Vasa och världen

av Patrik Lindfors Forum 2010-12, sida 32-35, 21.12.2010

Taggar: Bolag: Wärtsilä Personer: Christoph Vitzthum Orter: Vasa

PROFIL

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2018

Vasa och världen

CHRISTOPH VITZTHUM ansvarar för Wärtsiläs servicedivision, med över hälften av de anställda. Han säger att Vasa är livsviktigt för Wärtsilä, som är ett av Finlands mes internationella bolag.

PATRIK LINDFORS TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X CHRISTOPH VITZTHUM har jobbat på flera centrala ledningsposter inom industrikoncernen WÄRTSILÄ. För tillfället är han direktör för Servicesdivisionen, som mätt i personalstyrka är den överlägset största inom koncernen. Servicesdivisionen sysselsätter drygt 11 000 av Wärtsiläs cirka 18 000 anställda.

Vitzthum började sin karriär som valutadealer 1995 på dåvarande METRA FINANCE. Christoph Vitzthum arbetade som ekonomichef på olika enheter inom Wärtsilä fram till 2002, då han utnämndes till vd för koncernens propellertillverkning med bas i Storbritannien. År 2006 återvände han till Finland och tog över som direktör för kraftverksdivisionen Power Plants.

INTERVJU

Christoph Vitzthum Född: 1969 i Helsingfors. Familj: Fru och tre barn. Utbildning: Ekonom från Hanken i Helsingfors. Karriär: Valutadealer på Metra Finance 95-97, ekonomichef på Power Plants-enheten i Wärtsilä NSD 97-99, ekonomichef på Ship Power-enheten i Wärtsilä gg-02, vd Wärtsilä Propulsion 02-06, direktör för Wärtsilä Power Plants 06-09, direktör Wärtsilä Services og På fritiden: Tennis, jakt och litteratur.

Wärtsilä har en tradition att fostra sina egna chefer. Vitzthum har en liknande karriär inom bolaget som nuvarande koncernchefen OLE JOHANSSON, som efter att ha arbetat som finansdirektör, divisionschef och vd tog över som koncernchef år 2000. Christoph Vitzthum är därmed en stark kandidat till att i framtiden bli koncernchef för Wärtsilä.

Den tredje divisionen inom Wärtsilä förutom Services och Power Plants är Ship Power, som tillver NEREREENERERERRERSRKRERRK kar motorer och övrig utrustning för marinindustrin.

Under sin tid på Wärtsilä har Christoph Vitzthum arbetat som chef för två av koncernens tre stora divisioner. Han säger att den största nyttan de olika uppdragen inom koncernen har gett honom är en förståelse för hur de olika delarna av koncernen hör ihop. Det handlar om ett integrerat bolag där divisionerna är internt beroende av varandra.

”Erfarenheten från de olika divi sionerna hjälper mig att fatta beslut som gynnar bolaget i sin helhet”, säger han.

Vitzthum betonar den starka företagskultur och de värderingar som råder inom Wärtsilä. Ett centralt element i företagskulturen är sättet att kommunicera.

”Vi har en stark företagskultur och starka värderingar, vilket gör det lätt att kommunicera mellan olika enheter i olika länder”) säger han.

När Vitzthum inledde sin karriä i koncernen hette bolaget fortfarande Metra. Då var Metra en koncern med verksamhet i flera branscher, och ägare till bland annat badrumstillverkaren SANITEC. Metra uppstod år 1990 efter en fusion mellan dåvarande Wärtsilä och byggmaterialkoncernen LoHJA. Fusionen föregicks av en dyster period i bolagets historia, Med WÄRTSILÄ MARININDUSTRIS konkurs 1989.

1990-talet präglades av omfat tande omstruktureringar som ledde

NYA FÄRDIGHETER.

I rekryteringen betonar vi förutom den tekniska kompetensen viljan att utveckla sig själv, säger Christoph Vitzthum.

till att Metra år 2000 återtog namnet Wärtsilä. Förutom namnbytet har bolaget genomgått stora förändringar med syftet att fokusera verksamheten på de divisioner som koncernen består av i dag. Wärtsilä har även tagit sig ur djupa kriser, bland dem valutakrisen i Sydostasien 1997 som drabbade bolaget hårt.

Under 90-talet hade Wärtsilä samlat på sig en överstor produktionskapacitet, efter att bolaget köp upp flera konkurrerande företag. Som EH

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 201 ”Det är väldigt lätt att motivera personalen i Asien eftersom de anställda ser att tillväxten och förändringstakten är snabb en följd av uppköpen hade Wärtsilä fabriker i åtta länder och en situation där de uppköpta företagen till en viss del fortsatte att konkurrera med varandra trots att de var delar av samma koncern.

En förändringsprocess tog vid 1999, då Wärtsilä införde en divisionsstruktur där de lokala fabrikerna underställdes de nuvarande divisionerna. Vitzthum säger att strukturen nu är på plats, och att det förekommer väldigt lite suboptimering bland de lokala enheterna inom koncernen.

”Alla vet vad som förväntas av dem inom helheten. De olika enheterna ser på frågor ur bolagets perspektiv”

Stabiliserar konjunktursvängar. Christoph Vitzthum konstaterar att det varit en lång och även smärtsam process att bygga upp den struktur som koncernen har i dag. Trots att pusselbitarna är på plats krävs det kontinuerliga åtgärder för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften. I början av december tvingades Wärtsilä bland annat att säga upp några tiotal anställda på enheten i Vasa.

”I dag är det klart mer fokus på lönsamheten och utvecklingen av affärsverksamheten jämfört med situationen för tio år sedan”; säger han.

Fjolåret var ett tufft år för de flesta industribolag på grund av den globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår. För Wärtsiläs del sjönk orderingången märkbart, men både omsättning och resultat förbättrades.

Den servicedivision som Christoph Vitzthum leder består av drygt 160 enheter i 70 länder. Det har krävts stora investeringar att bygga upp nätverket, men det är i dag en av bolagets största tillgångar. De anställda inom servicedivisionen samarbetar med bolagets övriga divisioner, och sköter det fortlöpande underhållet av de kraftverk oc den marinutrustning som personalen på Power Plants och Ship Power levererar.

Servicedivisionen har stor betydelse som en stabiliserande faktor för Waärtsiläs resultat. Serviceverksamheten är avsevärt mindre känslig för konjunktursvängningar än försäljningen av fartygs- och kraftverksmotorer.

Fluktuationerna i orderingången inom framför allt Ship Powerdivisionen, som tillverkar fartygsmotorer, är enorma. Under 90-talet beställdes i snitt 1 500 fartyg per år. Åren 2003-2008 beställdes sammanlagt 4 500 fartyg per år och 2009 endast 400.

Kunskapsklyftor. Wärtsilä hör till de bolag som tävlar om titeln Finlands mest internationella bolag. När Wärtsilä levererar ett kraftverk till exempelvis Afrika betyder det att Wärtsilä etablerar sig på orten. Kraftverket byggs av Wärtsiläs egen personal. Detsamma gäller i de flesta fall även driften och underhållet efter att kraftverket tagits i bruk.

Vitzthum säger att den globala närvaron ger bolaget en bra inblick i vad som händer i olika delar av världen. Förhållandena varierar i olika länder, men tillgången på kompetent arbetskraft är den största utmaningen för Wärtsilä på ett globalt plan.

Att det ställs allt högre krav på Wärtsiläs anställda beror bland annat på att kunnandet bland rederipersonalen ständigt minskar. Orsaken är att rederierna i allt högre grad går in för lågkostnadsbesättningar, som saknar den erfarenhet som de gamla sjöbjörnarna från England och Norge i tiderna hade. Samtidigt har utrustningen på fartygen blivit allt mer komplicerad, vilket kräver ett ökat tekniskt kunnande.

”Inom rederisektorn finns det en kunskapsklyfta som vi vill täcka genom att ansvara för drift och service av motorer och utrustning”, säger han.

WÄRTSILÄ

Bm Består av fyra divisioner:

Bm Ship Power levererar motorer och utrustning för fartyg och övrig marinindustri.

am Power Plants levererar kraftverk för industrins behov och bland annat eneraproduktion utvecklingsländer.

somreserykraft vid elproduktion med förnybara energatkällor.

BH Services erbjuder underhållstjänster tillkundet inom marin och kraftverksindustrin. Samarbetar nära med de övriga divisionerna.

Vvärtstdlålndu " strial Operations ansvarar för produktion samt FoU. BE Omsättning 2009:5 260 miljo ner euro. Resultat:

Bm Antalanställda: cirka 18 400.

Bm Koncernchef: Ole Johansson.

B Styrelseordförande: Antti Lagerroos.

Ca Aro - 3

Avlis Ab dotterbolag) 1 procent, Varma 5,2 procent, Svens Litteratursällskapet 18 procent och Imarinen 1,8 pro cent

Tidigare visste rederikunderna också själva exakt vilken typ av produkter de behövde. Den kompetensen har småningom tunnats ut. Det har bidragit till att tvinga fram en ökad kundorientering hos Wärtsilä, som i likhet med andra finländska industribolag traditionellt har prioriterat produkterna.

”Nu räcker det inte att vi är experter på våra produkter. Vi måste också förstå våra kunders behov”

I rekryteringen betonar Wärtsilä förutom den formella utbildningen framför allt individens vilja att lära sig nytt. Christoph Vitzthum konstaterar att det finns en attitydskillnad mellan Asien och Europa.

”Det är väldigt lätt att motivera personalen i Asien eftersom de ser att tillväxten och förändringstakten är snabb. I de utvecklade länderna är det en större utmaning att motivera personalen eftersom möjligheterna till tillväxt inte är lika stora”) säger han.

Afrika viktig marknad. Afrika är en av de största marknaderna för Wärtsiläs kraftverk. Bolaget har levererat kraftverk till 43 afrikanska länder. Under fjolåret levererade Wärtsiläkraftverkskapacitet på sammanlagt 2 007 megawatt, varav 768 megawatt levererades till Afrika och Mellanöstern.

Wärtsilä levererade sitt första kraftverk till Afrika under början av 80-talet, som en del av ett biståndsprojekt i Tanzania. Då var det en ingenjör på Wärtsilä som föreslog att man skulle bygga om en dieselmotor till ett kraftverk. Det var startskottet för dagens kraftverksdivision inom Wärtsilä.

Wärtsilä har byggt upp en betydande närvaro i Afrika med egna bolag i närmare tio länder. Det handlar om en marknad där Wärtsilä är avsevärt starkare etablerat än de flesta Övriga finländska bolag.

De kraftverk som Wärtsilälevererar till Afrika består av moduler som

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 201 är relativt lätta att montera. Stålstrukturer, väggelement och tillhörande kringutrustning för motorerna kan monteras på ort och ställe utan att det krävs tillgång till avancerad utrustning.

Ekonomiskt är de afrikanska länderna kraftigt beroende av prisutvecklingen på råvaror. Pengar finns alltså när råvarupriserna är höga, förutsatt att de inte hamnar i fel fickor på grund av korruption.

”I de flestaländer står ambitionen att förbättra befolkningens levnadsvillkor högt på den politiska agendan” säger Vitzthum.

av verksamneten har okat klart under

Till finansieringen bidrar lokala utvecklingsbanker och instanser som Världsbanken. Många investeringsbeslut fattas även utanför Afrika. Till exempel Kina har under de senaste åren fungerat som finansiär i ett stort antal projekt i Afrika.

Christoph Vitzthum anser att finländska företag inte behöver vara rädda för att ge sig in på den afrikanska marknaden. Säkerhetsriskerna är stora också i många andra områden, och med sunt förnuft kan man undvika de största fallgroparna.

”Afrika blir inget nytt Kina, men jag tror att där finns en enorm mark ”Afrika blir inget nytt Kina, men jag tror att där finns en enorm marknad för många finländska bolag nad för många finländska bolag”) säger han.

Information på svenska. Christoph Vitzthum utnämndes i våras till styrelsemedlem i den svenska byggkoncernen NCC. Det är ett bolag i samma storleksklass som Wärtsilä, och som också genomför stora projekt. Han anser att det har varit speciellt intressant att se hur bolagsstyrningen, corporate governance, fungerar i ett svenskt bolag. För tillfället har han inga planer på att ta sig an övriga styrelseuppdrag.

Wärtsilä hör till de få bolag som ger ut börs- och pressmeddelanden både på finska och svenska i Finland. Bolagets linje är att ge ut information på relevanta språk beroende på vilken region och situation det handlar om. Detta gäller både inom bolaget och utåt mot kunder, investerare och media.

”Vi har en stark svenskspråkig ägarbas, och den vill vi betjäna genom att också informera på svenska”

Svenskans starka ställning inom Wärtsilä förklaras förutom av ägarstrukturen också av bolagets starka närvaro i Vasa. Ungefär 70 procent av personalen inom kraftverksdivisionen arbetar i Vasa. Där är Wärtsiläs största motorfabrik, och majoriteten av utveckling och projektering inom koncernen finns på orten.

”Vasa är livsviktigt för oss. Där finns vår enskilt största enhet”, säger Vitzthum.

Förutom att Wärtsilä tävlar om titeln Finlands mest internationella företag är bolaget också i topp när det gäller investeringarna i forskning och utveckling. Wärtsilä satsar ungefär 2,5 procent av omsättningen på forskning och utveckling, vilket mätt i pengar ger bolaget en plats bland de tre främsta i Finland.

”Forskningen är viktig framför allt ur ett miljöperspektiv. Vi måste hela tiden utveckla motorer med högre verkningsgrad och mindre utsläpp”) säger Christoph Vitzthum.