Väljer låtar som ska toppa listan

av Isa Hudd Forum 2009-02, sida 23-25, 26.02.2009

Taggar: Bolag: Warner/Chappell Music Personer: Tom Frisk Teman: musik

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2089

PROFI väljer låtar som ska toppa listan

Skivbolagen är långt ifrån de enda i musikbranschen med makt öve tonerna som når våra öron. Där skivbolagen produktifierar artisterna befinner sig musikförlaget steget före i näringskedjan genom att göra produkter av låtarna. TOM FRISK är förlagsdirektör på landets ledand hitfabrik Warner/Chappell Music.

ISA HUDD TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOT xX ”Vårt jobb är att marknadsföra låtskrivare och deras verk. Vi använder oss av alla sätt som är lagliga och lämpliga för att hitta ett gott hem åt dellåtar som skrivs och produceras av våra kontrakterade låtskrivare”, säger TOM FRISK som är förlagsdirektör på WARNER/CHAPPELL MUSIC.

Processen tar sin början redan innan en artist stiger in i studion. Låtskrivaren skriver en låt som musikförlaget köper användarrättigheterna till och i sin tur säljer vidare till ett skivbolag. Skivbolaget gör låten till en produkt genom att kombinera den med en artist och därefter distribuera den till marknaden.

Musikförlagen och skivbolagen samarbetar ständigt, men är sinsemellan obundna och självständiga aktörer. Skivbolagen är Warner/ Chappells största kunder, men på kundlistan finns även bland annat reklambolag och filmproducenter. Musikverk kan också säljas i form av karaoke, som noter eller i tryckt form, till exempel som text på en t-skjorta.

För att förlaget ska ha något att sälja och låtskrivarna möjlighet att göra sitt jobb köper man arbetstid och -ro åt dem genom att betala ”lön”

INTERVJU

Tom Frisk

Jobb: Förlagsdirektör på musikförlaget Warner/Chappell Music Finland.

Född: 1956. Familj: fru och fyra döttrar. Bor: i Esbo. Utbildning: Studentmerkonom. Karriär: Banktjänsteman på Postbanken, jobbimusikaffär. Började 1985 på Fazer Musik/Finnlevy. Förlagsdirektör sedan 2002. Fritid: Förflutet som trummis ibandet Mieskone. Numera motion, framför allt joggning och styrketräning.

iform av förskott på vinst. Låtskrivaren betalar tillbaka pengarna då royalties rullar in. De standardkontrakt som görs med låtskrivarna innebär i regel att förlaget får en tredjedel av alla inkomster som en låt generar. ”Det viktigaste verktyget man kan ge en låtskrivare är tid att göra sitt jobb. Och pengar är tid. Det andra är att ge dem tips om vilket behov det finns på marknaden, det vill säga hurudana varor som efterfrågas”

Bankman blev musikkille. Tom Frisk är studentmerkonom till utbildningen och startade sin karriär som banktjänsteman. Han insåg snabbt att han inte trivdes med jobbet och gjorde på åttiotalet en totalomvändningikarriären för att ägna sig åt det han trivs bäst med: musik. Efter en tids anställning i en musikaffär fick han jobb på FAZER MUSIK. 1993 köpte WARNER MUSIC-gruppen upp Fazer Musik av den dåvarande ägaren ERIK HARTWALL.

”Då Fazer Musik bytte ägare höjdes det vissa röster om att hela den finska musikens själ såldes åt amerikanerna. Fazer betydde mycket för mig, eftersom det var min ”universitetsutbildning? i branschen men enligt mig gav affären mer än den tog. Warner har tillfört både kunskap och kontakter, och förbätt rat våra möjligheter på den internationella marknaden?”

I dagens läge är Warner/Chappell Music Finlands största musikförlag med en marknadsandel på 25 procent. Som jämförelse kan man ta antalet medlemmar i musikförläggarföreningen som i dag är 41 stycken. Globalt sett är Warner tredje största förlaget i världen efter UNIVERSAL MUSIC PUBLISHING OCh EMI PUBLISHING.

Musikförlagsbranschen i Finland omsätter omkring 6,4 miljoner euro. Warner/Chappell Music har en årsomsättning på 1,5 miljoner euro. På en marknad där inga fysiska produkter byter ägare är frågan om varifrån pengarna egentligen kommer intressant.

”Vår omsättning består av de användarrättigheter vi säljer och de royalties som våra låtar drar in. Skivbolagen är våra största distributörer som sprider musiken till butikerna och medierna”

En låt som blir singel är guld värd eftersom den får mera radiotid och dessutom trycks upp i fysisk form i två omgångar.

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 208 ”Jag har fingertoppskänsla och magkänsla, men jag har inte gyllene öron. Det har ingen. ”Varenda gång en låt spelas på radio innebär det inkomster för oss och låtskrivaren. Samma sak gäller då en låt spelas live eller ges ut som noter”, säger Frisk.

TEOSTO (SÄVELTÄJÄIN TEKIJÄNOIKEUSTOIMISTO) övervakar alla parters rättigheter och utbetalar de avtalade royaltyandelarna åt alla rättighetsinnehavare — det vill säga låt skrivare, musikförlag och upphovsmakares dödsbon.

Satsar på fräscha namn. Att dra in pengar är möjligt, men att göra snabba vinster är omöjligt. Risktagningar är dessutom ett måste i branschen. Massor med tid och pengar går åt till att en låtskrivare eller artist ska slå igenom, utan minsta succégarantier.

”Även om förutsättningarna är perfekta, så kan du aldrig veta om slutresultatet blir en succé eller flopp. Inte ens en framgångsrik låtskrivare med ett vattentätt track record kan säkra framgång. Processen från låtskrivande till färdigproducerad skiva är lång och kostsam”

På Warner/Chappell jobbar man med ett trettiotal låtskrivare. Många av dem är nya och oerfarna. Frisk är övertygad om att det också lönar sig att satsa på fräscha och ännu inte så framgångsrika namn.

”Vi strävar efter att ha en optimal kombination av personer och se till att de har den rätta kunskapen och derätta verktygen för att spotta ut ett innehåll som svarar på önskningarna från morgondagens konsumenter”

Många artister skriver sina egna låtar, men på Warner/Chappell har man i huvudsak valt att satsa på professionella låtskrivare. Det är också möjligt att göra kontrakt direkt med de låtskrivande artisterna.

Enligt Frisk är många musiker, i synnerhet unga medlemmar i killband, mest intresserade av att bli bra gitarrister eller bra trummisar. De glömmer att vanliga konsumenter lyssnar på låtarna och texterna, int > WARNER/ CHAPPELL MUSI senom em för i for gitarrsoundet eller hur virveltrumman låter.

”En bra låt är det viktigaste. Ett medelmåttigt band med bra låtar blir mycket större än ett gäng toppmusiker med medelmåttiga låtar”

Lyssnar efter trender. Marknadens trendkänslighet är en enorm utmaning för musikförlag. Förlaget måste känna sin marknad, veta vad som efterfrågas, kanna snappa upp trender och allra helst sia om framtiden.

”För att hålla koll på vad som gäller lyssnar jag på massor av musik. Plattor, listor, My Space, färdig musik, demoinspelningar. I bilen, på jobbet, hemma. Det låter trevligt att få betalt för musiklyssnande, men det är enarbetsuppgift som alla andra. Vissa dagar hinner jag inte lyssna alls och då växer högen med olyssnade låtar itakt med det dåliga samvetet?

På förlaget för man ständigt dialog med övriga människor i branschen, inom både internationella och nationella nätverk. Personalen utnyttjar sin erfarenhet, talangkänsla och marknadskunskap i arbetet. Kraven är hårda och tempot är högt. Enligt Frisk är den svåraste delen med arbetet den mentala biten, framför allt att leva med den ständiga osäkerheten.

”80 procent av allt det jag håller på med och sätter min själ i faller platt. Jag har fingertoppskänsla och magkänsla, men jag har inte gyllene öron. Det har ingen. Det kan vara mycket svårt att släppa ett projekt du verkligen trott på”

Frisk köper rättigheterna till över 200 nyalåtar varje år. Av dessa når 30 förhoppningsvis så långt att mannen på gatan hör dem i radion. Ungefär 60-70 låtar når fram till någon typ av inspelning, men aldrig så långt att de skulle bli hits eller spelas på radio.

Tjusningen med arbetet är då man hittar ett koncept som verkligen slår igenom. En bra låt som hittar rätt “hem ”Vi letar konstant efter det lilla extra. Något färskt, något rebelliskt eller något karismatiskt. Tyvärr kan man ju inte bara gå in till Stockmann och be om att få köpa 5 kg karisma eller 5 kg personlighet”

Det lilla extra kan enligt Frisk vara en perfekt kombination av band och låt, en särskild artist eller en refräng, eller bara en mening, som gör att du har något som ingen annan har.

Hård konkurrens i tuff bransch. Hur påverkas då verksamheten av den rådande lågkonjunkturen? Frisk är säker på att musikbranschen kommer att rida ut finanskrisstormen med lätthet. Han har fullt förtroende för branschen, som också klarade den senaste lågkonjunkturen galant.

”Lyckligtvis erbjuder vi produkter som ständigt är aktuella. Vi behöver aldrig oroa oss för att vår marknad skulle försvinna. Människor kommer alltid att vara intresserade av musik, oavsett ekonomiska kriser. Tvärtom har man tidigare kunnat konstatera att musikkonsumtionen ökar under lågkonjunkturer, eftersom människor då gärna unnar sig vardagslyx”

Frisk konstaterar att musikindustrin genomgick sin kris redan för åtta år sedan - oberoende av och långt före alla andra branscher. Detta skedde till största delen på grund av den digitala revolutionen, som möjliggjort gratis om än olaglig nedladdning av musik från internet. Intresset för musiken i sig har inte minskat, men inkomsterna gör det i takt med antalet nedladdningar.

Frisk säger att han delvis kan förstå dem somutnyttjar systemet. Musikfilerna är små och lätta att ladda ner och det går så lätt att få ens ägnar en tanke åt att det är olagligt. I synnerhet ungdomar frågar sig varför man ska betala för något som man kan få gratis.

”Kriget mot piratismen är förlorat. Det enda vi kan göra är att spela med. Vi har dykt och vi har nåt botten. Först nu börjar vi ha verktyg som kan gagna oss själva på den digitala marknaden. Så småningom kan vi säkert börja se en ljusning vid horisonten”

Det viktigaste nu är att se de möjligheter som internet erbjuder, i synnerhet vad gäller marknadsföring. Digitaliseringen innebär också en helt ny distributionskanal. Frisk påpekar att många i branschen redan nu enbart jobbar digitalt.

”För att ha en chans i spelet måste vi använda oss av samma instrument som nätpiraterna, men i laglig form. Musiken måste hålla högsta kvalitet, men vara billig och lätttillgänglig. Lika viktigt är att erbjuda någon typ av mervärde jämfört med kopiorna?”

Trots att den digitala piratismen är mycket större än den fysiska piratismen någonsin varit, säljs ändå 90 procent av all musik i dag i cdformat. Enligt Frisk kommer musikens fysiska produkter aldrig att försvinna.

”Vinylen gjordeju comeback. Vem vet när det blir cd:ns tur. Den kanske blir en creddig retropryl om 20 år”

Kräsna konsumenter. Den hårda konkurrensen är en stor utmanin i branschen. Tidigare skapades det rena folkstormar kring enstaka band, menidag delar många på rampljuset. Dessutom är konsumenterna kräsnare och inte lika trogna fans som tidigare.

Det är i dag betydligt svårare för nya artister att nå ett genombrott än det var för 20 år sedan. För nya band, artister och låtar har det alltid varit svårt att tränga igenom de små maskorna i nätet som står mellan flopp och succé. På grund av konkurrensen måste man se till att skapa ett behov av den nya artisten på marknaden.

Frisk berättar att de stora plattorna för tio år sedan kunde säljas i uppemot tio miljoner exemplar i USA. I dagens läge räknas två miljoner sålda plattor som en megasuccé.

Tom Frisk tampas dagligen med musikvärldens hårda villkor. Samtidigt har han möjlighet att ägna sig åt sin passion och dessutom få betalt för det.

Frisk började på allvar intressera sig för musik i tonåren och spelade senare trummor i bandet Mieskone, som också gav ut några skivor.

Han medger att han aldrig hade trott att skumpandet i turnébussen eller allt annat han ägnat sig åt som hobby skulle hjälpa honom - inte

MUSIKEN SOM PASSION.

Man måste verkligen älska musik i alla dess former för att orka med jobbet på ett musikförlag, säger Tom Frisk.

bara framåt i karriären, utan också varje arbetsdag.

Men att göra levebröd av sin favoritsyssla har sina nackdelar. Arbetet gör det svårt att otvunget njuta av det man tycker om allra mest.

”Med åren och yrkesinsikten har jag sorgligt nog blivit miljöskadad. Jag funderar jämt på till exempel hur baslinjen låter eller varför de inte bytte ackord”

Frisk säger sig ha svårt att få samma känsla för dagens musik som för den som gjordes då han var tonåring. Yrkesskada eller ej, så är det enligt honom låtarna han diggat i sin ungdom som stämplat honom.

”Även om jag älskar det jag jobbar med drabbas jag av motivationssvackor. Precis som alla andra har jag mina dåliga dagar och då storsatsningar fallerar frågar man sig vad man egentligen håller på med. Mitt eget svar till mig själv blir alltid att jag älskar musik. Allt jag behöver göra är att sätta på någon gammal favorit platta från tonåren och finna känslan som bara riktigt bra musik kan ge. Då kommer min inspiration tillbaka och jag vet precis varför jag är och vill vara här?”

Se enlista på plattor som Tom Frisk inte kan leva utan på www.forum.fi.