Vem besluter om jaktplanen?
av Erkki Olin Forum 1989-13, sida 18, 14.09.1989
Frankrike vill sälja jaktplan och/eller kärnkraftverk som motvikt till underskottet i handelsbalansen med Finland.
Text: Erkki Oli årt flygvapen skall skydda det finV ska luftrummet från kränkningar. Under fredstid innebär detta särskilt spanings- och avvisningsuppdrag. Den uppgiften kräver säker identifiering och kontakt med det kränkande företaget och kan lösas endast genom insats med moderna flygplan. I en krissituation förändras rollen och omfattar då jaktplansverksamhet som skall skydda rikets livsviktiga funktioner.
Jaktplansköpet gäller ett system
De sextiotal plan, som nu enligt Parisavta let sköter dessa uppgifter, skall med tide skiftas ut och ersättas med plan som ha följande egenskaper € operationsduglighet dygnet runt under alla väderteksförhållanden
Q träffsäker eldgivning utan synförbindelse till måle 9 god prestanda vad avser fart-, accelerations- och manöveregenskape € operationsmöjlighet utanför huvudbaserna med landnings- och startmöjligheter på vägbaser samt spridning på ett stort antal uppställningsplatse 0 fältduglighet med avseende på underhåll och klargörin 0 integration i det militära lednings- och informationssysteme € effektivt eldlednings- och radarsyste Århundradets vapenaffä är för handen men
VEM HAR ATT SÄGA TILL
OM VAD?
Försvarsmakten har nu tagit de första kontakterna till olika leverantörer av jaktflygplan för att höra sig för om det finns intresse att sälja plan till Finland. Därefter kommer turen till flygvapnet att göra endel utvärderingar. Sedan är det försvarsministeriets sak att begära offerter. Så långt förefaller allting vara klart.
system som bara till en del utgörs av själva planen. Kan två plantyper i systemhänseende fås kompatibla. är en intressant fråga som troligen kommer att bli aktuell genom uppdelningen av jaktplansköpen på en sovjetisk och en västlig plantyp.
Det som nu har skett är att berörda myndigheter i Finland varit i kontakt med leverantörer för att utreda villigheten att sälja plan. Mer eller mindre känt är också att ifrågavarande västliga kandidater är svenska JAS 39 Gripen, franska Mirage 2000 och amerikanska F-!6, medan sovjetiska Mig-29 betecknats som ett ganska säkert val då det gäller att ersätta Mig21:orna.
JAS 39 Gripe dernaste och hör till fjärde generationens jaktplan, har grundligt testats i flykt. Gripens prototyp nummer I havererade den 2 ebruari i år under sin sjätte provflygning efter att ha flugit i sammanlagt 40 timmar. Haverikommissionen har utrett orsaken och kommit till att olyckan berodde på ett el i datorprogrammet för styrsystemet, inte i planets konstruktion. Prototyp nummer 2 väntas flyga ännu före årsskiftet, meddelas från Linköping. Leveranser av planet, som i samma version fyller tre funktioner; jakt, spaning och attack — därav JAS — kan i bästa fall inledas år 1993.
I stora drag kan jaktplansaffären delas inien Ö teknisk. € ckonomisk & och politisk fas
I första hand är det flygvapnets sak att komma med tekniska uppgifter och väga de olika plantyperna mot varandra. Det är jaktplanskommittén under generalstabschefen generallöjtnant Pertti Tolla som skall komma med de slutliga teknisk fortsättning på sid 23
FORU 13/1989