Våga-vinna-pengar: Venture capital

av Martin Backman Forum 1994-16, sida 08-10, 12.12.1994

Taggar: Teman: investering

Våga-vinna-pengar: VENTURE CAPITAL

Martin Backman

Placeringssatsning

De olika parterna vid venture capital finansierin iskfinansiering i form av ven ture capital är i Finland tämli gen nytt. Av de venture capital företagsom verkar idag härstammar en stor del från slutet av 1980-talet. trots att de första venture capital organisationerna i USA uppstod redan på 1950talet. I Finland riskfinansierades under 1993 onoterade företag för cirka 160 miljoner mark. Fastän man inkluderar entreprenörers egna investeringar i bolagen, är summan mycket liten med beaktande av de över 10 miljarder mark som årligen satsas på produktutveckling.

Jämför man venture capital finansieringens omfång i Finland med Västeuropa kan man konstatera att justerat för ekonomins storlek når den finländska riskfinansieringen upp till endast en fjärdedel av det västeuropeiska medeltalet. Samtidigt har det konstaterats att riskfinansiering i form av venture capitali många länder i betydande utsträckning påverkat strukturförändringar inom industrin och förbättrat små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar.

Riskfinansiering

Med riskfinansiering rent generellt avses finansiering i form av eget kapital utan garantier. Det egna kapitalet kan vara i form av aktiekapital eller lån som till sin natur påminner om eget kapital. Rent allmänt kan venture capital definieras som kapital som placeras i små och medelstora företag som minoritetsandelar och vars innehavare aktivt del tar i att utveckla sina placeringsobjekt. Venture capital finansieringen sker vanligen i form av ägarkapital, konvertibla skuldebrev eller optionslån.

Själva venture capital organisationerna består av organisationer som placerar och som är med om att utveckla sina objektföretag. I ett sådant slag av finansiering är inte endast den monetära finansieringen viktig utan även det tilläggsvärde som venture capitalisten kan tillföra i form av företagsledning, branschkunnande och kontakter kan vara av värde.

Definitioner

Då man talar om venture capital bolag är det skäl att definiera skillnaden mellan dessa och investment-, utvecklingsoch holdingbolag. I venture capital bolag är deltagandet aktivt och ägandet sker i form av en minoritetsandel. 1inveslmentbolag sker ägandet likaså i form av minoritetsandelar medan deltagandet är passivt.

Vad beträffar utvecklingsbolag och holdingbolag har båda en majoritetsställning i bolaget där ett utvecklingsbolag aktivt deltar i verksamheten medan ett holdingbolag är en passiv ägare.

Venture capital verksamhet bedrivs i regel av en organisation som består av ett managementbolag och en venture capital fond som den förvaltar.

Venture capital finansieringens parter indelas i venture capital givare, venture capitalister och venture capital mottagare. Venture capital givaren är praktiken en fondplacerare som placerar kapitalien fond som venture capital organisationen förvaltar. Venture capital givaren äriregelen s.k. limited partner med begränsat ansvar.

Enligt internationell praxis investerar även venture capital organisationens managementbolag kapital i fonden. Härvid utgör venture capitalisten en s.k. general partner med obegränsat ansvar. Fonden i sig är i regel ett kommanditbolag där managementbolaget är dess ansvarsbelagda bolagsman medan de övriga fondplacerarna är bolagsmän utan rösträtt i kommanditbolaget. Således begränsas venture capital givarens ansvar till det placerade kapitalet.

Vid venture capital finansiering skiljer man i regel mellan fem olika faser. Man talar om seed-stadiet, start-up-stadiet, expansion-stadiet, rapid expansion-stadiet samt bridge-stadiet.

Under seed-stadiet är företaget endast på idénivån och finansiering behövs för att bestyrka en affärsplan eller ör forskning och produktutveckling. Vid start-up-stadiet är företaget organiserat, en formell affärsplan existerar och finansiering används för marknadsöring samt ytterligare produktutvecking. Dessa två stadier utgör det s.k. tidiga stadiet vilket kännetecknas av att kassaflödet för företaget härvid i regel är negativt, Vid tillväxtstadiet behövs rörelsekapital för att hantera företagets illväxtprocess och de därtillhörande investeringarna i exempelvis maskinparken. Expansion-stadiet övergår till bridge-stadiet där temporär finansiering kan behövas för att förbereda en divestering,

Kapitalinjektioner Venture capital organisationens placeringar kännetecknas i regel av att de sker i form av tillförsel av eget kapital i bolaget. Under 1993 erhöll de finländska venture capital företagen 900 förslag från potentiella målföretag varav 70 analyserades mera djupgående. Slutligen placerade de finländska venture capital organisationerna i 43 av dessa bolag. Placeringen i målföretaget är tidsbegränsad och dess livslängd binds vanligen till 5-8 år varefter riskplacerarens andel realiseras. Placerarens avkastning utgörs således i första hand av fondandelens värdeutveckling.

Agandet i målföretaget sker i regel i orm av en minoritetsandel. Placeringen kan också göras i form av syndiat, där flera venture capitalister medverkar varvid även en sammanlagd majoritetsandel kan uppnås. Vidare strävar venture capitalisten till att genom en aktiv roll i målföretagen öka deras värde. I praktiken sker detta vanigeni form av styrelsearbete. I venture capitalistens strategier kan även ingå finansierande av målföretaget [ramöver samt framställande av mål för avvecklandet av investeringen. Vid avvecklandet av en investering är en

OTC-listning, fondandelens försäljning eller hela företagets försäljning till en placerare eller strategisk partner de vanligaste alternativen.

Amerikanskt perspektiv

Venture capital marknaden härstammar ursprungligen från USA där den uppkom på 1950-talet. I slutet på 1970talet sänktes kapitalvinstbeskattningen från 49 20 till 28240 vilket gav upphov till en ny expansion. Under 1980-talet har de dominerande venture capital investerarna varit s.k “Independent Private Firms” vilka i regel erhållit sitt kapital från pensions- och försäkringsbolag. Vidare har placeringsstrategin i USA varit klart högteknologiinriktad och 80246 av det totala kapitalet har använts till denna sektor. I en undersökning av Coopers & Lybrand och Venture Economics som granskade 428 målföretag under tidsperioden 1985-91 visade resultatet bl.a. att målföretagens egendom årligen ökade med 42 20 och att de skapade 92 500 nya högkvalificerade arbetsplatser med en årlig tillväxt på 18 26. Under samma tidsperiod minskade Fortune 500-företagen sina antal anställda med 2 4. Ett gott affärsklimat, en väl fungerande kapitalmarknad samt en stor hemmamarknad och efterfrågan brukar anges som förklaringar till denna utveckling. Amerikanska företag såsom bl.a. Apple Computer, Digital Equipment Corporation, Microsoft. Compaq och Oracle Systems Corporation har alla under sin tidiga historia blivit finansierade i form av venture capital. I Finland är framgångarna av mindre skala, men exempelvis Benefon är ett bolag som erhållit detta slag av finansiering. Karakteristiskt för amerikanska entrepenörsföretag som erhåller venture capital finansiering är att deras balanser i tidiga skeden kännetecknas av nästan enbart eget kapital. Detta tillåter företagen att ta betydande utvecklingskostnader i ett tidigt skede samtidigt som målsättningen ofta kan vara att uppnå en omsättning kring 150 miljoner USD på fem år. Globalt tänkande även i ett tidigt skede med tanke på marknaden är typiskt för många start-up företag, där avsikten kan vara att uppnå en monopolställning ino den nisch man fokuserat sig på. Vidare verkar samarbetet mellan amerikanska venture capitalister och entreprenörer påfallande. Entreprenörerna inser att deras egna finansiella resurser inte är tillräckliga med tanke på den storlek på företaget som eftersträvas. Entreprenörerna är vanligen villiga att ge avkall på den totala beslutanderätten i företaget. Venture capital företagen ser å sin sida gärna att entreprenörerna och målföretagens ledning tillsammans har en tillräcklig andeli företaget för att befrämja ett tillräckligt engagemang. Som tumregel kan sägas att de olika venture capital finansiärerna ofta tillsammans har en andel på 80 24 i företagets kapital medan entreprenörerna och målföretagets ledning innehar 20 460 av företagets aktiekapital. Visserligen kan denna tumregel avvikas från beroende på storleken av företaget, men rent generellt inser entreprenörerna värdet av venture capitalisters medverkan.

Nyckel till Nasdaq

Vad exempelvis en nyemission beträffar, är i USA det att ett venture capital företag någon gång medverkat i finansieringen av det emitterande företaget praktiskt taget en förutsättning för att Nasdaq skall ta med företaget på sin lista. Värdet av detta befrämjas ytterligare av att amerikanska investerare till synes har en större benägenhet att köpa värdepapper mot förväntningar. De mest framgångsrika områdena för venture capital finansieringi USA har uppstått i San Francisco och Boston. En förklarande faktor till detta är anknytningen till de framstående universiteten Stanford. Harvard och MIT. Vidare kan kulturella aspekter och avsaknaden av det sociala skyddsnät som är karakteristiskt för det nordiska välfärdssamhället ha ansetts gett ökade incitament att bedriva entreprenöriell verksamhet. Detta kan även tänkas förklara varför den högst kvalificerade personalen inom dessa områden ofta återfinns inom de små och medelstora företagen.

Statliga åtgärder i Finland

I Finland har landets regering uttryckt en önskan om att investeringar I de

De olika finansieringsstadierna vid venture capital finansierin små- och medelstora företagen skall öka. För att befrämja detta ämnar handels- och industriministeriet allokera en betydande del av de 320 miljoner mark som frigörs från den föreliggande privatiseringen av statsföretagen till denna sektor. Målsättningen är att kapitalet skall kanaliseras till redan existerande venture capital organisationer från och med nästa vår via den “fondernas fond” som instiftas. En önskan är vidare att detta arrangemang även skall leda till en tillförsel av 180 miljoner mark privat kapital till venture capital företagen. Lagförslaget beträffande denna fondernas fond är för tillfället under behandling i riksdagen.

Handels- och industriministeriet har även för avsikt att tillförseln av kapital i små- och medelstora företagen skall befrämjas av Hornet-motköpen. Leverantören McDonnell Douglas har fått som uppdrag att tillsammans med den engelska investeringsbanken Baring Brothers samla in 50 miljoner dollar, dvs kring 250 miljoner mark till en venture capital fond. Tanken är att även locka utländska investerare till denna fond. Av de finländska venture capital organisationerna har SITRA givits huvudansvaret.

Vidare har handels- och industriministeriet givit Postbanken i uppdrag att utreda eventuella värdepapperiseringsmöjligheter av de finländska små- och medelstora företagens lån. Detta har gjorts enligt liknande premisser som vid värdepapperisering av bostadslån. Vad ett eventuell rating-system beträffar har handels- och industriministeriet grundat en arbetsgrupp där avsikten är alt utreda marknadens behov av ett dylikt system. Under det gångna året har det också anordnats skolningstillfällen gällande nya finansieringsarrangemang. Med tanke på privata investerare utgör beskallningen det största problemområdet. Ifall en förmögen investerare placerar i ett litet onoterat företag bör han först betala förmögenhetsskatt på dess värde. Vidare kan investeraren åläggas att betala såväl kapitalskatt som inkomstskatt. Beskattningsreformen med tanke på såväl venture capital företag som entreprenörer har ej heller framskridit enligt de önskemål som HIM fastställt.

SMI-företag och riskkapital

På grund av begränsad finansiering tvingas teknologi- och exportinriktade, potentiella tillväxtföretag begränsa sin utveckling trots att deras produkter skulle ha åtgång på världsmarknaden. Bristen på finansiering har lett till att produkter och affärsideér ofta blivit antingen outnyttjade eller fallit i konkurrerande länders händer. De finländska små och medelstora företagen ser som ett av sina största problem avsaknaden av riskkapital samt företagsledare, medan produktidéer och teknologikunnande anses finnas. vän 9

Bankbundrna

MB Corporate Finance Ltd OKO-Venture Capital SYP-Finance Oy Teollistamisrahasto Oy

Statliga

SITRA Start Fund of Kera Oy

Matkailunkehitys Nordia Oy

Privata

Euroventures Advisors Oy

Regionala

DCC-Manaagement Oy Indekon Oy Innoventure Oy

Pikespo Invest Oy Ltd

Storföretagsbundna

CapMan Capital Management Oy || Noptor Oy

Tekivo Oy

Sadepo Oy

Savon Teknia Oy Teknoventure Oy Keski-Suomen Pääomarahasto Vuotekno Oy

Wedeco Oy

Finländska venture capital organisationer våren 1994

Venture capita fortsättning

Då Finlands små och medelstora industriföretag handhar kring 2/3 av landets industrirelaterade arbetsplatser anser många att landets öde är direkt beroende av denna sektors framtid. Behovet att utveckla verksamhetsförutsättningarna för denna sektor accentueras ytterligare av att konkurrensbegränsade faktorer brutits ner och frigjort arbetskraft från den offentliga sektorn och lantbruket. Detta har gjort ämnet till en relevant fråga av även nationalekonomisk betydelse.

Gynnade storföretag

Den finländska riskfinansieringen kan hittills karakteriseras av att ha favoriserat större företag. Detta har lett till att småföretagarna i hög grad varit tvungna att gå in för lånefinansiering från bankerna. vilket ofta dock strandat på att garantier inte funnits i tillräcklig utsträckning. Problemen kring lånefinansiering har ytterligare accentuerats av att de mest framgångsrika små och medelstora företagen i många fall betalar marknadsmässig ränta för sina lån medan sämre företag kan erhålla finansiering till 2,5 procents ränta.

Ur nationalekonomiskt perspektiv sett är det ett problem att man har svårt att sälja små och medelstora företags substansrelaterade soliditet eller kassaflöde tillpenningmarknaden då depressionen i stor utsträckning har satt sina spår i företagens balanser. I teorin borde man dock kunna sälja en stor del mot förväntningar på kommande av 1 kastningar ifall finansierings- och värdepappersmarknaderna kunde köpa entreprenörernas kunnande och potentiella värdeskapande.

Eget kapital förutsättning för ny företagsamhet

På områden såsom ny företagsamhet är finansiering i form av eget kapital i praktiken en förutsättning. Detta dels beroende på att växande företag i regel har ett svagt kassaflöde samtidigt som avsaknaden av garantier eller realegendom ofta inte ger något annat alternativ. Vidare förebygger finansiering i form av eget kapital den dominoeffekt som kan uppstå då ett belånat företag går omkull och försätter andra företags verksamhet i fara.

Potentiella källor för venture capital kunde vara pensionsförsäkringsbolag, placeringsfonder, inhemska — privatplacerare samt utländskt kapital. TUSA har pensionsförsäkringsbolag allokerat 2,5 procent av sitt förvaltade kapital dvs 25 miljarder dollar till venture capitaloch buy-out fonder och därmed förbättrat sin diversifieringsgrad. Likaså har vissa placeringsfonder i USA allokerat upp till 10 26 av sin portfölj till onoterade entreprenörsföretag. Problematiken kring inhemska privatplacerares möjligheter att diversifierat investera kan tänkas ha strandat på omfattande kapitalkrav från venture capital företagens sida. Ifall dessa placerar på egen hand återfinns problem för investerarens del att hitta de bästa företagen. Utländskt kapital är en annan möjlighet. Exempelvis det amerikanska intresset att placera globalt har ökat i takt med att det amerikanska börsvärdet har minskat relaterat till de totala marknadsvärdet på övriga världens börser.

I Finland har det under de senaste åren debatterats mycket om att de finländska företagens kapitalstruktur är snedvriden då man haft en för hög skuldsättning. Grundfrågan har varit hur kapitalstrukturen kunde korrigeras samt hur företagen kunde få riskkapital. På denna punkt har man haft begränsad hjälp av forskningen på området då man internationellt sett förvånansvärt lite analyserat kapitalmarknadernas problem och funktioner som helhet.

Den kraftiga börsuppgången samt den ökade tillförseln av utländskt kapital har kanske i viss mån inaktualiserat frågan med tanke på börsnoterade bolag. Problem med tanke på den finländska små och medelstora teknologisektorn kvarstår dock. Det ökade statliga engagemanget synes medföra en dellösmng på kapitaltillförseln. En annan fråga är däremot huruvida detta befrämjar försäkringsbolags, pensionsstiftelsers, privata inhemska och utländska investerares tillförsel av venture capital samt huruvida det ger dem öjligheter att konkurrera på lika vill or.

Artikeln är skriven av Martin Backman som är tekn.stud, vid

Tekniska högskolan i Otnäs och ekon.stud. vid Svenska handelshögskolan,