Vaisala Technologies skall ge bilarna mer intelligens

av Ragnhild Artimo Forum 1991-16, sida 12-13, 12.12.1991

Taggar: Bolag: Vaisala Personer: Christian Carlsson Teman: bilar

De cirka tre millimeter stora sensorelementen är ”nervknuten” som skall mata data om bilens rörelsetillstånd till kontrollsystemen, som svarar på informationen med korrigerande åtgärder. Sensorelementet ligger inbäddat i silikongelé i den färdiga modulen.

Accelerationsgivarmodulen, ca 25 X< 25 Xx 12 mm, innehåller ett sensorelement och elektronik för processandet av de data sensorelementet registrerar från omgivningen. Elementet och elektroniken är inneslutna i ett skyddande silikongeléhölje.

Vaisala Technologies skall

GE BILARNA MER INTELLIGENS

Text: Ragnhild Artimo

Några millimeter stora sensorelement som Vaisala tagit fram skall ge framtidens bilar mer intelligens. Det betyder bättre säkerhet och komfort fö användarna — och en jättemarknad för nygrundade internationella Vaisala Technologies.

är F-16-tillverkaren General Dynamics i samband med jaktplansoffseten i september ordnade en presskonferens, tillkännagavs också grundandet av ett joint venture mellan Vaisala Oy, SITRA och amerikanska United Technologies Corp, nämligen Vaisala Technologies Inc., Oy. Då hamnade — till Christian Carlssons förargelse — det högteknologiska i skuggan av det handelspolitiska. En del av nyhetspaketet var att Vaisala Technologies godkänts som en del av den industriella offseten. För Christian Carlsson, nyutnämnd VD för det nya företaget och med en sextonårig historia i Vaisala, var den nya sensortekniken och de nya marknadsutmaningarna viktigare än jaktplanskopplingen. De innebar en milstolpe i ett tioårigt utvecklingsarbete.

Korrigerande känsel

Vaisala Technologies, som verkar i moderbolaget Vaisalas utrymmen i Vanda. utvecklar, tillverkar och marknadsför en ny generation kiselsensorer baserade på kapacitiva mätprinciper. Bolaget riktar in sig på automotiva tillämpningar: biltillverkare och bilindustrins underleverantörer. Med en komponents kapacitans avses dess förmåga att behålla en viss elektrisk laddning mellan två elektro 1 der. Denna egenskap kan utnyttjas mättekniskt och ger sensorer baserade på denna teknik en oöverträffad noggrannhet. I tillämpningar för bilar är det accelerationsgivare som är fokusområdet — Accelerationsgivarna har en vital funktion i framtidens bilar med avseende på både säkerhet och körkomfort, säger VD Christian Carlsson. — De används för att mäta fordonets rörelsetillstånd. Signalen från givarna förmedlar data om dessa rörelsetillMom seEE————————————————NEEENEE — Med de nya accelerationsgivarna började Vaisala ana potentialen för en volymprodukt med kapacitiva kiselbaserade sensorer, säger Christian Carlsson, det nya joint venture-företagets VD. — Vaisala och United TechnoloBies poolar nu sitt tekniska kunnande.

Vaisala uppåt

Vaisala Oy:s resultat 1.9.90—31.8.9 uppvisar en vinst på 33,8 Mmk. Omsätt ningen uppgår till 271,9 Mmk — vilket ligger över budgeten.

För motsvarande period 1990 gjorde bolaget en förlust på 5,3 Mmk med en omsättning på 262,2 Mmk. Det nu uppvisade resultatet måste definieras som ett delårsresultat: redovisningsperioden har förlängts till 16 månader och från början av 1992 följer redovisningsperioden kalenderåret.

Orderstocken vid utgången av augusti var god: 159,3 Mmk eller mer än hälften mera än ett år tidigare.

Några nyckeldata om moderbolaget: € Vaisala är grundat 1936 av Vilho Väi sälä.

9 Produkter idag: meteorologiska system, bla radiosonder, trafiksystem och givarsystem.

Ö Affärsidé: Att utveckla och tillverka elektroniska mätsystem för meteorologiska. trafik- och industriella tilllämpningar.

9 Registrerade varumärken: VAISALA, CORA, MicroCORA, DigiCORA, DORA, Tropopause Plus, MARWIN SYSGEN, WindProfiler, MILOS, MIDAS, ICECAST, MITRAS, PICOBUS, HUMICAP, THERMOCAP, BAROCAP, DEWCAP. MULTICAP, COMPUCAP, CONDIC.

€ Internationell verksamhet & dotterbolag: Vaisala Inc (USA), Vaisala (UK) Ltd (Storbritannien), Vaisala TMI Ltd (Storbritannien), — Vaisala — GmbH (Tyskland), Vaisala SA (Frankrike), Vaisala EK (Japan), Vaisala Pty Ltd (Australien), samt representation i Kina — och nya joint venture-bolaget Vaisala Technologies Inc., Oy.

& Marknader idag: Västeuropa 45 procent, Nordamerika 24 procent, Asien & Australien 21 procent samt Afrika & Sydamerika 10 procent.

stånd och matas till bilens styrsystem som i sin tur kontrollerar fjädring, kraftöverföring, bromsar etc. De fungerar som en korrigerande känsel både vid normal körning och i situationer då föraren förlorat herraväldet över bilen: då ger givarna krisorder som ”blås upp luftkudden”, ”spänn säkerhetsbältena”, ”stoppa bränsletillförseln” och ”öppna centrallåset så att passagerarna kan ta sig ut”.

Accelerationsgivarna ger bilarna mer intelligens genom att snabbt och noggrannt ge information om avvikelser och förändringar som kräver korrigerande åtgärder. Det ger användaren ett betydande säkerhets- och komfortplus genom att bilen effektivare själv kontrollerar körbeteendet. Ett tiotal givare per bil kräver denna nya intelligensnivå som uppgraderar bilens beteende på delområden som aktiv och semiaktiv fjädring, låsningsfri bromsning, säkerhetssystem och motorkontroll.

16/1991 FRUN

Första vågens marknadsansträngningar inriktar sig inte oväntat på toppmodeller — premiär gör Vaisalas nya accelerationsgivare i vår i en amerikansk lyxbil — men Carlsson tror på en penetrering ”ner” mot vanliga bruksmodeller.

Nerver i silikongelé

Sensorelementen är själva nervknuten i den nya ”känseln” för bilar. De är till de yttre måtten modesta — ca 3 Xx 3 mm — och ser ut som engelsk lakrits, men ljus sådan. Dessa nervknutar av kisel ligger mjukt inbäddade i silikongelé tillsammans med modulens elektronik, och hela modulen mäter runt 25 X 25 Xx 12 mm. Modulen processar de data sensorelementet registrerar — alltså uppgifter om bilens rörelsetillstånd — och skickar vidare signalen till styrsystemet för eventuella åtgärder.

Sådana = accelerationsgivarmoduler tillverkar Vaisala Technologies för bilindustrin och dess underleverantörer i Europa, Japan och Nordamerika. Potentiellt handlar det om en jättemarknad. Utrymmena i Vanda skall under de närmaste åren byggas ut med sikte på en årsproduktion om flera miljoner enheter.

Hur vettigt är det att hålla produktionen i Finland med finska lönekostnader — Dethär är en produktion där arbetskraftsintensiteten är låg och kraven på kvalitet och kunnande hög, säger Carlsson. — Vaisala har genom åren byggt upp beredskapen för en krävande produktion, och det är nafurligt att producera de nya sensorelementen här — där bastekniken finns.

Initialprodukten baserar sig sg s hundraprocentigt på av Vaisala Oy utvecklad teknik och patent. Produktionsvolymen väntas växa raskt: den har femfaldigats under de första månaderna och torde tiofaldigas under 1992.

Idag är det runt 30 personer som arbetar vid Vaisala Technologies — där produktionen alltså varit igång sedan september — och bolaget rekryterar nu aktivt, framför allt tekniskt kunnig personal.

— På sikt kan det finnas behov att förlägga monteringen till ett annat land, då volymen växer, konstaterar Carlsson.

Det väntas den göra, accelererande. Med en kapitalintensiv verksamhet och inriktning på jättevolymer pressas enhetspriset ner och matar den vägen ytterligare efterfrågan. Man öppnar marknaden med ”en aggressiv prissättning”. Om budgeten för 1992 vill han inte säga något på markmässig nivå, men konstaterar att den mer än fördubblas från 1992 till 1993.

FÖRUN, 16/1991

Vaisala technologies nya accelerationsgivare skall ge bilen uppgraderad intelligens och användaren större säkerhet och bättre körkomfort, då bilen ”korrigerar sig själv” under körningen.

emo

UTC tillför forskningsmuskler

Den amerikanska parten i företaget, United Technologies, är globalt 50:e största företaget i världen, och på 20:e plats i USA — på tionde, räknat på basen av forskningssatsningar.

UTC:s automotiva enhet i Detroit har för den nya verksamheten avgörande marknadskunnande genom inarbetade kontakter med bilindustrin. Automotivdivisionen har en årsomsättning på runt 2,5 mrd USD.

Men lika viktigt som marknadskunnandet är för Vaisala Technologies UTC:s ekonomiska och FoU-resurser. Det kommer att ge verksamheten viktiga forskningsmuskler.

— Vi har med UTC redan tidigare samarbetat på många fronter genom att vi satsat på likartad teknologi på dethär området. och har nu tillgång till deras patent och den teknik de tagit fram. UTC:s forskningscenter i Connectitut kommer att vara av bety kan förlägga en del av forskningsarbetet dit på kontraktbasis. Det ger mera resurser än vi skulle ha bakom oss på egen hand, säger Carlsson.

Vaisala Technologies företagsledningsansvar delar Vaisala Oy och UTC:s forsknings- och teknologibyrå. Vaisala Öv svarar för den industriella ledningen. Vaisala har den största aktieposten i det nya joint venture-bolaget, United Technologies näststörsta och SITRA en minoritetspost. LJ

Ny teknik krävde tio år

Vaisalas marsch mot högteknologi med världsrenommé startade 1931 med Vilho Väisäläs första radiosond. Idag gör Vaisala runt en miljon sensorer för radiosonder per år.

Den teknik som ligger bakom Vaisala Technologies kapacitiva kiselmikrosensorer för automotiva applikationer har ett tioårigt utvecklingsarbete på Vaisala Oy bakom genombrottet. Egentligen har den sina rötter i 70-talets mikroelektronik — då började bolaget utveckla och tillverka fuktighetsgivare med den nya tunnfilmstekniken.

Denna teknik visade sig mycket framgångsrik. Via mera processutrustning ledde vägen vidare till utvecklandet av nya givare, och Vaisala lade grunden för det egna halvledarkunnandet på tröskeln till 80-talet. Den nya teknologin öppnade ett spektrum av nya möjligheter. Christian Carlsson definierar dåläget som en teknologisk push-situation i stället för en sk market-pull-situation — att plocka ut de mest distinkta affärsmöjligheterna bland så många potentiella stigar var inte lätt.

Det teknologiska valet Vaisala gjorde var att först utveckla komponenter för att förnya bolagets egna produkter. Vaisala valde att satsa bl a på den kapacitiva principen, och fick också patent på kapacitiva kiseltryckgivartillämpningar.

Utvecklingsarbetet ledde till att de nya kiseltryckgivarna kommersialiserades i mitten av 80-talet. En tillämpning var robusta givare som första gången användes på den Wärtsilä-byggda isbrytaren OTSO. En annan tillämpning var noggrann tryckkalibratorer.

Via kiseltekniken och tryckkalibratorer ledde FoU-arbetet vidare till nivåmätsystem med kiseltryckgivare.

Samtidigt, i Connectitut, USA, jobbade United Technologies med att utveckla egna kapicitiva kiseltryckgivare vid sina laboratorier i Hartford. Vaisala och UTC hade haft kontakter då Vaisala 1981 etablerade sig i Boston i högteknologimiljön Route 128. Dessa kontakter, initierade av att bolagen utvecklade liknande teknologi. ledde till patentsamarbete och intensifierade kontakter från ca 1985. Carlsson berättar att United Technologies redan då försökte intressera Vaisala för joint venture kring volymprodukter — men Vaisala föredrog att koncentrera satsningarna på att ta fram high performance/high pricetillämpningar — bland annat för att Vaisala inte ansåg sig ha tillräcklig kännedom om bilindustrin som UTC var inriktad på.

— Vi var svårflirtade i första ronden, säger Christian Carlsson, men man kan konstatera att tekniskt tycke uppstod…

1988 började Vaisala utveckla accelerationsgivare — och kundkontakter för denna teknik. Då arbetet avancerat från första till andra generationen åccelerationsgivare började man vid Vaisala skönja de potentiella volymmöjligheterna för detta kunnande. Kontaktaxeln Vaisala-United Technologies aktiverades, och målinriktade förhandlingar om en joint venturemodell kom igång 1990. Efter vad Carlsson kallar ”en mängd juridiska piruetter” ledde detta till grundandet av Vaisala Technologies Inc., Oy i augusti i år. L 13