Finnair mot börsen
av Tommy Westerlund Forum 1988-16, sida 06-07, 20.10.1988
Taggar: Bolag: Finnair Personer: Antti Potila Teman: flygindustrin
POTILA SER GÄRNA FINNAIR PÅ BÖRSE et råder goda tider för flygbolagen D världen över. Det gäller också vår eget Finnair. Senaste års bokslut var rekordbra och i år har siffrorna fortsatt att stiga.
Under det förra räkenskapsåret transporterade Finnair 4,6 miljoner passagerare, eller en femtedel fler än året innan. Koncernens omsättning ökade likaså med nästan en femtedel, till 4,3 miljarder mark. Driftsbidraget var 750 miljoner och vinsten 62 miljoner mark.
Det finns flere orsaker till uppgången. Bränsleprisen har sjunkit och dollarkursen har hållits låg. För Finnair utgjorde bränslekostnaderna i fjol 11 procent av totalkostnaderna. För tre år sedan stod bränslet för 21 procent av kostnaderna. Om bränslet i dag skulle bli helt gratis skulle alltså inbesparingen av totalkostnaderna inte vara större ä 11 procent.
Nya rabattprogram har samtidigt införts. Det innebär att realprisen på flygresor har sjunkit i jämn takt.
I och med att det har blivit billigare att flyga har passagerarnas antal vuxit kraftigt — cabinfactorn har höjts. Det har i sin tur förbättrat flygbolagens resultat.
Tillsvidare har Finnair haft tillräckligt med pengar för sina investeringar, men nu blir det svårare. Stora summor behövs bland annat för att förnya flygplansflottan.
— Vi står nu inför årliga investeringar på en miljard mark. Tidigare har investeringarna varit endast hälften så stora. Det innebär att vi behöver finansieringshjälp utifrån. I år har vårt aktiekapital fördubblats. Det tillskottet kom i huvudsak från staten och gav ingen egentlig emissionsvinst. Vi får se vilka lösningarna blir i framtiden, säger Finnairs
Text generaldirektör Antti Potila hemlighetsfullt.
Han för därmed själv in diskussionen på frågan om Finnair skall gå in på börsen.
— Jag sitter I företagsledningen och kan inte bestämma det. Det är ägarnas sak, Men jag kan säga att jag inte skulle ha någonting emot att Finnair börslistas.
Finnair finns nu på mäklarlistan och Potila är säker på att värdet på bolagets aktier skulle stiga om man gick in på börsen — Det finns inte några stora hinder för OSS att gå in på börsen. Jag är visserligen inte säker på att vi fyller Fondbörsens alla krav, det är ännu inte undersökt. Men vi har tillräckligt många aktieägare, cirka 1 500, även om staten äger över tre fjärdedelar. Företaget är i gott skick och det är fråga om en ny bransch, så det finns säkert många intresserade. Trots mängder av emissioner tror jag att Finnair skulle ha sin chans d 16/1988 FÖRUN,
Tommy Westerlun det är fråga om något nytt.
Han är inte rädd för att det skulle gå som för Valmet — att alla aktier inte skulle tecknas. Utgångspunkten är en helt annan och Finnair kan ta lärdom av eventuella misstag som Valmet begick.
Om det blir aktuellt med en emission blir det i alla fall ingen jätteemission.
De största utgiftsposterna för Finnair de närmaste åren är anskaffandet av nya plan. Två nya MD 11, en modern och större version av DC-0, är beställda. Den första MD 11:an leveraras hösten 1990 och den andra kommer följande vår. Finnair har option på ytterligare två MD 11, men beslut om de köps fattas först senare.
Bolaget har också beställt flere MD 80 plan och i slutet av nästa sommar leveraras därtill fem ATR-72 plan.
Redan i höst får Finnair sju nya plan. En DC-10:a hyrs och en egen fås tillbaka efter att ha varit uthyrd.
Vidare får man ett helt nytt MD 80-pilan medan två andra hyrs. Dotterbolaget Finnaviation tår för sin del två nya Saab 340-plan. Allt det här innebär att Finnairs flygplansflotta är grundligt förnyad inom några år.
Antagligen växer också flottan kraftigt. Enligt Potila ser det nämligen ut som om alla de gamla planen hålls kvar. Men trafikutvecklingen bestämmer slutligen om några eventuellt säljs.
På hemmaplan planerar Finnair att flytta över ATR-42 planen och de nya ATR-72 planen, som kommer nästa sommar, till dotterbolaget Karair.
Generaldirektör Potila understryker att den här operationen ännu är endast i planeringsstadiet. Men genom ändringarna skulle bland annat Karair få ett klarare avgränsat arbetsfält.
”LAC-affären är bara början på vär internationalisering”
Finnair strävar till att förbättra sitt nuvarande nät. Därför planeras inga nya destinationer. I stället skall servicen förbättras genom ökad frekvens på nuvarande mål. Det finns många rutter Finnair flyger endast en gång per vecka.
Trafikminister Pekka Vennamo föreslog för en tid sedan att utrikestrafiken skulle spjälkas upp så att alla turer inte skulle flygas från Helsingfors utan endel också från exempelvis Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Jyväskylä.
På Finnair är man knappast så entusiastiska över det här förslaget. Potila nöjer sig med att konstatera att han inte vill kommentera utspelet då Finnair underlyder trafikministeriet.
För att hänga med i utvecklingen måste Finnair tänka på den ökande internationaliseringen. Det första steget håller redan på att tas. Bolaget har förhandlat om en affär med det spanska charterbolaget Lineas Aereas Canarias. Finnair har för avsikt att kö FÖRUN, 16/198 pa en fjärdedel av LAC:s aktistock för cirka 20 miljoner mark. Enligt Antti Potila borde affären vara i hamn före årsskiftet.
— Det här är bara början, endast ett litet steg mot internationalisering. Än så länge finns inga konkreta planer på en fortsättning, men inom några år blir det säkert aktuellt med nya affärer. Och med större bolag kan nya samarbetsformer komma i fråga.
Redan nu har Finnair samarbete i någon form med flere flygbolag, bland annat SAS och Lufthansa. Enligt Potila är Finnair berett på och intresserat av nya samarbetsprojekt med till exempel SAS förutsatt att det är till nytta för bägge parter. Diskussioner förs hela tiden.
”Liberaliseringen ger Finnatr fler fördelar än nackdelar”
Liberaiiseringen av Europas luftrum kommer också att sätta sin prägel på luftfarten i framtiden. Potila välkornnar utvecklinge — Vi tycker att den ökade Iberaliseringen är bra. Den innebär fler fördelar än nackdelar för oss. Vi är inte speciellt rädda för ökad konkurrens. Finnair kan sköta trafiken på Finland så effektivt det är möjligt. Jag tror inte att någon annan kunde göra det bättre och billigare om vi håller oss till sunda regler och sund konkurrens.
Det är enligt Potila viktigt att liberaliseringen i framtiden gäller såväl EG-medlemmar som ickemedlemmar. Tillsvidare har det varit så, men han befarar att det i framtiden kan bli svårare för länderna utanför EG om liberaliseringen förutsätter alltför stora lagändringar.
Potila hälsar också inhemska flygbolag välkomna att sköta en del av inrikestrafiken.
— Många här hemma tror att Finnair är emot nya bolag. Så är det inte. Tvärtom ser vi gärna att nya flygbolag inleder verksamhet. De skulle kunna sköta lokal eller regional trafik med mindre plan än våra. Det finns säkert rutter som skulle vara lönsamma. Och vi står gärna till tjänst om det behövs hjälp eller samarbete.
”Finnalr ser gärna att nya inhemska flygbolag börjar trafikera — Men om någon börjar flyga med plan av samma storleksklass som våra, ser vi fö retaget som en direkt konkurrent, varnar Potila.
En väsentlig de! av dagens flygbusiness är att kunna bjuda även hotellrum åt kunderna. Potila betonar att Finnair inte vill vara i hoteillbusinessen bara för businessens skull. Men det behövs en viss volym av den verksamheten för att stöda flygverksamheten.
Finnair äger i dag Helsingtorshotellet
Inter-Continental och driver Strand InterContinental, som öppnas om några veckor. Dessutom finns ett samföretag med Intourist i Moskva. Finnair har också långtgående planer på att byga ett hotell i närheten a “Vi söker hotell kapacitet i London, Paris eller Stockholm. Eller I alla tre städer”
Helsingfors-vanda flygstation så fort en lämplig plats kan hittas.
— Vi undersöker också möjligheterna att hitta hotellkapacitet i London, Paris eller Stockholm. Eller i alla tre städer, berättar Poatila.
Det finns också andra bygginvesteringar som Finnair planerar inom en snar framtid.
— Vi behöver ett nytt huvudkontor. Det finns redan en tomt för vårt nya huvudkontor i närheten av flygstationen. Det nuvarande vid Mannerheimvägen är alltför litet. Vi har tvingats till geografisk splittring på många olika byggnader i Helsingfors och det är inte bra.
Man har ännu inte kommit så långt som till färdiga ritningar, men Potila hoppas på ett principbeslut om ett nytt huvudkontor redan före årsskiftet.
På själva flygstationen finns det också en skriande utrymmesbrist. Trafikvolyrnen har gått upp och personalen har ökat. Det skall bland annat byggas en separat ”Crewcenter"byggnad och verkstaden och cateringbyggnaden skall förstoras. Och sist men inte minst krävs en förstoring av själva flygstationen. Huvudbyggnaden på Helsingfors-Vanda flygstation är redan nu en flaskhals.
”Den nya inrikesterminalen skall vara färdig år 1992 — Det gäller närmast att bygga en separat byggnad för inrikestrafiken. Det är till 100 procent fråga om en investering från luftfartsstyrelsen. Men eftersom Finnair är användaren har vi haft en hel del idéer att komma med.
— Jag tror att Finnairs aktivitet har gjort det möjligt att få ett snabbt beslut till stånd. Luftfartsstyrelsen torde ha långtgående planer på hur flygstation skall förstoras. Vi har försökt påverka de nya lösningarna och vi är nöjda med de huvudlinjer som har presenterats.
Den nya inrikesterminalen borde vara färdig 1992. Före det får Finnair bereda sig på en mycket svår tid. Flygstationen är redan i dag alltför liten och det biir värre hela tiden. LJ