Uppfinnaren

av Patrik Lindfors Forum 2009-03, sida 28-31, 26.03.2009

Taggar: Personer: Kaj Mickos Teman: innovationer

EB FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2089

PROFILEN

Uppfinnaren

Det är dags att avmystifiera allting som har med innovationer och uppfinningar att göra, anser innovationsprofessorn KAJ MICKOS. Det är en förutsättning för att kunna ta vara på alla de idéer som nu trillar genom sållet.

PATRIK LINDFORS TEXT

STELLA PICTURES FOTO

X Med drygt 30 patent och 14 uppstartade företag bakom sig hör KAJ MICKOS till de mest framgångsrika uppfinnarna i Norden. Han har bland annatuppfunnitenprisbelönadmiljöprocessor som används för att torka organiska restprodukter och en brunnsöverbyggnad som används i många europeiska länder.

Mickos har samlat all sin erfarenhet tillsin viktigaste uppfinning, som inte är en produkt utan en process. Själv kallar han den för en innovationsfabrik. I all sin enkelhet handlar det om en modell för hur en idé kan förädlas till en färdig produkt på några dagar.

För sin innovationsfabrik samar Mickos ihop ett antal personer som får som första uppgift att aningen identifiera ett behov som det ännu inte finns någon produkt för eler att namnge en produkt som inte fungerar tillfredsställande i vardagigt bruk. Efter det startar processen för att hitta en lösning på dessa problem. Själv fungerar Mickos som handledare, och deltagarna får också hjälp av experter inom bland annat juridik och ekonomi. Dessutom finns det sakkunniga på plats som kan konstruera och bygga prototyper.

I Sverige är Mickos en kändis efter att TV8 i fjol gjorde en TV-serie med hans innovationsfabrik som grund. I

INTERVJU Namn: Kaj Mickos.

Jobb: Professor emeritus iinnovationsteknik på Mälardalens högskola i Sverige. Driver det egna konsultföretaget Innovationplant. Född: Född 1942 i Pernå. Familjen flyttade till Sverige när han var tolv. Bor: I Nacka utanför Stockholm.

Familj: Fru och tre döttrar.

Utbildning: Har studerat beteendevetenskap och silversmide.

Aktuell: Huvudperson i tv-serien Innovatörerna som för tillfället visas på TVBi Sverige. Avsnitte kan ses på www.tv8.se.

72 HOUR RACE TO INNOVATION kunde tittarna steg för steg följa med hur deltagarna under tre dygn skapade produkter som kunde patenteras och säljas vidare till företag.

Nuärhanaktuelligen,iserierunnoVATÖRERNA som visas på TV8 i Sverige. Serien går ut på att Mickos tillsammans med några andra rådgivare går iniolika krisdrabbade företag och använder Mickos innovationsmodell för att lösa problemen och göra företagen lönsamma. I ett av avsnitten arbetar Mickos och hans team för att få en hel kommun på fötter.

I oktober i fjol arrangerade han har för första gången en innovationsfabrikiFinland på Hanaholmen i Esbo. De 20 deltagarna presterade på tre dagar 18 patentansökningar.

Kaj Mickos är född i Pernå i Östnyland. När han var tolv flyttade familjen till Sverige.

Under de senaste åren har Mickos arbetat som professor iinnovationsteknik på MÄLARDALENS HÖGSKOLA i Sverige. Han fyllde 65 för ett par år sedan, och driver en konsultbyrå som specialiserat sig på innovationsprocesser.

Respektera idéer. Kaj Mickos har under en längre tid följt med innovationspolitiken i både Sverige och Finland. Han anser att de innova ionssystem som existerar i dag borde bytas ut mot produktionssystem för innovationer. Det som krävs är erfarna projektledare som kan leda processen för att utveckla en idé till en produkt som kan säljas på marknaden.

Ibådaländerna finns stora offent iga institutioner med uppgift att finansiera och stöda innovationsverksamhet och företagande. Det övergripande målet är att bevara Finands och Sveriges ställning som ledande högteknologiländer, och att skapa nya former av affärsverksamhet som ger sysselsättning och intäker i framtiden.

Målsättningen är den rätta, men bland metoderna finns det enligt Kaj Mickos mycket att förbättra.

Dagens innovationspolitik går enligt Mickos ut på att få fram topparna, alltså avancerade högteknologiska lösningar. Det sker genom att från statligt håll välja ut några områden där man ska bli världsledande. I Finland och Sverige handlar det om branscher som IT, bioteknik och teleom.

”Att bara försöka pressa fram topparna är i det närmaste svagsint, och gränsar till planekonomi”, säger han. Mickos anser att det inte är en effektiv metod att försöka utvecka ett land genom att bestämma vil RA i -<R ka sektorer som man ska vara ledande inom. I praktiken handlar det om processer som inte går att styra, eftersom människor ändå fattar beslut på egen hand.

”Den enda verkligt förnybara resursen vi har är människorna. Tror vi att teknologin ska rädda landet är vi illa ute”; säger han.

p

Kaj Mickos anser att vi i Norden fortfarande lever i en romantisk föreställning om vad innovationer är. Det har ingenting med glamour, och väldigt lite med spetsteknologier att göra. Uppfinningar har gjorts sedan tidernas begynnelse, de flesta av dem under synnerligen anspråkslösa förhållanden. De allra flesta innovatio SAMLA PÅ

PROBLEM.

Kaj Mickos anser att det är viktigare att samla på bra problern än på bra lösningar.

ner handlar om små förbättringar av existerande produkter som underlättar det vardagliga livet.

Viktig anpassningsförmåga. De nordiska länderna är de mest organiserade i hela världen. Detta var till stor nytta då Finland och Sverige tog sig ur den ekonomiska krisen under

EE8 början av 1990-talet, eftersom de gick att få saker och ting att hända i snabb takt. I dagens kris kan vårt organiserade samhälle ändå vara en belastning, eftersom vi är mycket trögare att förändra oss än många av de tidigare utvecklingsländerna. ”Den som anpassar sig till förändringar är den som klarar sig bäst. Annars finns det en risk att hamna på efterkälken”, säger Mickos. Detinnovationssystem viharidag avspeglar enligt Mickos en oförmåga. Förutom den offentliga finansieringen satsas det mycket på att bygga upp kulisser i form av platser och rum där man räknar med att innovationer ska uppstå. Snilleblixtarna ska alltså ske när man för samman människor med olika slags specialkunskaper. ”Eftersom man inte vet hur en innovationsprocess hanteras satsar man på allting runtomkring, som design och marknadsföring”, säger han.

INNOVATIONSFABRIK.

Kaj Mickos bedömer att hans modell för innovationsfabrik kan byggas in i enskilda företag.

Kaj Mickos tror inte att storsatsningen inom den finländska högskoleutbildningen, Aaltouniversitetet, kommer att infria alla förväntningar.

”Det räcker inte med att låsa in ekonomer, ingenjörer och designers i samma rum. Det måste finnas handfasta strukturer för hur man hanterar en innovationsprocess”, säger han.

Måste kunnasäljas. I stället förkulissbyggande vill Mickos gå rakt på sak. Hans uppmaning är: Gör vinnarna!

Mickos modell går ut på att bygga produktionssystem som gör det möjligt att återupprepa en process för att skapa en innovation. Det är i praktiken vad hans innovationsfabrik går ut på: en standardiserad modell för hur enidé utvecklas till en färdig produkt som kan säljas på marknaden. Han anser att det är möjligt att bygga in motsvarande innovationsprocesser också i enskilda företag.

Det grundläggande i sammanhanget är att själva synsättet på innovationer förändras.

”Eninnovation måste nå marknaden för att fylla måttet på en innovation. Det är marknaden som är slutmålet”, säger han.

Dencentralabristenidagensinnovationssystem är att det saknas personer som kan leda en innovationsprocess. Den typiska situationen är att ingenjörerna bygger prototyper medan ekonomerna skriver affärsplaner.

Det som behövs är en utomstående person som kan föra processen vidare och ta in den externa sakkunskap som behövs inom bland annat immaterialrätt, logistik och finansiering. Processledaren ska se till att allting görs rätt och i rätt ordning.

Norden har ett övertag. En av de grundläggande frågorna enligt Mickos är hur vi ska utnyttja det

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 208 ”Det räcker inte med att låsa in ekonomer, ingenjörer och designers i samma rum. Det måste finnas handfasta strukturer för hur man hanterar e innovationsprocess. övertag vi har i Norden. Det första steget är att demokratisera innovationsprocesserna och göra det möjligt för många att delta. Det elitistiska synsättet där endast toppforskare gör innovationer ska alltså slopas.

Utbildningsnivån i Sverige och Finland är mycket hög, och Mickos bedömer att 80 procent av ländernas befolkning har kapacitet att bidra till innovationsprocessen - om de får en möjlighet till det. Det förutsätter i sin tur organisationer och strukturer som ger det stöd som behövs för att en idé ska utvecklas till en produkt.

För att lyckas måste alla skeden hanteras på rätt sätt: att formulera ett problem, lösa problemet, tillverka prototyper, ansöka om patent, försäljning och så vidare.

”Det är endast på marknaden som man får betalt. Allt det andra ger bara kostnader. Målsättningen ska vara att tjäna pengar och skapa jobb”, säger han.

Kaj Mickos utgår från att så gott som vem som helst kan bli en bra uppfinnare. Utgångspunkten är att man har ett problem att lösa. Och för att kunna lösa ett problem måste man först förstå det.

”Vi ska inte samla på bra lösningar, utan på bra problem. Det är sällan som den första lösningen på ett problem är den bästa”, säger han och tillägger att en bralösning är en sådan som folk är beredda att betala för.

Idéer gallras för hårt. Innovationspolitiken i Finland och Sverige baserar sig i dag på att sålla ut de bästa idéerna. Den stora bristen i denna modell är enligt Mickos att det är omöjligt att i ett tidigt skede avgöra vilka idéer som kommer att bli vinnare eller förlorare.

Med det nuvarande sållningssystemet samlas det en stor hög idée > INNOVATION terar hur företag och orgar kan ärka sina innovationsproc Arbetar även med den offentlig torn. em Erbjuder projektledarskap iinnovationsproc för att utveckla en idé till en färdig produkt sm Betonar at eninn 5 bygger grupparbete och även amatö n bidra till i vationspro > INNOVATÖRERNA rie som VB iSverige under våren 2009 a Huvudperso komma p > 72 HOUR RACE TO INNOVATIO verige. Baserar på Kaj Mickos modell för innova under själva sållet. De idéerna kastas bort. Mickos utgår i sin innovationsmodell i stället ifrån att idéerna efter den första sållningen placeras in i rätt kategori för att sedan utvecklas vidare.

”Det är viktigt att starta många innovationsprocesser. När man börjar arbeta med en viss grej kan det bli någonting helt annat i slutändan. Små och enkla innovationer kan bli väldigt stora”, säger han.

”Problemet är att vi inte har tillräckligt respekt för idéer. Vi kastar ut näten för att fånga laxarna, men i stället får vi tusentals strömmingar som fångst. Dem kastar vi bort, fast det är strömmingen och inte laxarna vilever av?”

Hur känner vi då igen en bra produkt? Svaret är att det är en produkt som går att sälja.

”Vi borde sluta med snobberiet. Alla produkter som går att sälja är värda att producera”; säger Mickos.

Framgångarna i NHL bra exempel. Kaj Mickos konstaterar att det i dag inte finns några renässansmänniskor, som ensamma behärskar alla delområden som behövs för att en idé ska utvecklas till en framgång. Därför har förmågan att samarbeta fått en allt större betydelse.

Han betonar att Finland och Sverige har en gemensam värdegrund som inte har med politik att göra. Alla ges en möjlighet att försöka, även inom skolsystemet. Ett konkret exempel är de många finländska och svenskaishockeyspelarnaidennordamerikanska ishockeyligan NHL. Det stora antalet spelare beror inte på att alla resurser satsats på några få utvalda talanger, utan på att så gott som varenda kille i de båda länderna har möjlighet att börja spela i ett hockeylag.

”Det är viktigt att komma ihå att utan bredden skulle vi inte ha fått topparna”, säger han.

Om vi lyckas skapa en tillräcklig bredd på innovationerna har vi alla möjligheter att bli världsledande, anser Mickos.

”Vihar ett självständigt tänkande i Finland och Sverige. Folk vågar helt enkelt tänka själv. Det ger en enormt bra grund för att skapa innovationer”; säger han.

Kaj Mickos bedömer att de nordiska länderna har bra förutsättningar att göra innovationer inom sektorer som telekom och IT men också inom friluftsliv. I Finland kan mycket också göras för att förbättra både bastur och knivar. Den bästa kniven är ännu inte uppfunnen.

”Allting kan göras om. Ständigt fortgående förnyelseprocesser är oerhört viktiga. Så fort en produkt stagnerar faller den bort från marknaden” säger han.

Skapa nordisk innovationsmarknad. Kaj Mickos råd till de nordiska beslutsfattarna är att skapa en gemensam nordisk innovationsmarknad. Nu dubbleras allting i varje land, och det satsas mycket pengar på att via statliga organ främja innovationsverksamheten.

Utgångspunkten för de flesta innovationer är att det inte finns några pengar för att gå vidare. I startskedet är det fråga om en kombination av stor risk och låga förväntningar på avkastning. Det gör att privata finansiärer sällan går in med pengar i själva idéstadiet. Ändå handlar det ofta om väldigt små summor för att få igång ett projekt.

”Det finns för lite pengar för att våga satsa. Så fort det blir ett avbrott i löneintäkterna blir det problem i vilken medelklassfamilj som helst. Därför är det få som vågar satsa fullt ut på sin uppfinning”, säger Mickos.