Utbyt kunnande mellan små och stora bolag

av Per Stenius Forum 2011-05, sida 12-13, 26.05.2011

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2011

DEBATT

Utbyt kunnande mellan små och stora bolag

X Det har debatterats mycket kring finska börsens stagnering och hur satsningarna inom teknologi och biokemi inte gett önskat resultat. nternationellt konkurrenskraftiga lokomotivbolag och tillväxtbolag saknas. Diskussionen fokuserar ofta på dentidiga fasens tillväxtbolag, och hur deras internationaliseringsprocess kan förbättras. Från ett nationalekonomiskt perspektiv bör man dock se på vårt företagsekosystem som en helhet med alla dess storleksklasser. I olika skeden hindras tillväxten av olika faktorer, och tillväxtmekanismerna skiljer sig avsevärt.

För Finlands ekonomiska tillväxt bör hela kedjan fungera med en positiv dynamik i alla storleksklasser. Att optimera en del av kedjan räcker inte. Vi bör även öka entropin mellan stora och små: historiskt har vi varit rätt polariserade mellan ”entreprenörer” och ”storföretagsarbetare? I dag behöver våra bolag i alla storleksklasser en blanding av båda typer för att växa.

Teknologistartups är vanligen spjutspetsar. Få av dem kan bli lokomotivbolag. Fungerande patentlösningar för mindre teknologibolag har varit svåra att hitta. Det talas om modigare företagare, och att man inte ska sälja sitt bolag för tidigt utomlands. Dessa råd är i praktiken rätt ineffektiva, då det inte är lätt att ändra en befolknings riskprofil (vår socialdemokrati har många fördelar, men ökat risktagande hör inte till dem) och samtidigt är försäljning (’exit”) av bolaget en naturlig del av värdeskapandeprocessen.

Naturliga förvärv. Ett litet bolag fokuserar skarpt på att bli världsledande inom sitt eget område, men når ofta rätt snabbt (cirka fem år) en punkt där det inte längre kommer vidare. Då är det naturligt att ett större bolag, som täcker värdekedjan bredare, gör ett så

Per Steniu liro Kulvik

Henry Beniard

Per Stenius är vd och liro Kulvik och Henry Beniard affärsutvecklare på bolaget Reddal.

Det behövs bara några personer med erfarenhet från större bolag som är villiga att hoppa in.

kallat ”bolt-on’-förvärv, som möjliggör ett bredare utnyttjande av den kunskap som skapats.

Våra teknologibolag uppstår ofta inom sektorer där vi inte har egna storbolag, så det naturligt att bolagen säljs till utlandet där de ledande relevanta storbolagen finns. Exempel finns massvis: Hybrid Graphics (köpt av Nvidia), Bitboys (ATI), MySQL (Sun), Jaiku (Google), Wicom (SAP), Liekki (N Light), Corelase (Rofin-Sinar), Aplac (Applied Wave Research) och nyligen The Switch (American Superconductor).

Min erfarenhet som vd för Liekki Ab var att vare sig modet eller ägarnas resurser isig begränsade oss. Teamet var kompetent, vi tog markanta risker, och våra ägare kunde investera. Vår marknad (optiska fibrer) drevs av en teknologiförvandling inom industrilasersektorn, och vertikal integration var ett måste. Den av oss delvis ägda Corelase, som fokuserade på pulslaserteknologi, såldes till tyska Rofin-Sinar, ett av världens största industrilaserbolag. Liekki såldes till amerikanska N Light, med en bas inom laserdioder och tillräcklig kritisk massa för att vertikalintegrera laserproduktionsprocessen.

Det här är vardag för teknologibolag: De finska industrisektorerna är så smala (i praktiken maskinindustri, papper, lite kemi och metall, samt Nokia) att de flesta teknologibolag inte hittar en köpare i hemlandet. Dessutom är intresset bland storbolagen att köpa “inhemskt? ofta litet; man anser väl att ”vi kan bättre själva” och ibland kan även vanlig avundsjuka hindra!

Teknologibolagen blir sällan lokomotiv, men har en viktig roll. De jobbar ofta nära universiteten, och skapar en positiv dynamik i vår forskning. Då bolagen säljs skapas värde till företagarna, så de kan börja på n kula. Liekkis och Corelases försäljning ledde till att finsk kompetens inom fibertillverkning och laserteknologifördjupades, och Liekkis fabrik iLojo finns fortfarande. Kunskap från dessa bolag har även flyttat till Beneq, som nu växer inom ytbehandling.

Affärsmodellen begränsar. För bolag med omsättning i storleksklassen 10-200 miljoner euro börjar tillväxten kräva mer systematik och planering. En person kan inte längre driva bolaget framåt med tillräcklig kraft och fart, utan en kompetent ledningsgrupp samt gedigen rapportering och samordnande av processer behövs. Med dessa grundstenar har man en god chans att driva bolaget till 100-miljoners klassen där tillväxten sedan kan sporras genom företagsköp och expandering till närliggande marknader. Genomförandet är i praktiken enkelt, det behövs bara några personer med erfarenhet från större bolag som är villiga att hoppa in.

Dessvärre ses detta vanligen inte som ett attraktivt karriäralternativ — lönen och förmånerna (för att inte tala om status) i ett mindre bolag ses ofta vara svaga jämfört med vad ett storbolag erbjuder. Visst finns det mer potential att växa och skapa nytt, men många skräms av riskerna. Polariseringen entreprenörerstorföretagsarbetare är ett reellt problem! Om denna polarisering inte bryts, kommer vår tillväxt att ske än långsammare.

I den forskning vi inom Reddal gjort omtillväxtide2 000 största finska bolagen mellan åren 2000-2008 fann vi att klassen 10-100 miljoner euro i omsättning växte starkast som grupp, men att tillväxten ofta stannade vid 100 -miljonersnivån. Typiska problem var att affärsmodellen kanske fungerade lokalt /regionalt

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 201 men inte var konkurrenskraftig globalt sett, att företagaren inte lyckats skapa en stark ledningsgrupp, och att ägarens vilja att satsa i tillväxt minskat (bolaget blev ägarens plånbok).

Även om företaget lyckas ta sig över 100 miljoner euro, återstår fort farande utmaningar. Här krävs en ledningsgrupp som driver tillväxt rent praktiskt, samtidigt som affärs modellens konkurrenskraft hela tiden förbättras. Exemplen på bolag somlyckats och nått upptill 300-500 miljoner euro är rätt få. Nämnas kan dock 3 Step IT och Vacon. Båda bolagen är på god väg, och att de når 1 miljard euro i omsättning är inte omöjligt. Hoppas att även F-Secure ansluter sig till denna lista.

En hel del bolag har vuxit starkt lokalt/regionalt: Verkkokauppa.com, Pretax, Basware, Ramirent, Cramo, Terveystalo och Mehiläinen är intressanta, men deras fortsatta tillväxt är en öppen fråga. I denna storleksklass växer även utländska dotterbolag rätt bra, till exempel Deloitte, Canon, Panasonic och Whirlpool.

Potential I storbolag - om mod finns. Värde i stor skala skapas bland våra börsbolag i klassen 0,5-10 miljarder euro. Många bolag är i miljardklassen, men väldigt få har lyckats ta steget till kategorin över 10 miljarder euro. Siktet måste läggas här. Största delen av våra börsbolag finns inom B2B, och då är tillväxten typiskt långsam. Explosionsartad tillväxt typ Apple, Microsoft, Google och Facebook finns inom B2C, men är betydligt ovanligare bland B2B. Nämnas kan koreanska STX, som snabbt vuxit till 30 miljarder och har siktet på 100 miljarder.

Vår maskinindustri har gjort ett gott jobb, trots att många kanske ser den som stagnerad. Under 80-, 90och 2000-talen har en substantiell förändring med ökad service och systemfokus skett. Värdeskapande exempel är lätta att hitta: Wärtsilä, Kone, Metso, Konecranes har följt en nästan identisk service och systemfokuserad strategi, och Outotec och Rautaruukki är dem i spåren.

Personligen anser jag att detär ägarna som måste ta steget ut, och satsa rejälare på expansion tillnya sektorer. Detta är inte billigt eller enkelt, summorna blir lätt i skalan 300500 miljoner euro eller mer.

Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackOforum.A

Wärtsilä har systematiskt expanderat sin del av värdekedjan, byggt systemkompetens (power, marine) och skapat ett globalt servicenätverk genom ett massivt antal små företagsköp. Man har investerat i design och engineering, till exempel inom offshore. Bolaget skapade cirka 4 miljarder euro i värde under 19902010 (av vilket cirka hälften tagits ut som dividendutdelning). Bolaget är i dag ledande inom sina fokusområden, men utmaningen att komma över gränsen på 10 miljarder euro i omsättning och börsvärde kvarstår.

Detta är typiskt för finska industribolag — världsledande i sin nisch med bra utdelning åt ägare. Men hur bli stor ”på riktigt” är oklart. Det är ägarna som bör ta steget ut med rejäla satsningar på expansion till nya sektorer. Summorna blir lätt i skalan 300-500 miljoner euro eller mer, så det är inte lätt. Finland är fortfarande kapitalsvagt när det gäller denna nivå av investeringar.

Försöka duger. Familjen Paasikivi har satsat på Kemira, och bolaget har hittat tillväxt i vatten. Outotec är bolagetispåren. Skapas en världsledandejätte inom vatten skulle det vara en fin fjäder i hatten för Finland.

Hissbolaget Kones framfart drivet av vågen för urbanisering i nya tillväxtländer som Kina och Indien (samt renovering i de gamla” länderna) är också det ett lovande spår. Trenden är stark och långsiktig. Konecranes rider inte på en lika stark trend, men har systematiskt expanderat sin service och automationsbusiness och tagit steget ini en marknad markant större än bara lyftkranar.

Förutom nya sektorer som vatten och förnybar energi, finns det fortfarande värde att skapa inom processförbättring (supply chain) och expansion till system och service. Dessa är beprövade strategier och det finns kunniga personeriFinland. Värde kan även skapas med vågade strukturella förändringar, till exempel inom uppköp. Rolls Royce i Raumo är ett av de mest lönsamma maskinindustribolagen i Finland, tack vare dess enorma styrka inom uppköp.

Våra finska maskinindustribolag är fortfarande små jämfört med globala jättar, men genom gemensamma uppköp skulle volymerna bli intressanta. Vi räknade en tid sedan att ett “Joint Procurement Ab” bolag, fokuserat på inköp och logistik, kunde skapa värde på upp till 5 miljarder euro. Detta räcker inte (viborde skapa cirka 30 miljarder euro i värde), men det vore ett bra steg. Om vi vill växa och skapa värde på global skala mås te vi utnyttja alla möjligheter till det.

Mellan universitet och storföretag finns ännu mycket att göra. Ta Outotec, som ligger några kilometer från Aalto-universitetet. Det oaktat har Outotecs senaste teknologianskaffningar fört bolaget till andra sidan jorden, till Australien och Kanada, där bolaget även anstiftat samarbete med de lokala universiteten. Man tar teknologi där man finner den, så det är inget fel med det Outotec gör. Men är det beklagligt om inte professorer på Aalto-universitetet strävar efter närmare samarbete med bolaget, speciellt då det finns ett center för nya material på kampuset med ambition för genuina innovationer.

Blanda kompetenserna. Metoderna för Finlands tillväxt är enklare än vi tror. Blanda storbolagens systematik och kompetens med nytänkande entreprenörskap. Även om problemen är olikai varje tillväxtfas kan förbätt ring nås genom att applicera samma mekanism. Det behövs människor som tar detta steg ut.

Som tur sker en blandning av kunskap redan, och den ökade entropin har skapat bättre dynamik både bland stora och små. Men vi borde se till att öka takten. Förutom en ny blandning av kompetens, behövs även en starkare vilja till tillväxt bland ägarna. Se på koreanerna på STX - målet är nu hundra miljarder. Våra storbolagsägare (inklusive staten) och deras styrelser bör ta steget ut. Tillväxt kräver satsningar, ibland måste man avstå från sina årliga dividender.

Då våra storbolag växer och expanderar, skapas möjligheter för resten av kedjan! m