Varför dagens ekonomiska bekymmer?

Taggar: Teman: ekonomi

6 mellan raderna

NU FAR NÄRINGSLIVET LOV att sätta hjulen igång och sluta med att jamsa om tidernas ondska. Ungefär såhär förklarade en fackföreningstidning myndigt när regeringen midsommardags presenterat sitt ekonomiska stimulansprogram — tanken var, att statsmakten nu gjort vad på den ankommer, varefter bollen ligger hos industrin.

Så enkel är problematiken faktiskt inte. ”Nu behövs en hästkur — inte tillfällig hjälp”. Så karaktäriserade chefen för Statsföretag i Sverige läget i den debatt, som under sommaren flammat upp öm den alltmera problemfyllda ekonomiska situationen. Vi har på derna sida om Bottenviken all anledning att noga följa med och dra lärdom av den debatten — i all synberhet som meningsutbytet här hemma näranog legat i stiltje. Bekymren i båda länderna är i stort sett likartade. Man har i Sverige sökt analysera fram orsakerna till de allvarstyngda framtidsvyerna och funnit att vid sidan av kortsiktiga hemmafelgrepp långsiktiga förändringar på det mondiala planet spelat in. Naturligtvis står kostnadsutvecklingen starkt i förgrunden. Både Sverige och vi lät lönenivån skena iväg under den senaste högkonjunkturen på ett sätt, som nu utgör en verklig black om foten: länder, som var återhållsammare, har idag ett bättre utgångsläge och kan konkurrera genom billigare produktion. Högkonjunkturen och inflationen suddade ut förseelserna — de fina. priserna gjorde, att de strukturella felen skymdes bort. Sveriges redan

Varför dagens ekonomiska bekymmer tidigare relativt höga lönenivå kunde länge kompenseras genom hög kvalitet och god service, för vilket köparna var villiga att betala ett högre pris. Men på kort tid har nya industrinationer dykt upp, vilka snabbt byggt upp en stor produktionskapacitet och kan åstadkomma lika goda varor. Då dessa nya tar sin andel av marknaden pressas naturligtvis prisnivån, Sådana länder är utom Japan,

TILL BILDEN HÖR YTTERLIGARE att många länder i nyckelposition när det gäller att bringa hjulen i gång idag hellre koncentrerar sig på att bekämpa inflationen än att motverka arbetslösheten. Så tex Västtyskland, där skräcken för inflationen av historiska orsaker är djupt rotad och som trotsar OECD:s och USA:s maningar att elda på.

Dagens situation är alltså resulta tex Sydkorea, Singapore, Taiwa tet av ett komplicerat orsakssam och Brasilien, där lönerna ligge betydligt lägre än i Skandinavien,

SASOM VI TIDIGARE PÅPEKAT i denna spalt är också oljeprisförhöjningen starkt medskyldig till utvecklingen. Den bröt abrupt av högkonjunkturen genom att industriländerna slog bromsarna på för att undvika att ge ytterligare näring åt den inflationsvåg, som de nya bränslepriserna förorsakade. Alla började spara; slit och slängmentalitetens tid var förbi. Man behövde inte öka produktionskapaciteten utan kunde slå av på investeringarna. En allmän olust har brett ut sig, ingen vågar ta risker, vilket också OECD nämner i sin färskaste översikt,

Ett konkret exempel: när världshandeln bromsades upp fick rederierna svårigheter och slog av på nybyggnadstakten, vilket återverkade på varven och i sista hand på stålindustrin.

Därtill råder i vida kretsar uppfattningen, att de stora nyinvesteringar, som gjordes under boomen 1974, nu förslår för att möta även nästa konjunkturvåg.

manhang. Den kan inte rättas till bara med några enkla handgrepp. Tillfälliga stödåtgärder biter inte. Tvärtom föreligger faran, att man genom sådana konserverar snedvridningarna — och senare råkar i ännu svårare bekymmer.

SÅ RESONERAR MAN alltså i Sverige. I mycket stämmer bilden in också hos oss.

Därför är det inte bara att sätta hjulen igång, som fackföreningsbladet tror. Krisen klaras inte genom att som PEKKA OIVIO i Pieksämäki säga att den ekonomiska situationen i landet långtifrån är så dålig som det påstås.

En ingående debatt i konstruktiv anda är på sin plats.

• • ”VADRET HAR VARIT EN UTMANING mot varje vederhäftig meteorolog.” Vi upprepar denna redan en gång citerade klokskap men noterar att surheten över semesterregnen lättats upp av att se Criticus flitigt åberopad i pressskriverierna under sommaren.

Cuts

FORUM 12/77