VD+chefredaktör= tidningschef

av Peter Ehrström Forum 1997-12, sida 38-40, 15.12.1997

igger makten i tidningshuset hos ekonomin eller journalistiken? Och vad är egentligen entidningschef? Debatten om makten i tidningshuset flammade upp i höst i samband med Harry Schaumanns Stiftelses nya koncernmodell, enligt vilken HSS Media bildas för att sköta stiftelsens mediala sektor. Det mest omtvistade är att koncernens tidningar (Vasabladet, Jakobstads Tidning, Syd-Österbotten och Pietarsaaren Sanomat), fr.o.m. 1.1.1998 leds av tidningschefer, en kombination av VD och chefredaktör i en person. Utomlands är modellen med en förläggare eller tidningschef inte ovanlig. men i Svenskfinland har den hittills förekommit i små tidningar eller i ett avlägset historiskt förflutet. Nu tas modellen i bruk igen på den näststörsta svenska dagstidningen, Vasabladet. “Vasabladet har alltid varit en föregångare i fråga om teknik. Nu vill vi också vara det i fråga om organisationsmodeller”, säger Kaj Ericsson, VD för HSS Media, när vi träffas i hans kontor på tionde våningen med utsikt över Vasa centrum. Härifrån kan han se och övervaka stiftelsens alla fastigheter i Vasa. Ericsson uppskattar stiftelsens förmögenhet till 200 Mmk plus tidningarnas goodwill-värde och den utgör en stark ekonomisk och kulturpolitisk faktor i regionen. Vid HSS Medias andra tidningar är övergången till tidningschef odramatisk, men vid flaggskeppet Vbl ledde meningsskiljaktligheterna i samband med utnämningen av Maj-Britt Höglund till en redaktionell utmarsch. Striden gällde dock mera princip än person. Även Syd-Österbottens journalister reagerade och uttalade sitt stöd för Vblredaktionen. Ericsson beklagar att redaktionen och stiftelsen har ”talat om varandra” och att “informationen inte

D + chefredaktör = tidningschef

KONCERNLEDNINGEN SER EN FUNGERANDE EKONOMISK MODELL, VBL-REDAKTIONEN ETT HOT MOT DEN JOURNALISTISKA INTEGRITETEN.

har gått hem”. På Vbl-redaktionen har huvudförtroendeman Viveca Dahl en bittrare beskrivning ”Det var en kalldusch för oss. När diskussionerna verkade komma igång var beslutet redan fattat. Det upplevdes som ett löftesbrott och som mycket kortsiktigt”, säger hon och låter både trött och besviken. Den rådande stämningen på Vasabladets redaktion kan egentligen bara beskrivas som betryckt, men den utmärks också av en stark intern enighet.

Principfråga för många Tidningschefsfrågan har nämligen blivit en principfråga som engagerat många fler i Svenskfinland än stiftelsens ledning och Vbl:s redaktion. Frågan om tidningschefens journalistiska oberoende och förhållandet mellan journalistik och ekonomi delar folk i olika läger. Ledarskribent Kurt Snickars har t.ex. inte upplevt någonting liknande under de dryga fem år han har redigerat insändarspalten.

Att kombinera ekonomiskt och journalistiskt ansvar är emellertid ingenting nytt vid Svenskfinlands drakar, inte ens vid Vasabladet. Hufvudstadsbladet hade i tiden sin Amos Andersson och när Edvin Sundqvist övertog Vbl 1912 var han vad man i dag skulle kalla en tidningschef eller förläggare med helhetsansvar. Under senare tid har dock gränsen varit solid mellan ekonomi och den redaktionella verksamheten. Tanken på en tidningschef var närmast absurd under det sista gamla gardets, Erik Sundqvists och Birger Thölix’, tid som VD respektive chefredaktör.

”Men inte tycker jag att jag som journalist kan motsätta mig att en chef redaktör ges mera makt”, säger Birger Thölix spontant när Forum ber honom kommentera tidningschefsmodellen.

“Vårt system, där man väljer en chef redaktör som får stå för den redaktionella linjen, är rätt unikt. Anglosaxarna har en annan modell med en förläggare. Där är det egentligen ägaren som anger tonen”, påpekar han.

Tystnad är effektiv censur

Thölix befarar inte att Vbl-redaktionen förväntas springa annonsavdelningens ärenden i framtiden. Detta förhindras effektivt av en ytterst stark känslighet i den finlandssvenska pressen mot alla typer av påtryckningar från annonsörerna.

”Om det avspeglar sig så sker det förrädiskt, genom att man låter bli att skriva. Tystnad är en effektiv form av självcensur”. konstaterar han.

Faran med modellen ligger enligt Thölix framförallt i frågan vem som under dåliga tider ansvarar för ökade satsningar inom marknadsföringsavdelningen och hur en VD konkret avlastas uppgifter om nu tyngdpunkten verkligen ligger på det journalistiska.

”Tidningschefsmodellen är inte så dramatisk, men den kräver mycket av sin man eller kvinna”

Att modellen kräver mycket av tidningschefen är en sak som VD Lars Rönn vid Hufvudstadsbladet håller med om ”Jag förstår bra den oro och skepsis som kommit fram i diskussionen. Visserligen är det långt en personfråga, men på basen av de uppgifter jag har tillgängliga verkar det egendomligt om modellen skulle lyckas”, säger Rönn och omfattar professor Göran Djupsunds inlägg att ”om tidningens chef skall kunna stå som garant för en journalistiskt hög nivå på tidningen måste han eller hon avlastas VD-sysslan”. Rönn, som tidigare fungerat som bitr. chefredaktör vid Hbl, är en av få personer i Svenskfinland som har erfarenhet av både ekonomiskt och redaktionellt ledarskap. Hans erfarenhet

FORUM NR 12/97

Foto: Peter Ehrström

VD Kaj Ericsson vid HSS Media.

terbottnisk tidningsbaron med inflytande och mak itre av fyra större svenskösterbottniska dagstidningar Undantaget är Österbottni NBen.

är att sysslorna inte kan kombineras.

”Jag har nog svårt att se hur det skulle gå. Uppgifterna är olika och kräver olika inriktningar. Man skall inte utdöma modellen helt. men i ett större företag är det svårt att tänka sig den”, anser han.

I motsats till Rönn hävdar Ericsson att intresset är stort för modellen inom branschen i Finland.

”Modellen ligger i tiden och det finns personer som redan har meddelat att de kommer på besök nästa vår” säger han.

Karl Erik Gustafsson, professor i massmedie-ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg anser däremot inte att man kan tala om en trend.

”Nej, en trend tror jag inte man kan se. Det händer även att man går tillbaka till modellen med tvåledarskap. Ingenting tyder på att enledarmodellen skulle vara överlägsen utan man bör bedöma från fall till fall. Organisationsmodellen måste vara ett instrument för att leda. Det är ingen patentlösning utan helt beroende på person och situation”, säger han.

HSS Medias modell har importerats från Sverige. De har bekantat sig med Sydostpress-koncernen, som ger ut Barometern, Smålandsposten och Blekinge Läns Tidning. Deras totala upplaga är 120 000 mot HSS Medias cirka 50 000. Vid Vblredaktionen framhåller man att tidningschef är ett gångbart koncept för små tidningar medan nackdelarna och riskerna ökar med storleken.

”Sydostpress har erfarenhet av modellen och anser att den håller. Vi måste förstås skapa egna erfarenheter, men detta är en modell som vi vill pröva och som vi tror på”, säger Ericsson.

Namnet tidningschef är också hämtat från Sverige, titeln kunde lika väl vara en annan, men enligt Ericsson

FORUM NR 12/9 kändes t.ex. förläggare inte riktigt rätt. Finskans kustantaja och engelskans publisher säger mera än svenskans förläggare, tycker han. I praktiken kommer ändå tidningschefen att ibland kallas chefredaktör eller VD eftersom lagstiftningen förutsätter att en tidning har en VD och en chefredaktör. Att tidningen sedan underlyder en koncernmodell är naturligt, anser han,

Koncerner på modet ”T allt högre grad är vi nu på väg in i en tid med koncernmodeller där flera tidningar rvms under samma tak. Det är koncerner där man har ett separat tryckeri och en klunga samägda tidningar”, säger Ericsson.

Vid Harry Schaumanns Stiftelse var första steget sålunda att skala loss Vbl:s tryckeri och skapa ett separat tryckeribolag, HSS Print. Koncernledningen övertar dessutom en del administration och resultatet blev tre avskalade tidningsbolag bestående av två avdelningar:redaktion och marknadsföring. En stor del av YD:ns traditionella uppgifter överflyttas till koncernnivån och mest påverkas Vbl. som alltså även har förlorat sitt tryckeri.

“Följande fråga var om det då behövs någon VD längre. I Jakobstad och Närpes var svaret nej. i Vasa blev det en diskussionsfråga”, säger Ericsson.

Den diskussionen fördes åtminstone inte med redaktionens representanter, hävdar man vid Vbbredaktionen på Sandögatan. Höglunds utnämning utan information eller diskussion med redaktionen ledde till att Vbljournalisterna gick ut i protest. Viveca Dahl betonar att det var frågan om en protest och inte en strejk och att den starka reaktionen överraskade motparten. Det erkänner även Ericsson. Men vid årsskif tet träder konceptet i kraft vid Vasabladet och Syd-Österbotten medan JT redan har sin tidningschef Lars Hedman i tjänst. Höglund och Syd-Österbottens Bjarne Smeds tillträder 1 januari. Det är inte första gången som det stormar kring Höglund i utnämningsfrågor, men kollisionen mellan stiftelseledning och redaktion har inte minskat Ericssons tilltro till modellen.

“Vi ser mest möjligheter Tidningscheferna har alla instrument, nu är det deras sak att utveckla konceptet och koncentrera sig på att göra en bättre tidning och en bättre journalistisk produkt”. fastslår Ericsson,

Personerna avgör

Nackdelarna enligt honom sammanhänger med personvalen. Det är personerna som måste lyckas för att modellen skall lyckas.

“Personerna måste handplockas. Vi tror vi har gjort goda val och det borde nog dröja ganska många år innan man behöver välja nästa gång”

Att personvalen avgör modellens framgång är något som även Karl Erik Gustafsson håller med om ”Enligt de studier Erik Wilberg gjort i Norge är det mycket långt beroende på person vilken modell som är bättre. Har man modellen med två ledare krävs ju en viss personkemi”, säger han och nämner förra Expressen-radarparet Åke Ahrsjö och Bo Strömstedt som ett gott exempel. Strömstedt har förövrigt i en insändare (Vbl 14.11) uttalat sin skepsis mot sammanslagningen av VD- och chefredaktörsposten vid Vasabladet.

I kritiken har man också pekat på att Svenskfinland är alltför litet för att kunna få fram goda tidningschefsämnen. Det är svårt att vaska fram personer som både är bra journalister och tillräckligt beredda och kunniga att axla ekonomiskt ansvar.

”Det är sällsynt med en sådan kombination. Goda chefredaktörer är ju också en bristvara, så nog är det en lyckoträff om man hittar bägge egenskaperna i en person”, anser Lars Rönn.

Ericsson är emellertid inte oroad inför framtida anställningar.

”Jag tycker man har övervärderat den ekonomiska biten. Det är inte så hemskt mycket som tillkommer jämfört med det en chefredaktör redan har tagit ställning till tidigare. ”Men”. säger han, ”i krissituationer bli tidningschefen tvungen att ta ställning.”

Det är dessa kristider som bl.a. Viveca Dahl bävar inför.

“Då kan det bli ganska obehagligt att sitta på tidningschefsstolen. Under goda tider är risken mindre. Och om en ny tidningschef väljs i ett ekonomiskt trängt läge kan frestelsen - åtminstone i det tysta - vara stor att speciellt betrakta den ekonomiska erfarenheten”, säger hon.

Hon får medhåll av Lars Rönn, som fruktar att tidningschefen hamnar i en dålig position under dåliga tider. Då gäller det för chefen att övertala sig själv att göra svåra ekonomiska beslut.

“Chefredaktören måste tänka på de journalistiska kriterierna och inte belastas med ekonomin, Har man en bra penna så skall man skriva”, påpekar han.

Mera chefredaktör än VD

Tidningschefen kommer dock att förbli mera chefredaktör än VD, enligt Ericsson.

”Den tunga biten i tjänsten är journalistisk. Det journalistiska kunnandet är viktigast även om ekonomin skall finnas med”, säger han.

Hur stark blir tidningschefens ställning ”Det här är en fråga som vi tar upp i arbetsavtalet.Tidningschefen skall inte kunna avskedas på grund av den journalistiska linjen. De skall inte kunna avskedas av skenorsaker utan det måste röra sig om mycket stora orsaker, som t.ex. grov ekonomisk försumlighet. Då är förtroendet brutet”

Det har talats om en arbetsfördelning 80-20 mellan journalistik och ekonomi för den nya tidningschefen, men Thölix fnyser åt siffrorna.

”Snacket om 80-20 påminner om globaliseringsdiskussionen där förhållandet är 20-80 gällande den andel av världsbefolkningen som får det bra respektive dåligt. Siffrorna är naturligtvis gripna ur luften.”

Rönn påpekar att svårigheter att kombinera uppdragen kan leda till att frågor som borde höra till tidningen överförs till koncernledningen. Och det kan i sin tur leda till att ägarens röst blir starkare, något som inte är bra med tanke på tidningens trovärdighet.

”De som tycker modellen är bra ser det som en förstärkning av chefredaktörens roll. Vi som grupp anser att riskerna är större Att vara en god journalist och att kunna leda och stimulera en redaktion tar 100 procent av che Huvudförtroendeman Viveca Dahl säger nej tack till tidningschefsmodellen.

fens tid”, säger Dahl, som inte heller är övertygad om tidningschefens integritet i jämförelse med chefredaktörens.

”Jag ser en risk för att detta undergräver den journalistiska integriteten. Tidningschefen blir mera utsatt och kan t.ex. tvingas plikta för journalistiska beslut som skrämmer bort en stor annonsör och som därmed påverkar det ekonomiska resultatet. Enligt den traditionella modellen angriper man inte chefredaktören utan VD:n om tidningen går dåligt ekonomiskt, nu öppnas en dörr och den kan användas för att komma åt en chefredaktör vars linje man är missnöjd med”

Enligt Thölix har den dörren alltid varit Öppen.

”I tidningsbranschen förekommer en viss mytologi. men chefredaktören har bara det skydd arbetsavtalet ger. Det är en risk som man får leva med och under min tid som chefredaktör brukade jag säga att man alltid måste vara beredd att lämna sitt jobb på eftermiddagen. Chefredaktören måste vara medveten om att han bara för valtar ett uppdrag. som förutsätter att man inte sviker läsarna och att man har styrelsens förtroende Är det ändå inte svårare att motivera avskedandet av en chefredaktör än en VD ”Man behöver inte motivera någonting. Bägge måste åtnjuta styrelsens förtroende. Chefredaktören är den enda person på redaktionen som styrelsen kan sparka direkt och det finns många exempel på att man har gjort det?”

Enligt Karl Erik Gustafsson kan hotet mot den journalistiska integriteten t.o.m. vara större i ett tvåledarsystem än i enledarmodellen ifall chefredaktören är svag.

Viveca Dahl varnar dock för att det bland den breda allmänheten redan finns en misstänksamhet mot att media i allt högre grad går “herrarnas ärenden”.

”Det är onödigt att göda denna misstänksamhet med en ledare för journalistiken som även är ekonomiskt ansvarig”, framhåller hon.

Dahl påpekar, med udden riktad mot HSS Media, att traditionella affärsmän inte riktigt förstår det fria ordets roll och lätt ser dualismen i ett tidningshus endast som en kvarleva från en tid då man inte förstod att ekonomin styr. Hon betonar att en stiftelse som äger tidningar borde sträva efter en större öppenhet än vad som överlag utmärker stiftelser. Någon djupare diskussion kring organisationsmodellen och ledningens respektive redaktionens värderingar och synsätt har ännu inte förts.

”Den diskussionen kommer väl att föras med Maj-Britt Höglund när hon tillträtt. Vi har inte gjort det ännu”, säger Dahl.

Direkt ironiskt är det enligt henne att man gör en så genomgripande förändring på en tidning som Vasabladet, en tidning som förväntas göra toppresultat i år.

”Alla våra tidningar visar plus i dag. Det är då man skall planera för dåliga tider. Det är försent att planera då det går dåligt”. framhåller Ericsson.

Sidsteppad ledning

Med den nya modellen har nuvarande VD:n Håkan Anttila sidsteppats till den betydligt mindre prestigefyllda posten som VD för HSS Print medan chefredaktör Dennis Rundt degraderas till den nya posten som andre redaktör. Det är ovanligt att ledningen radikalt ommöbleras i framgångsrika företag, men rykten gör gällande att samarbetet mellan Rundt och Anttila har gnisslat betänkligt under senare år. Nu stärks även koncernens makt över tidningen rent fysiskt när Ericsson och controllern Lisa Rudbacka flyttar in på Sandögatan 6. Viveca Dahl är ändå optimistisk:”Vi har visat att vi är beredda att kämpa för att bibehålla och förbättra innehållet i tidningen. Det måste ju en arbetsgivare respektera”

Stiftelsens svar är att personalen får utse en styrelsemedlem i varje tidnings styrelse och att pol.dr. Tom Moring inträder i HSS Medias styrelse. 9

Peter Ehrström

FORUM NR 12/97