SAS valde Airbus
av Inger Ehrström Forum 1980-04, sida 25, 05.03.1980
Taggar: Bolag: SAS Teman: flygplan
S valde Airbus
Den bränslesnåla tvåmotoriga tystgående Airbus skall på SAS:s korta och mellanlånga sträckor ersätta de numera alltid fullbelagda DC-9:orna. Officiell premiär blev de i februari på rutterna Köpenhamn— London och Köpenhamn—Oslo.
I anslutning till premiären levererades det andra av de fyra beställda planen, och nästa höst kommer planen nummer tre och fyra. Om ett år sköts därmed de flest av SAS:s tätast trafikerad linjer i Europa med Airbus.
WP” Denna flygplanstyp skiljer sig från de hittills använda planen främst genom sin form. Jämförd med franskbyggda Caravelle liknar Airbus en humla bredvid en trollslända. Detta framgår redan av måtten: 53,6 meter i total längd och 44,8 i vingbredd. Flygkroppen är av widebody-typ med åtta fåtöljer grupperade två, fyra och två. Det totala passagerarantalet är 242 och fraktkapaciteten avsevärt större än t ex DC-9:ans. Bränsleförbrukningen 7250 liter per timme vid en marchfart om 840 km/t är mindre än för de hittills använda plantyperna -— hela 26 procent mindre per ton/km än DC-9:ornas. Med oljeprser som har fördubblats på ett år betyder mycket. Övergången till denna för Skandinavien nya plantyp innebär att SAS fortsätter sitt långa samarbete med Airbus Industrie i Toulouse, som för mer än 20 är sedan levererade plan av typen Caravelle till det första ickefranska flygbolaget — nämligen just
AKTIVA Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos banker Krediter till allmänheten
Krediter i utländsk valuta . Resultatregleringar Räntor Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar Fardringar hos banker I utländsk valuta Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar …..« Aktier och andelar i fasti; Maskiner och inventarier . Övriga utgifter med lång ve Övriga tillgångar
SAS. Det väl inkörda samarbetet har också nu möjliggjort verkligt skräddarsydda plan. A300B2-320 är sålunda en kombination av två olika typer, B2 och B4, med mindre räckvidd men större nyttolast. Bromssystemet är också effektivare, lastluckan större medan instrument- och kontrollpanelen motsvarar standarden hos planen av typerna Boeng 747 och DC-10, varigenom omskolningen underlättas.
Också kabinpersonalen har fått sina önskemål för verkligade, vilket bl a har resulterat i att pentry och toaletter förlagts till skilda delar av kabinen, arbetsutrymmena är mera praktiska, betjäningsvagnarna smalare och längre samt försedda med plasthjul — för att nu nämna några av de detaljer som underlättar det oftast stressiga arbetet i kabinen. Nio personer arbetar där.
Omkring 30 procent av Airbus görs i USA, bla motorerna av Pratt & Whitney. De är faktiskt överdimensionerade för detta plan, vilket ger en avsevärt ökad säkerhetsmarginal. Också bromssystemen tillverkas i USA.
I Airbus har samtliga hittills gällande och under 80-talet tänkbara miljömässiga krav beaktats: Den åstadkommer mycket mindre buller och mindre avgaser än något annat plan hittills, långt mindre än dagens krav,
Saltholmsplanen
Kastrup är redo för sitt stora steg in i framtiden. Saltholmsplanen har behandlats i stortinget. D v s man skall inte åtminstone under detta sekel bygga något stort gemensamt flygfält på ön i Öresund. Detta innebär att Kastrup också i fortsättningen skall tjäna som centrum för flygtrafiken i Norden, och
Industribanke 41 Finland Ab
Balansräkning 31. 12. 1979 PASSIVA
Främmande kapital
Inhemska skulde 59 915 660,5 1 153 473 325,67 10 477 500, — 1 037 368 268, 67 671 369,49 233 769,30
Obligationslån .
Debenturelå Övriga skulder .
Resultatregleringar Ränto Övriga resultatregleringar Utländska skulder Masskuldebrevslån ,.,-.
Övriga skulder . .. Resultatregleringar 121 469,47 Reserveringar
Kreditförlustreserveringar . ..
10 200, 4 832 100, — 578 808,88 16 287 125, 4 439 318,71 mk 2 355 408 9
Eget kapital Aktiekapital . Reservfond .. Odisponerad vins
Helsingfors, den 28 januari 1980
Mika Tiivola F. Pettersson Rolf Kullberg Matti Hurme
Veikko Makkonen Teemu Hiltunen Paavo Laltinen
FORUM 4/8 rån Räkenskapsårets vinst ….
att de sedan länge färdiga utbyggnadsplanerna nu kan börja förverkligas. Kastrup är byggt för ca 7 miljoner passagerare per år — förra året passerade 10 miljoner personer, av dem hälften på transitresa. Även om chartertrafiken fortsätter att minska — den är nu ca 15 procent av passagerarantalet — blir det allt svårare att klara uppgiften i en anläggning vars areal inte får ökas, och där byggnadsförbud har gällt sedan 1961. Det går inte att i oändlighet lappa och komplettera med provisorier. Lättnaden blir därför stor när SAS:s förslag till utbyggnad kan sättas i verket, När dess tre etapper är klara har kapaciteten ökats till 21 miljoner passagerare, uppställningsplatserna har fördubblats, ett parkeringshus för 2 500 bilar har byggts på den nuvarande <centralbyggnaden plats och tre olika terminalbyggnader sköter respektive skandinavisk, utrikes- och transittrafik. Tekniskt och i fråga om start- och landningsbanor är Kastrup redan dimensionerat för den slutliga utbyggnaden.
Inger Ehrström [0
Officiellt tog SAS i bruk sin första Airbus — ”Snorre Viking” — i februari.
1 060 917 500, — 56 879 375, — 13 303 229,1 43 829 586, — 1 631 869,3 652 304 527,50 384 632 967,95 31 912 805, 66 350 000, 32 400 000, — 6 200 000, — 68 960,6 4 978 094,5 mk 2 355 408 915,09
Malja Kaukorant 25