Utveckla försörjningskedjan nu

Taggar: Teman: ekonomi

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2089

DEBATT

Kommentera debattartikeln genom att skicka mejl till adressen feedbackQforum.f.

Utveckla försörjningskedjan nu

X Hur skulle det vara att passa på att utveckla företagets försörjningskedja (supply chain) då lågt orderläge och kapacitetsöverflöd råder i hela kedjan?

Enligt Accentures studie (Accenture High Performance Business research) satsar framgångsrika företag oberoende av konjunkturläge på att utveckla sin försörjningskedja. Detta faktum framgår tydligt i resultaten, där framgång mätts bland annat med avkastning på investerat kapital.

Enligt undersökningen ökar framgångsrika företag typiskt på sitt försprång till konkurrenterna just under lågkonjunkturer — företag som lyckas behålla eller förbätt ra konkurrenskraften i sin försörjningskedja under lågkonjunkturen drar nytta av detta senast då ekonomin vänder uppåt igen.

Uppsvinget torde låta vänta på sig, men att genomföra betydande förändringar i försörjningskedjan tar vanligen också en viss tid i anspråk. Under goda tider har man kanske inte hunnit genomföra behövliga förbättringsåtgärder på grund av olika operativa utmaningar som av förståeliga skäl just då prioriteras högre, en del av förbättringsmöjligheterna kan alltså på sätt och vis synas i backspegeln.

Fråga till exempel: Fungerade vårt företags försörjningskedja precis som den skulle ännu i början, mitten och slutet av det förra uppsvinget? Tog vi emot den först stigande och sedan sjunkande efterfrågan på ett kontrollerat sätt, eller hade vi först brist på kapacitet och sedan på lagerutrymme? Erbjöd vitidsenliga produkter och tjänster som marknaden suktade efter mer än konkurrenternas? Kunde vi er Klas Monni

Marko Niinistö

Tom Unnérus

Debattartikeln har skrivits av Klas Monni, Marko Niinistö och Tom Unnérus på konsultbolaget Accenture.

bjuda produkter och tjänster till alla som ville ha dem, eller vore vår finansiering bättre nu om vi hade lyckats med det? Om det fanns utrymme för förbättring i ovanstående, vilka korrigerande åtgärder har vi redan genomfört i vår försörjningskedja för att undvika dessa problem i följande uppsving?

Utgå från affärsstrategin. Alla utvecklingslösningar finns dock knappast i svaren på tidigare utmaningar, det lönar sig följaktligen att även ta det föränderliga affärslandskapet och den egna affärsstrategin i betraktande. Ett av studiens dominerande fynd var att den egna affärsstrategin bör vara den grund försörjningskedjans framgång ska byggas på. Företag finner det i allmänhet eftersträvansvärt och förträffligt i sig att skapa värde p alla fronter - såväl produktledarskap, produktifieringstempo (speed to market), kunderfarenheter, pris som sortimentbredd.

Denna helgardering är kanske braiteorin, men i praktiken tvingar resursbrist till fokusering på en eller två värdestrategier hellre än medelsatsning på alla. Utökar man nämligen denna ekvation med besluten om vilka kunder man ska fokusera på, via vilka kanaler, i vilka geografiska områden samt med vilka produkter så börjar det klarna att företaget måste göra klara, synliga val gällande sin försörjningskedja. Hos framgångsrika företag är dessa val iregel förutom synliga även starkt förankrade i affärsstrategin.

Beklagligt många företag genomför fortfarande sina inbesparingar inom försörjningskedjan med osthyvel, det vill säga alla områden beskärs lika mycket samtidigt so företagets strategiska fokus glömts bort eller fattas helt.

Leverans av värde, Förutom förankring iföretagsstrategin identifierade studien ytterligare ett antal karakteristika och verksamhetsformer för försörjningskedjan, vilka för sin del förklarar prestationsskillnaderna mellan toppföretag och medelmåttiga dito. De mest centrala fynden var: Angrip försörjningskedjan som ett värdeskapande systemi stället för den klassiska ”planera-köp-gördistribuera-kedjan! En tydlig inkarnation av denna ansats de senaste åren har varit då många tidigare produkt- eller komponentleverantörer lyckats utvidga sig till leverantörer av helhetslösningar. I dessa fall är det anmärkningsvärt att även försörjningskedjan breddas till ett dynamiskt nätverk av aktörer där kontrollutmaningarna ökar i takt med diversifieringsmöjligheterna, konkurrensfördelarna och lönsamheten.

Viktig segmentering. Framgångsrika företag segmenterar ofta sin försörjningskedja utgående från noggrant definierade kundsegment och särdrag inom efterfrågan. På detta sätt skapas alltså genuint differentierade kedjor i motsats till ”one size fits all Efter strategi, systemansats och segmentering återstår det sista steget i konstruktionen: att pussla ihop företagets resurser, tillgångar, fabriker, teknologi med kärnkompetenser, processer och funktioner genom hela kedjan - verksamhetsmodellen. Speciellt intressant idagens hypervolatila samhälle är kanske att vinnande företag skapar verksamhetsmodeller med inbyggd flexibilitet för att kunna gardera sig mot de risker volatilitet till exem FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 208 pelinom finansmarknaden, energipriser, råmaterialpriser eller valutor för med sig.

Effektivt genomförande. Goda planer ger ingen avkastning på investerat kapital; således finner man effektiv verkställning i hjärtat av varje lyckad försörjningskedjas framgång. Ett mycket intressant fynd var att goda företag presterar överlägset bäst endast inom några, noga utvalda kompetensområden. Nyckeln är alltså selektivitet, samtidigt som företagen inte underpresterar inom ett enda område.

Accentures tolkning av detta är att man i praktiken inte kan uppnå beständigt högtstående resultat om man helt missar ens ett enda kritiskt område, samtidigt som man inte heller kan upprätthålla de högsta nivåerna inom alla områden ef I dag är det inte enbart aktuellt att utveckla sin försörjningskedja, det kan till och med vara lättare att sätta i verket då alla maskiner inte körs så lagren glöder”

Skicka din debattartikel till adressen feedbackQforum.fi. Vi publicerar äve kortare texter.

tersom denna interna överinvestering blir för tung. Lyckad verkställning kräver också lämpliga förmågor i en kultur som gynnar goda prestationer.

I studien konstaterades vidare att framgångsrika företag med vidsträckta försörjningskedjor lyckats förankra både implementationsansvar och -målsättningar mycket brett och synkroniserat i nätverket med hjälp av ett välanpassat prestationsmätarbatteri för försörjningskedjan, utan att för den skull tappa kontrollen. En förutsättning för att detta ska lyckas är en hög nivå av datakvalitet i de informationssystem mätarna baserar sig på. Data- och informationskvalitet är sålunda en stor utmaning för väldigt många företag.

Vinnare satsar även klart mera på utvecklingen av de kunskape och färdigheter som krävs för kontroll av försörjningskedjan, sam tidigt som man dessutom odlar en kultur som befrämjar denna kompetensutveckling. Denna fråga är extra aktuelli dagens värld, då man trots tider av smärtsamma men oundvikliga nerskärningar ibland kan dra kraft ur sina frigjorda resurser.

Med andra ord är det i dag inte enbart aktuellt att utveckla sin försörjningskedja, det kan till och med vara lättare att sätta i verket då alla maskiner inte körs så lagren glöder.

Företag som i dag verkställer god utveckling inom sin försörjningskedja kommer att vara bättre rustade för att dra full nytta av den uppgång som förr eller senare kommer att starta, och därmed mycket väl positionerade för beständigt höga prestationer. m

Framtidens klimat är okänt

X Forum nr 5/2009 behandlar klimat på tre debattsidor utan att något nytt framkommer, endast ‘sanningar” som upprepats gång på gång.

Det är en sak vad man tror kommer att hända i framtiden och en annan sak vad som redan hänt. Man kan observera det som hänt, men man kan inte observera framtiden. Alec Estlander som hög tjänsteman borde vara försiktig med tvärsäkra påståenden av typ: ”Många parametrar i klimatsystemet rör sig redan utanför mönstret för naturlig variation. Dessa parametrar är den globala yttemperaturen, förhöjningen av havsytan, hav- och isdynamiken, havsförsurningen och de extrema väderföreteelserna.”

FN:s klimatpanel skrev år 1995: ”Det saknas bevis på att extremt väder blivit vanligare globalt sett”.

I följande rapport, år 2001 skrevs:

Jarl Ahlbeck ä teknologie doktor och docent i miljövårdsteknik på Åbo Akademi.

”Häftiga regn har ökat med 2-4 procent. Global stormintensitet och förekomst har varierat kraftigt men det finns ingen trend”

I följande rapport år 2007 skrevs att ”ökad tropisk stormaktivitet i vissa regioner är mera troligt förorsakad av människan än mindre troligt förorsakad av människan”. Samt: ”Storleken av människans inverkan inte uppskattad, slutsatsen baserar sig på expertbedömning och inte på formella orsaksstudier”

Om man statistiskt ska testa om extrema väderföreteelser rör sig utanför mönstret för naturlig variation, måste man givetvis veta hur stora de naturliga variationerna är. Men de naturliga variationerna känner man tyvärr inte.

Vad beträffar trender i den globala medeltemperaturen har man ingen tillförlitlig statistik före satellitmätningarna som startade å 1979. Största delen av jordens yta består av världshav där temperaturen oscillerar kraftigt med periodlängder på tiotals, hundratals och tiotusentals år. Att beräkna pålitliga historiska trender med hjälp av ett fåtal bojar och fartygstermometrar är knappast möjligt.

Vi vet inte hur mycket människans koldioxidutsläpp hittills påverkat klimatet. Än mindre vet vi hur mycket de kommer att påverka framtidens klimat.

Ien diskussion om huruvida människans inverkan redan åstadkommit att den globala temperaturen rör sig utanför mönstret för naturlig variation uppmanar jag läsarna att bekanta sig med kurvan som finns på Forums hemsida www.forum-fet.fi under ”Debattartiklar! Kurvan kan tjäna som ett debattinlägg som läsaren själv får bedöma, a