ändamål under fredstid. Framför allt i större städer används befolkningsskydden flitigt som parkeringsutrymmen. Det är ett billigt och enkelt sätt att dels utnyttja utrymmena och dels lösa de alltid akuta parkeringsproblemena. Idrottsanläggningar är ett annat populärt alternativ. De kräver, liksom parkeringsutrymmena, relativt enkla tillbyggnader. Golvkonstruktionerna, belysningen och upp värmningen ställer härvid de största kraven.
Vi föreställer oss ofta bergsutrymmen som kyliga, fuktiga och mörka källarliknande utrymmen, Men framför allt idrottsanläggningarna har visat att utrymmena kan göras trivsamma och angenäma. Bergsutrymmenas speciella miljö ger också möjligheter till intressanta arkitektoniska lösningar.
Som lagerutrymmen är bergsrummen i det närmaste idealiska. Klimatet kan regleras mycket effektivt, lagret är väl skyddat för yttre åverkan och byggnadskostnaderna är relativt sett låga. Ett kyllager i ett bergsutrymme behöver ingen tilläggsisolering, för då utrymmets väggar och tak väl blivit ordentligt nerkylda, håller de temperaturen på önskad nivå i utrymmet också under längre tider av maskinhaverier eller strömavbrott. Dessutom är energiförbrukningen liten då utrymmets väggar väl nått den rätta temperaturen.
Ovanstående resonemang gäller självfallet också uppvärmda utrymmen och detta är en av orsakerna till att klimatet i ett bergsutrymme med rätt enkla medel ka hållas mycket konstant. vän 1 fortsättning
Miljöfaktorer
En väsentlig faktor som talar för bergsu rymmen är miljön. I tätorterna börjar tom marken ta slut. Ska man bygga en större anläggning av något slag, måste man söka sig ut från centrum. Detta innebär längre och därmed dyrare transporter både för varor och människor. En idrottsanläggning e ler ett lager kan emellertid placeras mitt i centrum om det byggs nere i berget. Tillgängligheten är den bästa tänkbara samtidigt som ingen tomtmark går förlorad. På detta sätt kan också nya verksamheter oc arbetsplatser placeras i gamla tätorter utan att eventuella unika miljöer förstörs
Provcentrum under jord
Statens tekniska forskningscentral (VTT) bygger ett stort bergsutrymme i Otnäs i Esbo. Utrymmet har placerats i omedelbar närhet till såväl VTTs som tekniska högskoans byggnader. I dessa utrymmen, som i kristider också fungerar som befolkningsskydd, bygger VTT upp ett provcentrum där olika industriella processer och produkter kan testas i full skala under kontrollerade örhållanden. utrymmet, som omfattar drygt 10 000 m? och över 100 000 m?, kommer man också att utföra rent psykologiska experiment. Man försöker utröna hur människan kan anpassa sig till denna arbetsmiljö och hur miljön ska utformas för att anpassningen ska vara den bästa möjliga. Faktum är, nämligen, att industrianläggningar (t ex verkstäder) som placeras i bergsutrymmen, i många fall kan vara behagligare arbetsmiljöer än dragiga hallar ovan jord.
En betongstation i full skala i VTT:s bergsrum.
Kongress om bergsrum
I Otnäs anordnades den 25 — 28 augusti en internationell kongress som diskuterade stora bergsutrymmen och deras användning. Att kongressen ordnades i Finland och att deltagarantalet blev större än väntat, dvs över 400 delegater, visar klart det anseende vår bergsindustri och vårt kunnande på området har internationellt. Ett av kongressens teman var bergsutrymmena som alternativ i tätorter.
Arbetarskyddsfrågorna behandlades också. I det sammanhanget kan konstateras att schaktningstekniken idag är så välutvecklad att olycksrisken i schaktningsarbeten inte egentligen är större än vid andra jordbyggnadsarbeten. Mer eller mindre automatiska arbetsmaskiner har också gjort arbetet lättare.
Nedlagda gruvor Gamla gruvor kunde vara lämpliga platser för olika aktiviteter, Tyvärr är dessa behäftade med ett stort fel: de är vanligen belägna rätt långt från närmaste tätort. På orter där nedlagda gruvor finns i omedelbar närhet till tätorten, är det däremot möjligt att utnyttja gruvgångarna för olika ändamål, bland annat som lagerutrymmen. I vissa speciella situationer kan till och med en aktiv gruva utnyttjas av samhället runtom. Ett sådant exempel är Tytyri kalkgruva i Lojo stad. Möjligheten att förse Lojo stads vattenledningsnät med vatten ur gruvan utreds som bäst. I Outokumpu används en nedlagd gruva som champinjonodling. Om Finland vore ett vinproducerande land, skulle dessa gruvor vara idealiska vinkällafe… Christer Ekebo e Wärtsilä köper in sig på industriauto mationsmarknaden. Företage tar över
Rosenlew Automation i Ulvsby inklusive dotterbolaget Rosenlew Automation Ince i
USA och amerikanska GCA Industrial
Systems Group. De köpta företagen tillverkar portalrobotar och omsätter till sammans över 200 miljoner ma rk. GCA som är USA:s ledande tillverkare av portalrobotar för bil-, flygplans-, halvledar- och tung maskinindustri, omsätter ensam 150 Mmk och sysselsätter 300 personer. Rosenlew Automation har i hemiandet 180 anställda och en omsätt ning på ca 50 Mmk.
6 Nokia har köpt 51 procent i Sähköllik keiden Oy, SLO-koncernens mo erbolag.
SLO tillverkar elprodukter och -tillbehö och utövar parti, export- oc agentur handel i elbranschen. Koncernen omsatte ca 680 Mmk i fjol. Antalet anställda är 1 500. Förutom fem inhemska dotterbolag har Sähköliikkeiden Oy dotterbolag i Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. För Nokia innebär affären at sortimentet av elprodukter ökar, ta rummet för kabelgruppen.
9 Outokumpu köper svenska dotterbolag Viscaria som ha i främs LKAB:S en kop pargruva i Kiruna. Ur gruvan tas årligen upp 120 000 ton kopparmalm. Av dett är 28 000 ton ren koppar, vilke är me än Outokumpus totala utvinning i hem landet.
9 Svenska Bukowskis dotterbolag Oy
Bukowski Ab har förvärvat he stocken i Hagelstarns Auktioner.
a aktieAffäre påverkar inte företagens organisation eller verksamhet. Hagelstams Auktione verkar I fortsättningen som ett s digt dotterbolag. 9 Rakentajain Konevuokraam jälvstän har tagi över E Sarlins byggmaskinuthyrning. Samtidigt blev företaget en betydande återförsäljare av Sarlins husbyggnadsmaskiner. Avtalet innebär att Rakenta jain Konevuokraamo är landet edand uthyrare av byggmaskiner, medan Sarlin verkar på flera områden i byggmaskin branschen där företaget hör till sta I landet.
de stör Ö Wärtsilä köper svenska Lindholmen Motor AB, ett företag som tillverkar
Pielstick-motorer för fartyg. Ti | företa get, som hör till Nordstjernan-koncernen, hör dotterbolaget Scandinavian Governor Services. Lindholmen Motor har en årsomsättning på 58 Mmk och syssel sätter ett hundratal personer.
2 13/1985 FARUN,
PN e